Kulturreportage.

2021-04-20 10:10
  • Under natten till lördagen 27 mars utbröt en stor brand i den före detta industrilokalen på Ringön. En rad verksamheter brann ner till grunden.  Bild: Adam Ihse/TT
    Under natten till lördagen 27 mars utbröt en stor brand i den före detta industrilokalen på Ringön. En rad verksamheter brann ner till grunden. 
  • Hjärtats lokaler låg fristående bredvid den större industrilokalen. Men endast skalet finns nu kvar.  Bild: Christian Egefur
    Hjärtats lokaler låg fristående bredvid den större industrilokalen. Men endast skalet finns nu kvar. 
  • Endast ruiner är kvar av lokalen på Järnmalmsgatan. Bild: Christian Egefur
    Endast ruiner är kvar av lokalen på Järnmalmsgatan.
  • Johan ”Red Top” Larsson är en av upphovspersonerna till Saltet, och ligger även bakom Hjärtat tillsammans med Thomas Johansson.  Bild: Christian Egefur
    Johan ”Red Top” Larsson är en av upphovspersonerna till Saltet, och ligger även bakom Hjärtat tillsammans med Thomas Johansson. 
Puffetikett
ETC Göteborg

Järnhallen brann – men Ringön lever

Elden tog den stora industrilokalen på Järnmalmsgatan på Ringön för två veckor sedan.

Och med de 1 800 kvadratmeterna brann även konstnärliga verksam­heter, livsverk och spirande idéer ner. Men vad lågorna inte rådde på är nybyggarandan i området.

ETC Göteborg besöker en kulturell stadsdel i blivande.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på ETC Göteborg!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Natten mot lördagen 27 mars stod Järnhallen, den stora före detta industrilokalen mitt på Ringön som nu inhyste konstnärsateljéer, affärsverksamheter, anrika Claessons Trätjära, musiktidningen Gaffas redaktion och den nästan färdigställda kulturscenen ”Hjärtat”, i full brand.

– Framförallt känslomässigt så var det ju fruktansvärt tråkigt. Vi hade haft lokalen i ett år och tre månader och verkligen lagt ner vårt hjärta. Det stod i princip färdigt och vi satt och pillade med ansökningar om alkoholtillståndet, säger Johan ”Red Top” Larsson, som tillsammans med kollegan Thomas Johansson låg bakom Hjärtat.

För att få ett större grepp om vad som egentligen sker ute på Ringön, vad som håller på att skapas och växa fram där, så får man emellertid backa bandet. Ringön, likt så många andra industriområden i utkanten av städer, inhyser förvisso en lång rad gamla och nya företag. Men minst lika många lokaler stod hel- eller halvtomma och fram tills rätt nyligen blev området tyst och mörkt efter arbetstid. Då startade projektet ”Saltet”. Även där återfinns Red Top.

– Saltet är ett initiativ av mig, Matilda Lindvall och Filip Nilsson. Vi var för sig blev tillfrågade om att sitta med i en referensgrupp 2008, inför Göteborgs 400-årsjubileum som är i år. Vi var tilltänkta att sitta i kulturgruppen. Vi kände inte varandra, men efter ett antal träffar blev det att vi tre hamnade tillsammans och började egentligen utgå från vad vi tyckte var dåligt med staden då, säger Johan ”Red Top” Larsson.

Filip Nilsson har bakgrund som kreativ chef på reklambyrån Forsman & Bodenfors, Matilda Lindvall startade nätverket Ada för kreativa näringar och Red Top själv är smått legendarisk klubbarrangör och delägare i Pustervik.

Han tar emot i Saltets lokaler på Stålverksgatan, en tvärgata till nerbrunna Järnhallen. Ett stenkast bort ligger Bryggeriet Stigberget, som sitt namn till trots flyttat in här. Även bryggeriet Vega ligger i krokarna och där mellan allehanda olika verksamheter som sökt sig ut till Ringön.

De där dåligheterna från kommunens sida som Saltet identifierade handlade mycket om att de tyckte staden inte lyckades fånga in och locka talang, men tyvärr var bra på att säga nej till folks idéer.

