Barn och unga på flykt. Aldrig tidigare har så många karriärer kunnat byggas på exploatering av en så utsatt grupp. Och aldrig tidigare har en så hårt exploaterad grupp fått så lite för att exponeras så mycket, de har demoniserats så till den grad att de obemärkt kan hanteras hur som helst, genom att ryckas upp och flyttas runt, genom separationer från familjemedlemmar och inte minst genom de rättsliga prövningarna. I slutet av maj fick Rättsmedicinalverkets pressmeddelande om att tre av fyra som genomgick åldersbestämning skrevs upp i ålder enorma proportioner. Alla skrev om det, och det jublades en del från högerkanten. Bakgrunden var den vitt spridda kritiken mot RMV:s då nya mätmetoder – redan vid införandet ansågs de vara alltför osäkra. Undermeningen i jublet var dock att unga asylsökande systematiskt ljuger om sin ålder, och att kontrollsystemen fungerar. Det är viktigt, särskilt om man ska upprätthålla fantasin om att Lagen alltid kommer hitta dig.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
För Lagen kommer alltid hitta både dig och sanningen om dig. Det är, som rättsteoretikern Renata Salecl påpekat, den underliggande fantasi som ger den forensiska tekniken så högt förtroende. Och det är även dess brist, föreställningen om att bländande säker teknik skulle stå fri från mänskliga svagheter. Eller rentav systematiskt missbrukas av politiska skäl.
Tekniken kan alltid hitta den kriminella avvikaren och dessutom avslöja dens perversa njutning, I detta fallet: att under falsk barnskepnad ljuga sig in i Sverige för att sluka välfärden och ägna sig åt gruppvåldtäkter. Så ser den vämjeliga retoriska figur ut som sprids av diverse politiska krafter och dess debattörer. Flyktingen upphör att vara människa och blir istället en projektionsyta för ett samhälles ångest, skräck och fantasier.
Och det är så, med mer eller mindre villiga händer, som de grava missförhållanden som länge påtalats av bland annat Vi står inte ut, för att även beläggas genom SvD:s Negra Efendićs ypperliga granskning av åldersbestämningarna, kan fortgå. Vad SvD finner är att åldersbestämningarna inte är tillförlitliga; flera rättsläkare har slagit larm, 17 av 20 andrahandsutlåtanden ger andra resultat än RMV:s mätningar, ett flertal läkare har sagt upp sig i protest och ett antal ledande experter kritiserar metoden. I det senaste avslöjandet berättar en läkare, som signerat flera hundra utlåtanden om asylsökandes ålder, att han inte kan stå för det han skrivit under. Därtill kommer fall där individer skrivits upp utan vare sig möten med handläggare eller medicinskt underlag. Vad vi ser är början på en skandal, som inte kommer att försvinna av sig själv, och som kommer få efterverkningar.
Så varför pågår inte skandalen på samma sätt som andra skandaler, med taggade stjärnreportrar som jagar tjänstemän och slår läger utanför politikers arbetsplatser? Hur kan en justitie- och inrikesminister i samma veva sitta i sociala medier och stolt berätta hur många som visats ut? För att så sent som i tisdags slå fast att åldersbestämningarna måste fortsätta? Vore det inte hög tid att utreda det Riksmedicinalverk man hyser så stort förtroende för? Det är ju så krishantering vanligtvis löper.
Svaret ligger i den masspsykos som präglat debatten kring unga flyktingar. Det är såhär migrationspolitiken skulle se ut om en handfull högerskribenter fick sköta den; läkare som slutar i protest och experter som larmar om ovetenskapliga metoder. Det är såhär det ser ut när fria fantasier om demoniska barn får styra vad vetenskapen ska användas till och framför allt hur.
Signalen är tydlig. Det finns väljargrupper man inte vill stöta sig med.
Principer och förtroende står lågt på agendan när det kommer till den typ av människor som inte längre betraktas som mänskliga, vilket ger en tragisk bild av den politiska center som så ofta berömmer sig själva för de goda värden de står för; rationalitet. säkerhet, ordning och balans. Universella, västliga principer. Inte ge efter för populism av rädsla för att stöta sig med vissa väljargrupper, eller för att, likt Jeremy Corbyn, ta ledningen över Tories.
Jag trodde att vi, jag från vänster och centrismen från den breda, sansade mitten, åtminstone kunde enas om att en vidrig biologisk sortering av unga människors kroppar inte längre hör hemma i Europa. Att det är ett värde att slå fast om och bevara. Uppenbarligen hade jag fel.
