Kultur & Nöje.

2018-02-13 14:12
Hanna Ullerstam, Jon Gavelin och Mia Eriksson är mitt uppe i domstolsförhandlingen. Bakom sitter sufflören Miia Rasku och Moa Myrén, som spelar domare.  Foto: Caroline Axelsson
Hanna Ullerstam, Jon Gavelin och Mia Eriksson är mitt uppe i domstolsförhandlingen. Bakom sitter sufflören Miia Rasku och Moa Myrén, som spelar domare.

”Terror” – teatern där du avgör pilotens öde

Agera och förhindra att tiotusentals människor dör. Låt bli och få dödsfallen på ditt samvete för alltid. Vad är rätt och vad är fel? I föreställningen ”Terror” är det upp till dig att bestämma.

Stridspiloten Lars Koch står åtalad för mordet på 164 människor efter att han skjutit ned ett turistflygplan som blivit kapat av terrorister, trots att han fått en tydlig order om att låta bli. Men om han inte hade gjort det hade planet kraschat ned i den fullsatta fotbollsstadion och långt många fler hade mist livet. Så långt liknar premisserna för ”Terror” en ganska vanlig föreställning. De filosofiska frågorna som väcks ur dilemmat har människan tampats med länge. Går det att väga människoliv mot varandra? Och vad händer med våra rättsprinciper när de inte stämmer överens med den personliga moralen?


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Men det som gör ”Terror” speciell är att det helt och hållet är upp till publiken att avgöra vad som är rätt och fel.

Berättelser utanför ramarna

Föreställningen är skriven av den tyske författaren och juristen Ferdinand von Schirach. Hittills har den spelats i 16 länder på 75 teatrar. Och nu har turen kommit till Sverige och Göteborgs dramatiska teater.

– Den har verkligen gjort succé i Tyskland och var den stora ”snackisen” under 2017. Den har spelats på många stora och pampiga teatrar, så det känns väldigt kul att den svenska premiären sker hos oss, i en liten källarteater, säger Hanna Ullerstam.

Tillsammans med Mia Eriksson, Erik Åkerlind och Robin Pohlstrand Björkman driver hon Göteborgs dramatiska, som gärna riktar in sig på dramatik som handlar om människor utanför ramarna.

– Vi har en tendens att fastna för berättelser som skildrar tuffa förhållanden. Vi tittar gärna på det som rör sig i ytterkanterna av samhället och vad som gör en människa ond eller god, säger Erik Åkerlind, regissör.

I det facket passar ”Terror” in. Föreställningen utspelar sig helt och hållet som ett rättegångsdrama och i slutändan är det publiken som ska ta ställning till om Lars Koch, här spelad av Jon Gavelin, ska frias eller fällas. Det sker genom en röstning vars resultat sedan rapporteras till föreställningens särskilda hemsida. På en karta går det att se hur publiken på teatrar världen över har dömt. I skrivande stund har lite över 60 procent valt att fria Koch.

– Det är väldigt intressant att titta på kartan. Till exempel går det att se att i länder som Japan och Kina fälls Koch ofta när föreställningen spelas. Kanske beror det på att de har en annan auktoritetstro där, reflekterar Erik Åkerlind.

Hänger på slutpläderingen

Hanna Ullerstam och Mia Eriksson spelar åklagare respektive försvarsadvokat. De berättar att de båda blivit väldigt personligt involverade i föreställningen eftersom hur pass övertygande de är i sina roller kan ha betydelse för hur publiken väljer att rösta.

– Vi kommer nog att försöka bräcka varandra, men det tror jag är nödvändigt för att bibehålla spänningen. Det gäller att ta för sig under slutpläderingen, för precis som i vanliga rättegångar kommer den att vara väldigt viktig, säger Mia Eriksson.

– Det handlar om att övertyga juryn, alltså publiken, om att det är din sanning som är den rätta, säger Hanna Ullerstam.

För att förbereda sig har de tittat mycket på dokumentärer och granskat människor som håller tal. Men hur mycket de än studerar retoriska knep kan andra omständigheter spela in. Som att Sveriges första rättegång mot en terrorist sker parallellt med att föreställningen spelas.

– Det är en sådan grej som jag tror kan påverka hur människor röstar. Men det finns många saker som kan spela in, och det kan säkert bli olika resultat olika kvällar, säger Mia Eriksson.

Huruvida den göteborgska publiken kommer fria eller fälla är svårt att spekulera i. Hanna Ullerstam berättar att hon innan de började repetitionerna var väldigt säker på vad hon själv skulle ha gjort. Men ju längre processen fortlöpt och ju fler diskussioner ensemblen har haft sinsemellan har det valet blivit svårare.

– Till en början var jag helt säker på hur jag skulle röstat. Men sedan har jag och Mia pratat massor fram och tillbaka och nu känns det inte alls lika självklart, säger Hanna Ullerstam och fortsätter:

– Det finns väldigt många detaljer som komplicerar historien. Det är inte bara svart eller vitt.