Ledare. Thomas Sterner.

2018-05-30 10:38

Har du också märkt att fästingarna blivit fler?

Vilket väder. Högsommarvärme i maj. Vi har varit ute i båt på de yttersta skären i Bohuslän. Två av oss fick omedelbart fästingar fast vi egentligen bara varit ute bland klipporna. Okej, litet gräs och löv finns det men här har ju aldrig funnits fästingar förut…

Fästingar är ju väldigt små så en del tycker att jag tjatar om inget särskilt, men både Borrelia och TBE är ju allvarliga sjukdomar. Jag skulle inte gå och plocka en massa midsommarblommor på en äng längre – inte i Göteborgsområdet i alla fall.

Den anpassningen – att inte plocka blommor (promenera, plocka svamp, tälta och så vidare) – är ju en förlust av välfärd som är kopplad till ökningen av antalet fästingar och indirekt till klimatförändringarna som gör att fästingarna blir fler.

I veckan publicerades ännu en artikel i Nature som försöker skatta kostnaderna av klimatförändringar. Den är författad av Marshall Burke, Matthew Davis och Noah Diffenbaugh, allihop från Stanford i Kalifornien. De har inte med den förlorade glädjen av att plocka svamp eller blommor till sin käraste. De har enbart räknat produktionsbortfall eller förlust av BNP, alltså en underskattning eller en försiktig beräkning. Ändå är deras siffror en tydlig och oroande läsning.

Jag tänkte inte uppehålla mig vid kalkylerna för tre eller fyra grader. Katastrofala scenarier är svåra på flera sätt. Idag ser det ut som om vi går mot ett scenario med minst tre graders uppvärmning och förlusten av BNP är hiskeliga 30 procent. Jag tänkte i stället fokusera på scenarierna med 1,5 grads uppvärmning. IPCC har nämligen tagit sig för att undersöka vad som vore konsekvenserna av 1,5 graders uppvärmning jämfört med två grader.

Många tvekar redan om det är möjligt att begränsa klimateffekterna till två graders uppvärmning. Det är då mycket bråttom att göra en lång rad åtgärder för att vrida bort ekonomiska system från kol och andra fossila bränslen till förnybar energi och effektivitet. Att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader anses snudd på omöjligt – men svårigheten är till stor del politisk.

Det är oerhört svårt att se hur man ska få till stånd samfällt, rationellt handlande från alla världens länder och deras ledare. Kalkyler visar också att det vore dyrt.

Burke et al räknar inte själva på detta men hänvisar till en annan studie som publicerades nyligen och kom fram till en siffra kring 30 miljarder dollar i extra kostnader för att stanna under 1,5 grader jämfört med en politik att stanna under två grader.

Det som Burke och hans medförfattare har beräknat är kostnaden för de extra klimatskadorna av två grader jämfört med 1,5 grad. De visar sig vara betydligt större än 30 miljarder – närmare bestämt i storleksordningen 10 000 miljarder – alltså 30 gånger så stora kostnader av att följa en bana mot två graders uppvärmning än 1,5 grader.

Det är svårt att göra denna typ av beräkning och dessa författares metod är en av flera tänkbara. Den går ut på att analysera BNP och dess utveckling och hur det beror av temperatur och temperaturutveckling. Mycket förenklat kan man säga att det visar sig finnas en optimal temperatur med hög BNP och snabb tillväxt. I länder som är varmare sjunker BNP-tillväxten och även i kallare länder.

Särskilt tydligt blir detta när temperaturerna når över 40 grader som de redan gör i delar av framförallt tropiska länder. I exempelvis Indien har studier visat hur produktivitet sjunker och sjuklighet och dödstal stiger snabbt när man kommer en bra bit över 40 grader. Motsvarande effekter kan vi även få på exempelvis europeiska breddgrader vid värmeböljor som inte vi är vana vid eller förberedda för.

Metoden visar att över 70 procent av världens länder – med över 90 procent av världens befolkning – troligen kommer att få känna av betydande förluster redan vid två graders uppvärmning jämfört med 1,5 grader. Den extra halva graden är verkligen betydelsefull (och man ska komma ihåg att detta är globala genomsnitt över hela jordens yta. Över land är det oftast närmare en grad medan över haven är det mycket mindre än en halv grad).

Just Skandinavien, Kanada och Ryssland är tre regioner som kanske inte förlorar mer på två grader än 1,5. Vi är kallare än den ”optimala” temperaturen och tillhör de få regioner som kanske kan vänta vissa nettofördelar av en viss uppvärmning. Men det är inte mycket att glädjas åt i en värld där andra länder drabbas av stora förluster som kanske leder till inskränkningar i världshandeln, möjligen stora ekonomiska och politiska svårigheter och kanske miljontals människor som kommer att drabbas av dramatiska katastrofer såsom översvämningar, skogsbränder, ökenspridning, korallrevens död och åtföljande kris för fisket. Och naturligtvis värme i vissa regioner som inte tillåter folk att leva bekvämt – eller kanske leva överhuvudtaget.

Denna studie handlade bara om konsekvenserna i form av utebliven tillväxt i inkomst men till det kommer ju ekologiska risker, förlust av snö och is och isbjörnar samt spridning av fästingar och myggor med åtföljande sjukdomar.

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från ETC Göteborg utan kostnad första månaden. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom ETC Göteborg direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter