– Göteborgs stadsmuseum har ju ett historievarv som går från stenåldern och framåt. Och under ganska långt tid så har det här utrymmet, som var en gammal 1900-talsutställning, använts för tillfälliga utställningar istället. Så 1900-talsbiten har saknats, och nu till jubileet så var tanken att varvet äntligen skulle fullbordas fram till nutid, säger historikern och pedagogen Håkan Strömberg mitt bland alla halv- och helfärdiga montrar.

– Nu löper vi från förhistoria till vår egen samtid i och med att vi öppnar den här utställningen. Vi kommer i samband med jubileet att lägga extra tyngdpunkt på de senaste 400 åren, säger museichefen Carina Sjöholm.

Hon följer med på rundturen lika mycket av egen nyfikenhet som chefsrepresentation. Det här råkar vara första dragningen som görs för media innan invigningen 4 juni. Det datumet är såklart bekant som Göteborgs 400-årsdag.

”Grejen med Göteborg” har föregåtts av en förstudie och för ungefär två och ett halvt år sedan sattes en projektgrupp ihop som fick uppdraget att göra utställningen.

– Den stora ramen är 1900-talets Göteborg. Och därifrån valde vi att fokusera på det som är ”grejen” för museum, alltså föremål, och har utgått från dem. Relationen vi människor har till våra föremål, men även vilken relation föremålen har till varandra, förklarar Maja Björk Lindahl, utställningsproducent.

Utställningen som byggs upp följer ingen tydlig kronologisk linje, utan är mer som nedslag här och där i olika typer av göteborgiana. Men som Maja Björk Lindahl säger så kan föremålen som ställs ut såklart relatera till varandra. Därför hamnar exempelvis ”Sillstryparns” (då för stunden spelad av Ulf Dageby) gitarr bredvid en Stena line-väska. Den som kan Nationalteaterns katalog kan snabbt lista ut varför.

– Med lite perspektiv så kan man få illusionen att man kan berätta en historia. Man kan berätta om 1700-talet med en början, ett mitt och ett slut. Men 1900-talet blir en omöjlig historia att berätta på det sättet. Alla har ju varit med om det, så det här är ett annat sätt att ta sig an det än från punkt A till punkt B, säger Håkan Strömberg.

Så, grundessensen i utställningen är föremål som berättar historier om staden vi bor i. Vad har präglat Göteborg under 1900-talet, eller kort och gott: vad är grejen med Göteborg? För att besvara den frågan behövdes hjälp.

– Vi insåg att vi inte kunde sitta och bestämma själva vad som var viktigt under 1900-talet, så vi har träffat elva olika grupper i olika åldrar, olika bakgrund. Vi visade dem olika föremål i vår samling och lyssnade in vad de tyckte var intressant och vad de tyckte saknades. Då fick vi in väldigt mycket svar, säger Maja Björk Lindahl.

Bland referensgrupperna märks skol- och SFI-klasser, pensionärs- och hembygdsföreningar, chalmerister och till och frimurarorden.

– Sen har ju mannaminnet en viss gräns, så vi fick slå ett slag för första halvan av seklet själva, fortsätter Håkan Strömberg.

Även andra delar av Göteborg genom 1900-talet har museipersonalen fått belysa själva lite extra. De allra mörkaste till exempel.

– Göteborg i nöd och lust är ju en av de här sakerna vi jobbar med. Och när man frågar folk så blir det mycket lust. Men vi har även velat titta på den mörkare sidorna av historien, som att Göteborg var ett antisemitiskt fäste på 20-talet, säger Håkan Strömberg.
Brödupploppet 1917 och Göteborgskravallerna 2001 har alltså lika naturlig del av utställningen som Håkan Hellström-skivor och kullager från SKF.

Själva föremålen kommer från museets egna, stora samling. Och mycket där kommer i sin tur från saker som folk har skänkt.

– Men vi har mycket fler saker från första halvan av 1900-talet än andra, så vi har fyllt på en hel del. Vi insåg till exempel att vi inte hade någonting från Liseberg så då kontaktade vi dem och fick två dockor som har stått i en simulator de hade där tidigare, säger Maja Björk Lindahl.

– Vi har även fått in den här snöskyffeln som användes i snöstormen -95, och liknande typer av föremål, säger Håkan Strömberg precis samtidigt som nämnda skyffel får en upplyst plats i hörnet på ett av rummen.

Den vetgirige kommer att kunna läsa korta texter om alla föremål, och varför de har förärats en plats. Naturligtvis inser museet att folk ändå kommer att sakna saker, och tycka att urvalet är ”fel”. Men det har de också tagit höjd för. På plats kan besökarna själva få skriva ner precis vilket föremål just de skulle vilja se.

– Då kan man direkt få avreagera sig. ”Ni har helt fel, och skulle haft med den här jätteviktiga grejen”, säger Maja Björk Lindahl.

Frågan som kvarstår, när rundturen börjar närma sig sitt slut, är ifall Göteborgs stadsmuseum har lyckats besvara sin egen fråga. Vad är grejen med Göteborg?

– Det vi säger är nog att det finns väldigt många svar på den frågan. Och det är det vi vill uppmuntra, att man funderar över det själv, säger Maja Björk Lindahl.