Ledare. Tomas Kåberger.

2018-05-23 10:25

En vettig politik för klimatet handlar om att se helheten

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Ibland är det lättare om man ser helheten. Utsläppen av koldioxid från eldning av fossila bränslen hotar att ändra klimatet så snabbt att människor, djur och växter får svårt att hinna anpassa sig under det kommande seklet. Men när vi eldar fossila bränslen släpper vi också ut andra föroreningar. Det är partiklar, oförbrända kolväten, kväveoxider och svaveldioxid som också skadar och dödar.

Dessa föroreningar är lokala, de verkar mer omedelbart och deras effekter är lättare att bevisa än globala, framtida klimatförändringar. Många, som inte litar på att koldioxiden kommer att ställa till det för oss genom snabba förändringar av klimatet, bryr sig ändå om de lokala föroreningarnas hälsoeffekter på människor och att föroreningarna skadar växter och djur.

För Sverige och många andra länder innebär också energiförsörjning med fossila bränslen att vi är beroende av att hela tiden importera bränslen vilket gör att vi kan utsättas för utpressning från andra länder.

Vill man verkligen se fördelarna med att ersätta fossila bränslen med förnybar energi är det därför bra att ta hänsyn till alla kostnader och nyttor när man ska välja.

Det gör man i Kina. De plågsamma luftföroreningarna är därför ett starkt argument för att minska användningen av fossila bränslen. Företrädare för kinesiska myndigheter säger att kolbaserad elproduktion har hälsoeffekter som kostar ytterligare 60 procent utöver elproduktionens direkta kostnader, vattenföroreningar och annat gör att de ser samhällets kostnader som dubbelt så stora som de direkta.

I Kina kan man också motivera minskade koldioxidutsläpp i nationell egoism. Kina är ett stort land och har rika och fattiga, många olika klimatzoner, och hamnstäder och floddeltan som drabbas av klimatförändringar på samma sätt som resten av världen. Därför har det varit lätt att motivera olika politiska och industriella tilltag för att ersätta utbyggnad av fossil energi med utbyggnad av förnybar. De förnybara energiteknologiernas indirekta kostnader är betydligt mindre.

I Europa har vi en god tradition av att se och kvantifiera andra konsekvenser av fossila bränslen. Men inom EU finns olika politiska traditioner när det gäller vilka åtgärder som bör vidtas som en konsekvens av analyserna. I några länder hävdar man att det är ekonomiskt effektivt att varje mål ska ha ett styrmedel och varje styrmedel bara ett mål. I andra länder ser man hellre lagar som totalt sett gynnar samhällsekonomin även om de gör nytta på flera sätt.

I USA tydliggjordes regler under Ronald Reagans tid som krävde analyser av alla kostnader och nyttor när nya miljöregler skulle införas. Kanske trodde några då att det skulle göra det svårare att införa ambitiösa miljöregler. Men det har blivit tvärt om. Restriktioner på fossila bränslen har blivit lättare att motivera när man lägger samman alla effekterna.

Ett av de största klimatproblemen idag är vägtrafikens ökande användning av fossila bränslen, trots elektrifiering och en hel del hållbara biodrivmedel. Pratar man bara om trafikens koldioxidutsläpp och ett styrmedel blir det en skatt på drivmedel. Det drabbar omedelbart människor i glesbygd. Samtidigt är det just i glesbygd som skadorna av de lokala föroreningarna är minst.

Risken att en partikel från en dieselbil skadar en människas lunga är mycket större i Göteborg än i Nikkaluokta. I glesbygden kan vägbuller snarast göra människor glada, och mark för vägar och parkering är billig.

Minskad vägtrafik i städer minskar kostnader vad gäller gatu- och parkeringsmarken, barriäreffekter, buller och hälsoeffekter av dödliga föroreningar. Det kan göra den åtföljande minskningen av koldioxid billig.

Att minska bilismen i glesbygd kanske är ett av de dyraste sätten att minska koldioxidutsläppen medan ett av de samhällsekonomiskt billigaste är att minska bilismen i storstäderna.

Minskad bilism i städer ger förutsättningar för lönsamma pendeltåg, tunnelbanor, spårvagnar, bussar och linbanor. Det är lätt att se i Tokyo där gator och p-platser inte subventioneras och det gemensamma transportsystemet är både lönsamt för ägarna och prisvärt för kunderna.

Den chef Donald Trump utsett för den amerikanska miljömyndigheten, EPA, heter Scott Pruitt. Nyligen rapporterade amerikanska medier att han hade talat på ett möte i ”Heritage Institute”, en organisation med finansiering från fossilbränsleintressen.

Han påstås ha lovat att EPA i fortsättningen inte ska ta hänsyn till indirekta hälsovinster när man bedömer regler som begränsar användningen av fossila bränslen. Inget annat än huvudmålet med restriktionen får räknas in eftersom andra positiva effekter inte är del av avsikten.

Ett styrmedel, ett mål. Strunta i helheten. Det tycks vara Pruitts metod. Men det är ekonomiskt dumt. En samhällsekonomisk analys borde väga alla kostnader mot alla nyttor.

Men vi har något att lära av Pruitt, som några i den amerikanska debatten redan noterat: Om Pruitt är emot att se helheten är det viktigt att fortsätta just att se helheten när man utformar klimatpolitiken.

Tomas Kåberger
Tomas Kåberger 

Professor i Industriell energipolicy vid Chalmers och ordförande i Renewable Energy Institute, Tokyo. Han var tidigare generaldirektör för ­Energimyndigheten. Ledarskribent i Dagens ETC.