– När det uppstår en gräsrotsidé så tycker vi att en stad som Göteborg ska främja det, och kanske vara med och städa lite på söndagen. Ett exempel var Andra långdagen som var aktuellt då. Men istället så är man hotfull och försöker straffa folk som drar igång sådana initiativ, säger Red Top.

Att kommunen både aktivt motverkade fria initiativ, och samtidigt inte verkade ha en aning om vad som behövdes för att skapa en levande stad blev en springande punkt.

– En levande stad är ju definitionsmässigt olika för olika människor. För någon är det höga hus, men för oss är det att det finns ett kulturklimat som gör att folk tycker det är häftigt att bo här. Om Göteborg ska locka till sig talang eller att folk ska ge fan i att flytta till Stockholm eller sedermera London eller Berlin, så måste känslan vara att den här stan är i rörelse.

Ganska snart kom de fram till att de behövde hitta en idé, få ner den på papper och hitta en plats där det är möjligt att skapa en ”tillåtande oas” som de själv beskrev det inledningsvis.

– Därifrån gick det ganska snabbt till att vi lokaliserade Ringön som plats. Dels hade både jag och Filip lite förflutet här men framförallt så fanns fördelar som att Ringön ligger ganska centralt, och med nya bron ännu mer centralt. Staden äger marken, och upplåter ytor med tomträtt. Det innebär att staden fortfarande har bestämmanderätt över marken. Men staden hade heller ingen tydlig framtidsplan för området. Av olika skäl fanns det även mycket tomma ytor och lokaler, och det visar sig till syvende och sist vara helt avgörande, fortsätter Red Top.

Men även om billig hyra anses viktigt för skapande konstnärer, som replokaler till band eller brygghus och annat, så är den publika verksamheten, den som lockar dit människor kanske ännu viktigare.

– Konstnärer och repande band bidrar väldigt lite till öppenhet, det ligger i sakens natur. Det publika är helt avgörande. Men vi har varit väldigt tydliga med att vi ska inte lägger oss i vilka som ska vara intresserade av att etablera sig på Ringön. Vi är inga gatekeepers. Vi vill fylla Ringön med folk fler timmar på dygnet, så att det är liv och rörelse här ute.

Redan nu finns det sex–sju ställen på Ringön som har någon form av utåtriktad, publik verksamhet. Red Top är helt säker på att den utvecklingen kommer att fortsätta och ge Ringön en puls som även lockar de som mest vill hänga och inte lika aktivt letar upp konserter, utställningar eller annat.

– Det är ju egentligen det vi arbetar för. Ett ställe på Ringön gör ju ingen glad, men vi vet ju om flera ställen som bara håller i handbromsen på grund av pandemin nu. Sammantaget kommer det att finnas så många ställen att folk vill ta hojen ut till ön och hitta något de tycker är schyst. Allt från en kopp kaffe, käka, ta en öl, kolla in något. Ju bredare och spretigare desto roligare.

Saltet är ett kommunalt projekt. Det ligger under Business region Göteborg och är i det närmsta att se som ett stadsutvecklingsprojekt.

– Vi har fått hjälp av BRG att etablera kontakter där vi varit tvungna och har haft ett jättebra samarbete med staden. Det har visat sig väldigt värdefullt när det kommer till bygglovsfrågor och framtidsvisioner. Staden har ju bestämt att Ringön ska få lov att utvecklas av sig självt så att säga.

En del kritiker menar att den fria kulturen måste uppstå just fritt och så långt som möjligt från kommunalt övervakande ögon. Riktigt elaka tungor beskriver det som ”pappa fixar festen” när ett kulturområde ska byggas upp såhär. Andra ropar om gentrifiering. Johan Red Top Larsson har hört alla opponeringar, men håller inte med.

– Det är egentligen inte svårare än att politiken ska ha armlängds avstånd till kulturen. Vi här ute har satt Ringön som vårt fokus och är hundra procent lojala mot platsen. Om man från början tänker att kommunen är ens fiende, då blir den det. Om man bara är jättearg och jättemot, så är det lätt att diskvalificera sig från början och bli bortdribblad, menar han.

