Ledare. Ulrika Lindahl.

2018-11-07 03:00
Puffetikett
ETC Göteborg

Jair Bolsonaro sticker kniven i jordens lunga

Han har sagt att han ska stoppa alla miljöorganisationers aktiviteter i landet, däribland Världsnaturfondens.

För tio år sedan bodde jag en tid i Amazonas i Brasilien. Jag arbetade i byar längs floden Tapajós, en flod som går rakt igenom regnskogen och som förenar sig med Amazonfloden vid hamnstaden Santarém i delstaten Pará.

I de här byarna lever människor av regnskogen och floden, på småskaligt jordbruk och fiske, och har gjort så under lång tid. Mitt arbete gick ut på att hjälpa människorna i de här byarna att via film och internet formulera sig och nå ut med sitt budskap, i ett Brasilien och i en värld där deras röster är väldigt svaga i jämförelse med de stora ekonomiska intressena.

Jag lärde mig mycket under den där tiden, förutom hur man sover på diagonalen i en hängmatta och hur man går på toaletten (hålet i marken) mitt i becksvarta natten med spindlar som sällskap, så insåg jag hur bräcklig de här byarnas och de här människornas existens är. Och jag lärde mig att det stora hotet stavas agrobusiness och soja.

Byarna, som fick ett visst skydd i de naturreservat som utropades under den globala miljökonferensen i Rio de Janeiro 1992, höll redan då på att omringas av jättelika sojaodlingar. Sojaboomen i Amazonas tog fart 2002 och varje år försvann omkring 21 000 kvadratkilometer, en yta större än Blekinge, Halland och Skåne, till nya odlingar enligt en rapport från Swedwatch. Längs motorvägen BR-163, som har byggts rakt igenom regnskogen och som rustades och breddades för ett par år sedan för att jordbruksföretagen lättare ska kunna transportera sina sojabönor för vidare export framför allt som djurfoder till världens köttindustri, sträcker sig mil efter mil av odlingar, mil efter mil av skövlad skog i det Amazonas som kallas jordens lunga och som är världens mest artrika område.

Kampen har stått mellan urspungsbefolkningar, miljörörelser och de federala miljöbyråerna å ena sidan och jordbruksmagnaterna och storkapitalet å andra sidan. En kamp som många gånger har varit dödlig.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Och nu har Brasilien fått en ny president. Jair Bolsonaro. En president som gick till val på att öppna Amazonas ytterligare för ekonomisk exploatering. Gruvor och storskaliga odlingar, nya vägar genom regnskogen, stora vattenkraftverk – på bekostnad av skyddade områden. ”Det ska inte finnas en centimeter avsatt till reservat för urspungsbefolkningen”, har han sagt. Det här ska han uppnå bland annat genom att ta bort miljödepartementet och låta det bli en del av jordbruksdepartementet. Han har lovat att lägga ned miljöbyrån Ibama som övervakar skogsskövling i Amazonas och Chico Mendes Institute som utfärdar böter. Och han har sagt att han ska stoppa alla miljöorganisationers aktiviteter i landet, däribland Världsnaturfondens.

Enligt en studie konstaterar forskare från Brasilien och USA att Bolsonaros politik, med skogsskövling och koldioxidutsläpp som följd, i sig kan sluka 20 procent av den totala koldioxidbudget som världen har kvar om vi ska klara 1,5-gradersmålet. Och skogsskövlingen är redan idag en större utsläppskälla än fossila bränslen i Brasilien.

”Om han väljs kommer det innebära slutet för Amazonas.” Det sade hans politiska motståndare Fernando Haddad, Arbetarpartiets presidentkandidat inför valet.

Så hur kunde det här hända? Varför blev en förvisso rasistisk, fascistisk, misogyn, antidemokratisk tidigare militär också en motståndare till all form av klimatpolitik. Jo, därför att han har lierat sig med big business för att nå makten. Efter att under sina 27 år i kongressen framför allt ha drivit en protektionistisk ekonomisk politik och gynnat en växande offentlig sektor har han svängt och förespråkar nu stora skattesänkningar och privatiseringar. På det sättet har han fått affärsmän och företag att investera i hans kampanj. Och Bancada ruralista i parlamentet, som representerar landets stora jordägare, har lovat att rösta med Bolsonaro, mot att jordägarna får sina intressen tillgodosedda så klart.

Big business har aldrig brytt sig om klimatet när de stora pengarna står på spel. Och här är vi nu.

Människorna i byarna läng Rio Tapajós har en egen kultur och egna traditioner med sånger, danser och legender. Några av de viktigaste handlar om sjökon och sötvattensdelfinen boton som lever i Amazonas. Sötvattensdelfinen håller på att utrotas, bestånden minskar med hälften för varje årtionde, de blir offer för fisket som ökar när befolkningen i regnskogen ökar. Sjökon är hotad på grund av övergödning och läckage av bekämpningsmedel till floderna. Jordens lunga skrumpnar och kommer att skrumpna ännu snabbare om Brasiliens nya president och kapitalet får som de vill. Mänsklighetens överlevnad hänger på att de kan stoppas.

800dagar