Kultur & Nöje.

2018-08-07 12:15
”Pölgatan hette tidigare Ölvägen, av uppenbara orsaker”, säger Janne Palmén.  Bild: Patrik Persson
”Pölgatan hette tidigare Ölvägen, av uppenbara orsaker”, säger Janne Palmén. 
Puffetikett
ETC Göteborg

Ond, bråd och död lockar stadsvandrare

För den som inte får nog av True crime-serier på teve och andra dokumentära skildringar av kriminalitet finns möjligheten att ge sig ut på Göteborgs gator och ta del av stadens blodiga historia. Skräckguiden Janne Palmén har haft över 50 deltagare på sina mest bokade stadsvandringar.

ETC Göteborg möter Janne Palmén på ett fik längs promenadstråket där han brukar guida deltagarna i sina kriminalhistoriska vandringar. En dam från bordet bredvid bryter av vår intervju och frågar nyfiket vad rådbråkning innebär.

– Det var ett straff vi tog till när dödsstraff inte ansågs strängt nog.
Det innebar att innan avrättningen skulle den dömdes ben krossas.
Det gjordes ofta genom att kroppen kördes över med vagnhjul, förklarar Janne Palmén.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Ett tecken i tiden på fascinationen för brott, bestialiska mord och kriminalitet som annars tar sig uttryck i att var och varannan människa sitter klistrad framför true crime-serier på skärmen.

Stort intresse

När Janne Palmén sa upp sig från jobbet som kriminolog på Ekobrottsmyndigheten för att arrangera kriminalhistoriska vandringar i Majorna hade han hoppats på tio deltagare och två promenader i veckan. Men intresset har överträffat förväntningarna. Han har fått lägga in extrapromenader på schemat och haft över 50 deltagare på de mest bokade vandringarna.

– Jag vet inte varför människor fascineras av brott och brutalitet, men ska jag spekulera så tror jag att det dels handlar om en nyfikenhet på den kriminella världen, som skiljer sig så radikalt från ens egen tillvaro, men ändå finns så nära inpå. Det och ett behov att vilja förstå och förklara det oförklarliga, säger Janne Palmén.

”Lite av en frizon”

Framöver planerar Janne Palmén att utöka sitt koncept till fler stadsdelar och tidsepoker. Just nu är det Majorna och 1800-talet som gäller. Ett självklart förstaval. Då var Göteborg en växande stad med stor inflyttning från landsbygden. Majorna tillhörde ännu inte staden utan låg utanför murarna som en del av Örgryte socken.

– Det var landet. Ett område som var lite av en frizon där ordningsmakten hade låg närvaro. Unga män har alltid varit kraftig överrepresenterade i brottsstatistiken, och på 1800-talet fanns det gott om dem här. De var fattiga, svultna och stadsdelen härjades av återkommande koleraepidemier, berättar Janne Palmén.

Där fattigdomen mötte den blomstrande handelsstaden Göteborgs växande rikedom och varutullar uppstod allt från mutbrott, smuggling, maffialiknande gängkriminalitet, knivslagsmål och klotter.

– Ytterligare en fördel med 1800-talet är att dagstidningarna fick sitt genombrott då, så det finns gott om källor. En indignerad insändare beklagar sig över hamnsjåarnas klotter som innehåller ”grova osedligheter om de sedligaste personer av båda könen”, berättar Janne Palmén.

Det är lätt att föreställa sig det kränkta, uppburna borgarparet som smädas i klottret. Minst lika enkelt att se flinet på underklassgrabbarna som klottrat om dem.

– Det blir gott om unga män i historierna, men vi får inte glömma att det fanns kvinnor också, som då lite nedsättande kallades manhaftiga. Det innebar att de tog för sig, säger Janne Palmén.

Det var sådana som Mor på Styvern, Eva Ax, änkan Björkman, Skorstens-fågeln och Kalkon-Johanna. Ledare för rånarligor, lönnkrogsägarinnor och bordellmammor, bland annat, fortsätter han.

En ytterligare del i förklaringen till intresset för kriminalhistoria är att det ger paralleller och förståelse för nutiden, tror Janne Palmén.

– Jag brukar få gott om skratt när jag berättar om hur mutskandalerna kring Göteborgs tulltjänstemän blev så stora att de blev internationellt nyhetsstoff. Kan ni tänka er, här, i Göteborg. Han fortsätter:

– Och visst går det att hitta likheter mellan 1800-talets Majorna och bilden som idag målas upp av våra förorter. Platser där samhället inte är närvarande och bryr sig.

Läs vidare på nästa sida: Historiskt bloddränkta platser i Göteborg