– Men det innebär inte att jag inte begriper den motsatta synen. Jag har bedrivit kultur i nästan hela mitt liv, och ibland har man känt sig oerhört uppgiven när det kommer till kommunen, regionen eller staten. Om man tar till exempel Trucken så fanns det ett problem i att det fanns en inbyggd separatism nästan från början. Är man inte beredd att gå några steg i stadens riktning så är det väldigt lätt hänt att man får på fingrarna. Det tråkiga blir ju då att vi har tappat ett ställe som var superintressant för en stad som Göteborg.

”Trucken” är Truckstop Alaska, en alternativ scen på Lindholmen som efter många och långa kamper med myndigheterna till slut kastade in handduken i slutet av 2019.

På Ringön har Saltet fungerat som en tolk, eller guide, för verksamheter sugna på att starta upp kring vad staden kommer att kräva av dem.

– Du kan inte förhandla om brandskydd eller tillgänglighet. Det går inte. Vill du det, så kör din svartklubb. Och gör du det så kommer du att torska förr eller senare. Vill du bygga något som håller på sikt så måste de där pusselbitarna vara där.

Saltet vill att kulturområdet som växer fram på Ringön ska ha en fot i bägge världar. Nybyggaranda och skaparglädje, men gjort på ett sätt så det kan bli beständigt. Egentligen handlar det om ett tankesätt för hela staden Göteborg, om den ska få fortsätta pulsera av liv. Då måste kommunen och de som bestämmer vara ombord på skutan menar Larsson.

– Genom att tillåta platser som Ringön att växa fritt eller hjälpa ställen som Truckstop att bli lagliga och funktionella, men ändå med sin egen karaktär. Det är ju supersvårt. Men Göteborg har varit musiknavet i Sverige sedan 60-talet och jag kan inte se att det inte skulle fortsätta vara det inom i alla fall överskådlig framtid. För här föds musik, och det är själva roten.

Så tillbaka till den stora branden då, som så lätt kan ses som en dödsstöt. Ingen kan påstå att det inte är enormt tragiskt för alla inblandade. Men det går även att blicka framåt, att se att sammanhållningen och viljan att ändå kämpa på är stark ute på ön. Järnhallen brann ner, men Ringön lever vidare.

– I allra högsta grad. Det är väldigt olyckligt framförallt för de konstnärer, Gaffa, vi själva och alla andra som blev av med sina lokaler. Men det är inte Ringön som brunnit ner. Nya samarbeten har skapats utifrån detta och det känns som att även något positivt har fötts ur askan, säger Red Top.

Den nya scenen Hjärtat är fristående från Saltet och något Red Top arbetat fram privat ihop med Thomas Johansson.

– Det var en vision och en dröm om att det skulle bli ett enkelt ställe. Ett hak med bra musik och en träffpunkt för människor som kan komma och insupa kultur. Scenen hade kunnat användas till teater, stå upp, debatter, konserter. Vi hade mycket som vi drömde om, men det ska vi genomföra ändå, säger Thomas Johansson, som anslutit till Saltets lokaler.

– Stället var litet och skulle rymma 150 personer. Det var just för att vi själva skulle kunna välja lite vad vi tyckte skulle vara på scenen. Ju större ett ställe är, ju större krav blir det ekonomiskt. Vi vill driva ett ställe utan den där hetsen att få det att gå ihop, fortsätter Red Top.

Ihop har de lagt oräkneligt antal timmar på att renovera och bygga in känsla och atmosfär. Allt var som nämnt i princip klart.

– Det tror jag alla skriver under på, att när man kliver i någonstans så möts man av en atmosfär. Så rätt vi hamnade där, i ett gammalt garage för bilar och motorcyklar. Det är ju kört. Men, nu är vi inte skapta riktigt så att vi lägger oss ner och lipar för länge. Så planen är att försöka hitta ett nytt ställe, och fram till dess göra lite nedslag med Hjärtat på befintliga ställen på ön, säger Red Top.

Förhoppningen är att kunna bjuda upp publiken till något sådant så snart pandemirestriktionerna släpper lite. Men man behöver nödvändigtvis inte vänta på det.

– Alla som är nyfikna eller läser om detta nu, är välkomna hit ut. Det är bara att kliva in på Saltet och ta en kopp kaffe, eller ta en cykeltur och se sig om, säger Thomas Johansson.