Ledare. Tomas Kåberger.

2017-09-13 03:00
”Kina ligger före Europa i utvecklingen av bra tekniska lösningar”, skriver Tomas Kåberger.  Foto: Leif R Jansson / TT
”Kina ligger före Europa i utvecklingen av bra tekniska lösningar”, skriver Tomas Kåberger.

Kinas tekniska lösningar ligger före Europa

För tio år sedan var jag på besök i Nanjing i Kina och såg för första gången hur Kina snabbt utvecklat världens största marknad för elektriska mopeder. Det var en chockerande upplevelse att stå vid en gatukorsning och se en klunga på cirka 30 mopeder dra iväg när trafikljuset slog om till grönt. Det hördes ju inget! Man fick för ett kort ögonblick för sig att man tappat hörseln.

När jag senare träffade ägaren till en av de framgångsrika industrier som tillverkade elmopeder frågade jag om de inte producerade bensindrivna mopeder också. Nej, svarade han först, vi säljer bara elektriska. Men, tillade han sedan, vi har en fabrik som gör mopeder med bensinmotorer också – men det är bara för den europeiska marknaden!


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Vid samma besök i Kina bodde jag en natt på ett hotell i Peking. I rummet fanns bara diod-ljus, inga glödlampor och inga lysrör.

Det var ett av många tillfällen när jag såg hur Kina ligger före Europa i utvecklingen av bra tekniska lösningar.

Strax efter dessa upplevelser i Kina började EU, att steg för steg, förbjuda försäljningen av glödlampor. Att använda lysdioder framstod som självklart i Kina. Men det behövdes ett förbud i EU.

Argumenten mot förbudet av glödlampor illustrerade det problem som bromsar utvecklingen här. Till exempel var ett argument att det saknades diodlampor som passade i de ljuskronor som var försedda med vita plastpinnar på vars topp det satt glödlampor formade som förvuxna flammor på stearinljus.

Medan man på många större hotell i Kina finner fantastiska belysningar där plast-prismor och lysdioder skapar gnistrande vackra ljuskronor i entréhallen, hade vi i Europa just vant oss vid att plastpinnar med glödlampor ersatt stearinljusen i de kristallkronor som sedan ett par hundra år får Européer att känna sig rika.

Europeiskt, nostalgiskt idealiserande av dålig teknik har sin charm. Som när restauranger julskyltar genom att spruta vit färg längs fönsterbågarna för att få det att framstå som om det där inne är så varmt och fuktigt att vattenångan fryser till is på dåligt isolerade fönster. Man kan ju undra om denna signal ens går fram till de generationer som vuxit upp med moderna hus omkring sig. Med moderna fönster ser man ju oftare kondens på utsidan av fönstren efter klara nätter.

Lysdiod-belysning är numera en ekonomisk självklarhet. Diod-armaturer kan göras små och kompakta eftersom dioderna inte producerar lika mycket värme som glödlampor. Därför blir de billigare att köpa. De är billigare att installera eftersom de är små och lätta och inte behöver 230 volt växelström. De är billigare att underhålla eftersom de håller längre än glödlampor, och drar en liten bråkdel av glödlampas elkonsumtion.

Argumenten för att ha kvar glödlamporna har tappat all relevans. 

Härligt föråldrad och onödig är också den kunskap om tvåtaktsmotorer jag skaffade mig i ungdomen genom att lägga hundratals timmar på att skruva isär och sätta ihop mopedmotorer.

Så varför har inte det politiska systemet i Sverige eller Europa tagit itu med bensindrivna mopeder?

I Europa och USA har vi infört allt mer ambitiösa avgaskrav för bilar och lastbilar. Det har varit viktigt eftersom dessa fordon står för huvuddelen av konsumtionen av fossila drivmedel och av utsläppen, särskilt hälsovådliga utsläpp i tätorter. Fordonsindustrin sätt att klara kraven har nu visat sig vara bedrägliga. Visserligen i olika grad, men i allmänhet har de siffror som angetts i kraven och klarats vid standardiserade tester, varit betydligt bättre än de prestanda fordonen har när de körs i verkligheten.

Som ett resultat börjar man i Kina och några europeiska länder tala om att förbjuda fossildrivna. Kina kan hinna först. Man håller på att elektrifiera hela taxiflottan i Peking och har redan många olika stödsystem för elfordon.

Men det är svårt att förstå varför bensindrivna mopeder över huvud taget finns kvar i Europa. De är dyra, bullriga och tillåts släppa ut mer föroreningar än bilar, och dessutom på cykel- och gångbanor där människor andas in deras avgaser i farligt, stinkande höga koncentrationer. 

Elmopeder och elcyklar har lika bra prestanda och kostar redan ungefär lika mycket, och i Kina mindre. Så varför kan man inte lokalt, nationellt eller inom EU helt enkelt stoppa försäljning eller användning att dessa onödiga producenter av buller och avgaser?

Förra veckan skrev Thomas Sterner om de dyra, bullriga, luftförorenande, men lite använda, motorbåtarna med väldigt många hästkrafter som stör i skärgårdarna runt landet. Några som har råd betalar mycket pengar per timme har möjlighet att visa sig i dessa båtar. Dyr tuppfäktning som stör. Mopeder som bullrar kanske har motsvarande roll i vissa kretsar. Att man anstränger sig att ta bort avgassystemets ljuddämpare för att mopeder skall låta mer, är ett tecken på det. Men detta kan väl ändå inte vara något som får våra folkvalda politiker i kommuner och riksdag, eller tjänstemännen i EU-kommissionen, att hålla tillbaka förslag om att låta elfordon ta hela mopedmarknaden? 

Tomas Kåberger
Tomas Kåberger 

Professor i Industriell energipolicy vid Chalmers och ordförande i Renewable Energy Institute, Tokyo. Han var tidigare generaldirektör för ­Energimyndigheten.