Ledare. Thomas Sterner.

2017-11-01 03:00
Sedan 1950 har mer än 140000 nya kemikalier och bekämpningsmedel framställts. De mest använda av dessa finns nu spridda överallt i miljön – till exempel i bröstmjölk. Foto: Fredrik Sandberg / TT
Sedan 1950 har mer än 140000 nya kemikalier och bekämpningsmedel framställts. De mest använda av dessa finns nu spridda överallt i miljön – till exempel i bröstmjölk.

Globalt växer problemet med föroreningar

Miljöfrågor är ”lyx” och har det inte hur som helst blivit mycket bättre – i alla fall i -någorlunda ekonomiskt välutvecklade länder? Båda dessa påståenden dyker upp som motargument när miljövänner eller stadsplanerare försöker värna luften i våra städer.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Den 11 oktober kom rapporten ”Air quality in Europe – 2017 report” från EEA, den europeiska miljöbyrån. Den visar att luftkvaliteten i Europa långsamt förbättras tack vare policies och teknisk utveckling. Men: föroreningar har fortfarande stor hälsopåverkan på européer. Beräkningarna tyder på att 400 000 européer dör i förtid årligen till följd av små partiklar i luften. Att bedöma detta är komplicerat och man måste förstå hur mycket livet förkortades och vad folk skulle dött av annars. Det är också tydligt att luften i vissa avseenden var mycket sämre förr. Jag växte upp i London och när jag var sex, sju år gick jag i en skola som låg runt hörnet. Om den inte legat så nära hade jag nog inte kunnat gå dit, för jag gick och höll i väggarna eller trädgårdsstaketen hela vägen. Man gick långsamt för att inte stöta in i någon, för man såg inte mer än kanske ett par meter framåt. I en av de värsta smogveckorna i början på 1950-talet hamnade cirka 150 000 personer på sjukhus i London och cirka 12 000 anses ha dött.

Helt klart har detta problem blivit bättre med tiden, i takt med att man slutat använda kol på det sättet man gjorde förr (i små eldstäder). Å andra sidan har vi i dag nya ämnen i luften – tusentals nya kemikalier vars effekt vi inte känner till. Sedan 1950 har det framställts mer än 140 000 nya kemikalier och bekämpningsmedel. De 5 000 viktigaste och mest använda av dessa återfinns nu spridda överallt i miljön (från Arktis snö till bröstmjölken) och står troligtvis för huvuddelen av den kemiska exponering som människor utsätts för och mår dåligt av. Mindre än hälften av dessa kemikalier är testade vad gäller säkerhet eller giftighet.

Om dödsfallen är många i Europa, där vi reglerat på senare år och har tillgång till senaste tekniken, hur ser det då ut i nyligen industrialiserade länder såsom Etiopien, där jag sitter och skriver denna text? Och på platser som på senare år genomgått mycket intensiv industrialisering, som är fallet i många städer i Kina? Här finns ju fortfarande den ”gamla” kol-dimmesmogen kvar, men nu kombinerat med ett tillskott av många nya föroreningar.

För ett par veckor sedan (den 19 oktober) kom också en mycket tung rapport i frågan som publiceras i den prestigefyllda tidskriften Lancet. ”The Lancet Commission on pollution and health” visar att (vatten- och luft)föroreningar är en betydande faktor bakom sjuk-domar och förtida död över hela världen. Enligt studien var kemiska föroreningar ansvariga för nio miljoner dödsfall år 2015.

Föroreningar är ett växande globalt problem. Förorenad inomhusluft och vattenföroreningar, som förknippas med djupgående fattigdom och mycket enkla levnadsförhållanden, går enligt rapporten sakta nedåt. Däremot ökar andra sorters föroreningar: föroreningar i stadsluften, kemiska föroreningar, jordföroreningar, och särskilt ökar dessa i låg- och medelinkomstländer som utvecklas och industrialiseras snabbt. Särskilt snabbt växande städer är svårt drabbade till följd av exempelvis ökad trafik, ökad efterfrågan på energi och fler industrier.

Det har länge varit uppenbart att föroreningar kan vara kostsamma för ett land – de leder till minskad produktivitet och ökade sjukvårdskostnader och skadar dessutom ekosystemen av vilka vi är beroende (till exempel pollinerande insekter). Det är dock svårt att uppskatta kostnaderna eftersom de försvinner i annan statistik, vilket gör det svårt att argumentera för kemisk reglering med rent ekonomiska argument. Det är därför betydelsefullt när en prestigefylld och trovärdig rapport som Lancets visar att sjuk-domar orsakade av föroreningar leder till en förlust i produktivitet som minskar BNP i låg- och medelinkomstländer med upp till två procent per år. Sjukdomarna innebär dessutom hälso- och sjukvårdskostnader som årligen uppgår till cirka 1,7 procent av den totala vårdbudgeten i höginkomstländer. I medelinkomstländer som håller på att utvecklas snabbt, kan siffran vara så hög som sju procent. The Lancet har då inte ens räknat med effekterna av kommande klimatförändringar, som ju också orsakas av utsläpp till atmosfären.

Här finns också viktiga fördelningsaspekter: Föroreningarna dödar särskilt de fattiga och sårbara. The Lancet Commission uppskattar att 92 procent av dödsfall relaterade till föroreningar sker i låg- och medelinkomstländer. För samtliga länder gäller att sjukdomar orsakade av föroreningar är vanligast bland minoriteter och marginaliserade grupper.

Satsning på miljövård, luftvård och reglering av kemikalier kan bidra positivt till både folkhälsa, ekonomi och klimat. Många av strategierna som har visat sig vara kostnadseffektiva i industrialiserade länder kan ”exporteras” till andra länder, med lämplig anpassning till deras inkomstnivå och industrialiseringsgrad. Strategierna som fungerat bygger på lagar, policies, regleringar och teknik, och efterfrågan i ett land som Etiopien är stor. Dr. Mulugeta Mengist, rådgivare till etiopiska premiärministern, talade i sitt öppningsanförande på konferensen jag är på om hur Etiopien inte bara behöver teknik och finansiell hjälp utan också kapacitetsutveckling när det gäller utformning av styrmedel som främjar ekonomisk utveckling, miljö och folkhälsa –samtidigt.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från ETC Göteborg utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom ETC Göteborg direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter