Ledare. Thomas Sterner.

2018-08-15 06:00
Puffetikett
Dagens ETC

En fin sommar

Det är lite svalare idag, blåser och jag står och tvekar vid badtrappan. När jag till slut hoppar i blir jag förskräckt över kylan, blir missmodig – är sommaren över? 

Kollar temperaturen och den är nitton grader. Vissa somrar är det en höjdpunkt när temperaturen kommer upp över arton grader. Nu är man så bortskämd att man klagar när det går under 20.

Egentligen borde man ju skämmas att tala om årets sommar som en underbar sak. Det finns så många som lidit skada av bränder och torka att det känns respektlöst att bara älta badtemperatur. Det finns många som inte tål eller gillar värme. Men vi är också många som faktiskt uppskattar och längtar efter just de sommardagar vi fått i år.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


För oss är det ändå slående hur fort vi anpassar oss och tycker det är normalt att gå i shorts och flipflops hela natten och vad snabbt vi anpassar oss till den grad att vi tycker att arton grader i havet är kallt. Det här illustrerar skillnaden mellan väder och klimat. Det är i grunden samma sak men klimat är genomsnittligt väder över en längre period.

Det är svårt att säga om 25 grader är objektivt mycket eller litet utan att jämföra med den temperatur man brukar ha på en viss plats vid en viss årstid. Med sådana mått mätt har den här sommaren varit exceptionell.

Klarar vi klimatförändringarna?

Går det att leva med fem grader varmare? Ja där råkar ju vi som bor i ett av de kallare länderna på planeten ha en viss tur! Det går bra att leva med till exempel 30 grader på sommaren. Men i denna fråga måste vi tänka bortom vår egen bakgård. I varma länder i Afrika eller i till exempel Indien kommer det inte att gå lika lätt med ytterligare ett par grader varmare eftersom de oftast balanserar på gränsen till det outhärdliga redan.

Även för Sveriges del kommer det krävas mycket arbete med klimatanpassning. Det finns skogar som klarar både 30 och 40 grader men kanske inte våra skogar med de arter vi har och den skötsel som vi traditionellt utövat. En sak som var slående i sommarens rapportering var alla kommuner och andra organ som har ansvar för katastrofplanering och som hade gjort beredskapsplaner men överhuvudtaget inte tagit med skogsbrandrisker som ett scenario. Det är svårt att säga exakt vilka uttryck som katastrofer kommer att kunna ta sig i framtiden.

Jag ville dock i denna artikel främst uppehålla mig vid en annan fråga: Beror det på klimatförändringarna?

Detta är nämligen lite komplicerat, men ett bra sätt att illustrera med är att hela sannolikhetsfördelningen för olika väder har förskjutits. Även en liten förskjutning av säg en normalkurva mot varmare klimat kan göra att sannolikheten för extremt varmt väder ökar ganska kraftigt.

För den som är van vid statistik och fördelningskurvor är detta ganska intuitivt men för många framstår det som ett mysterium och de vill ha ett rakt svar på om denna händelse beror på klimatförändringar eller ej. Tyvärr finns inte något så enkelt svar (men prova gärna själv och se vad som händer om man skjuter en normalkurva litet åt höger).

Man kan kanske jämföra med andra områden i livet. Vi vet att om man dricker sprit, röker och sover för litet eller äter ensidig kost så ökar risken för allehanda tråkigheter – olyckor, konflikter, sjukdomar etcetera. Om man råkar ut för någon olycka, sjukdom eller annat så kan man däremot inte säkert säga att just detta hände för att du drack för mycket eller inte var utsövd. Det enda man säkert kan säga är just att risken för denna typ av olycka ökar om man dricker eller på annat sätt missköter sig.

I denna bemärkelse kan vi alltså inte säga att denna sommars vädersleksrekord berodde på klimatförändringarna. Men sådana somrar kommer att inträffa mycket oftare nu än förut. Det är fortfarande möjligt att vi får ett köldrekord såsom Storbritannien hade december 2010, men sådant kommer att hända mer och mer sällan. 1998–2013 ökade jordens medeltemperatur nästan inte alls och klimatförnekarna gjorde stor sak av detta och anklagade den etablerade vetenskapen för att vara ”fake news”. Men det var de själva som var ”fake”.

Den underliggande trenden mot varmare väder har stått sig i 50–100 år. Under perioden 1998–2013 var det långsammare uppvärmning och effekten förstorades upp av att man valde just 1998 (när det var ovanligt varmt) som startår. Det var oschysst och ovetenskapligt att ta just denna isolerade period och hävda att det inte var någon uppvärmning. Nu har uppvärmningen skjutit fart igen men så vitt vi vet är det alltså samma långsiktiga trend.

Precis som att man inte ska överdriva kalla år ska man heller inte överdriva de varma och säga att det nu går mycket fortare än väntat. Troligen var denna sommaren till stor del ett varmt undantag.

Grundproblemet är dock att världen håller på att reagera för litet på klimatförändringarna. Folk tänder inte på förskjutna sannolikhetskurvor och långsiktiga trender. Då känner många att man måste passa på när det faktiskt blir skogsbränder och peka på konsekvenserna.

Detta är alltså inte helt fel – men likväl måste man vara ödmjuk och försiktig och inte uttala sig för kategoriskt. Å andra sidan blir det perverst om klimatvetare blir så försiktiga med att uttala sig att de låter bli att peka på tydliga och dyrköpta erfarenheter som med mycket stor sannolikhet kan attribueras till klimatförändringar. Faran med detta är ju att världen fortsätter att göra alldeles för litet för att anpassa sig och för litet för att dämpa riskerna för ännu större klimatförändringar.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från ETC Göteborg utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom ETC Göteborg direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter