Ledare. Tomas Kåberger.

2018-04-25 09:30

Göteborg ”ska bara” först

Nya investeringar i fossil energi ska inte hinna betala sig. I så fall drabbas hela civilisationen.

Som förälder till datorspelande barn har man de senaste decennierna kunnat få ett svar tidigare generationer aldrig fick när man berättat att det är dags att äta: ”Ja, jag kommer. Jag ska bara dö först.” Det låter absurt. Men det är begripligt i spelidentiteternas låtsasvärld.

Men ”ska bara”-argument är inte något nytt. På 1990-talet började Göteborg Energi planera det gaseldade kraftvärmeverket i Rya. Redan då hade alla ambitiösa energibolag i Sverige lämnat fossila bränslen och byggt biobränsle­eldade kraftvärmeverk. Debatten var intensiv om idén att ändå bygga ett fossilt verk i Göteborg.
De som då argumenterade för förnybar energi, och mot att investera i fossil el- och värmeproduktion, möttes med en lömskt medhåll: Visst, Göteborg ska bli en stad med bara förnybar energi.


ETC Göteborg firar ett år som dagstidning den här veckan. Nu kan du prenumerera ända fram till valet för bara 799 kr. Men passa på – erbjudandet gäller bara fram till söndag!


Vi ska bara ha fossil gas först, bara ett litet tag. Det är så små utsläpp i ett globalt sammanhang. Andra kan sluta elda kol. Gör dom det blir koldioxidutsläppen mindre. Det går att konvertera till biogas sedan …

Professor Christian Azar, som har insikter inte bara om växthuseffekten och klimat­vetenskapens fysik utan också om klimatpolitiken förutsåg en annan konsekvens när han sade: ”Det allvarliga är inte utsläppen från kraftvärme­verket. Det allvarliga är att investeringen kan göra kommunen till en lobbyist som försvarar fossil kraftvärme.”

På den tiden, då när Rya kraftvärmeverk byggdes, var Göteborg och Göteborg Energi väl fungerande organisationer. Byggprojektet gick bra, bränsleavtalen var smarta och lobbyismen framgångsrik. Koldioxidskatten på fossileldad kraftvärme togs bort och verket blev ingen ekonomisk katastrof.

Någon konvertering har vi däremot inte sett. Det fanns en plan att bygga en serie allt större anläggningar för att förgasa biomassa till allt lägre kostnader, och samtidigt se till att rabatten på koldioxidskatten togs bort på el och värmeproduktion så att det blev lönsamt att använda biogasen. Denna plan underminerades av politiker och ledning från 2011 och har nu definitivt avbrutits.

Istället är Göteborg nu på väg att få ytterligare en väg att importera fossil gas genom att man i Göteborg ska bygga en anläggning för att ta emot flytande fossil gas. Detta, hoppas man, ska skapa konkurrens med den gas som nu endast kan importeras via röret från Danmark. Flytande gas kan komma med båt från alla håll i världen och matas in i gasnätet från terminalen i Göteborg. Därmed blir fossil gas billigare och kan användas mer.

Åter håller alla, på något sätt, med: Visst ska energiförsörjningen bli förnybar. Ska bara ha lite fossil gas, ett litet tag till, först.
Men när man väl har investerat kommer alla som använder denna fossila gas att argumentera för att den fossila gasen inte ska beskattas.

Företag med ”ska bara”-argument har de senaste decenniet förlorat mycket pengar. Klimatpolitik och den industriella utvecklingen av förnybar energi har gått så snabbt att investeringar i ohållbar energi inte hunnit bli lönsamma innan de konkurrerats ut av förnybara alternativ. I Sverige blev det fossileldade Öresundsverket ett värre fiasko än Rya kraftvärmeverk och är nu stängt. Renoveringen av Oskarshamns näst äldsta reaktor kostade många miljarder, men när renoveringen var avslutad hade alternativen blivit så billiga att man aldrig startade den renoverade reaktorn igen.

Nya kol- och gaskraftverk har byggts av företag som sagt att de håller med om att framtidens energi är förnybar. Men, har man sagt, vi ska bara bygga ett fossilkraftverk först, de behövs, ett litet tag.

Men under 2000-talet har många av dessa byggen varit fiaskon. Några har aldrig tagit i bruk. I andra fall har man accepterat att värdet av de nya verken är noll, tagit förlusten men hoppats ändå att kunna producera lite el ibland och täcka driftkostnaden.

Det var sådana nedskrivningar av värden som gjorde att Europas 16 största elproducenter sammanlagt förlorade pengar både 2015 och 2016. I USA har kärnkraftbyggen avbrutits med förluster på nästan 100 miljarder kronor och andra energiföretag har gått i konkurs. Framtiden har kommit snabbare än man tänkte sig när man ”bara skulle” vara ohållbar ett tag.

Även om utvecklingen av sol-, vind- och bioenergi går bra är hotet om snabba klimatförändringar med ohanterligt stora konflikter om mat och vatten som följd inte avvärjda. Parisavtalets ambition att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader kan bara nås om systemen för el, värme och drivmedel snabbs börjar utvecklas så att fossila bränslen konkurreras ut.

I en del länder subventioneras fossil energi kraftigt. Även i Sverige har många användare av fossila bränslen fortfarande stora rabatter på energi- och miljöskatter och kan därmed fortsätta producera koldioxid med fossila bränslen.

Nya investeringar i fossil energi bör inte hinna betala sig. Antingen går de som investerar i konkurs eller också drabbas hela civilisationen. Argumentet framstår plötsligt plågsamt verkligt:

”Allt ska bli förnybart, men jag ska bara dö först.”

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från ETC Göteborg utan kostnad första månaden. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom ETC Göteborg direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Tomas Kåberger
Tomas Kåberger 

Professor i Industriell energipolicy vid Chalmers och ordförande i Renewable Energy Institute, Tokyo. Han var tidigare generaldirektör för ­Energimyndigheten. Ledarskribent i Dagens ETC.