– Västlänken binder ihop olika delar av Göteborg. En konstnärlig blick kan ge oss nya tankesätt, få publiken och resenärer att se nya kopplingar och perspektiv, säger hon.

”De blickar framåt”

Det finns nästan inga begränsningar för hur Kronotopias tematik kan tolkas. Ett sätt att tänka kring den är att det på samma plats kan finnas många olika tider samlade, menar Lotta Mossum. Under den nutida staden finns olika skikt med gamla lämningar, bland annat fortifikationsverk från 1600- och 1700-talet. På den tiden skattade invånare bland annat med sin arbetskraft genom att bygga fortifikationerna, berättar hon, och konstaterar att fynden från olika epoker alla berättar något om Göteborgs historia.

– Men det handlar också om att röra sig fritt mellan olika tider, så som konstnärer ofta gör. De blickar framåt och hjälper oss att tänka inför framtiden. Så det är ett väldigt rörligt sätt att tänka om tid.

Tid en utmaning

Samtidigt är tid en av de största utmaningarna i projektet, tycker Lotta Mossum. En tävling för att få in idé­förslag utlystes redan 2016 och vinnarna var klara året därpå. Men Västlänken beräknas inte stå färdig förrän 2026, om tidsplanen håller.

– Under de här två åren har det ju varit arbete som ibland varit intensivt, och så går det lång tid emellan. Risken kan ju vara att konstnärer förlorar intresse, säger hon.

”Ett väldigt engagemang”

Den stora mängden människor som är involverade i hela byggprojektet är också en utmaning.

– Det är otroligt många människor inblandade. Men det är samtidigt en enorm möjlighet, vi har nära kontakt med arkitekter, såväl som beställare och utförare. Det blir ett väldigt engagemang.

Lotta Mossum hoppas att verken kommer väcka diskussion och utmana rådande normer och synsätt.

– Jag uppskattar med konsten att den erbjuder en motkraft mot strömlinjeformning. Den uppmanar oss människor att känna och tänka motsägelsefulla tankar.