Den första kvällen går vi bara en dryg kilometer och sätter upp våra tält vid sjön Madern. Vattendraget är känt för sitt rika fågelliv men för vår del är det knottsvärmarna som gör mest väsen av sig. Efter en kylig natt och en värmande grötfrukost häver vi på oss ryggsäckarna och fortsätter vandringen i riktning mot Jonsered. Det är nio kilometer lättvandrad stig genom barr- och lövskog. Terrängen är inte så kuperad men det gäller att hålla koll på fötterna så att man inte snubblar över rötter och stenar. Samtidigt måste man hålla blicken uppe för ledstolparna är ibland svåra att upptäcka i sommargrönskan.
Lagom till lunch är vi framme i Jonsered där vi fyller på våra vattenflaskor hos en snäll pizzabagare och lagar tortellini på klipporna vid sjön Aspen. Till många ungdomars stora besvikelse är hopptornet avstängt men här finns en trampolin och en glasskiosk att trösta sig med. Klipporna är solvarma och lockar till en tupplur, men eftersom vi bestämt oss för att gå ytterligare en etapp innan kvällen så fortsätter vi vår vandring norrut.
Jobbigare på femte etappen
Nästa etapp leder till Angereds kyrka och visar sig vara betydligt tuffare med branta stigningar djupt inne i Bokedalens naturreservat. De enda människorna vi möter är spänstiga terränglöpare som tränar benmusklerna i det kuperade landskapet. Så småningom planar stigen ut och fortsätter genom Björnareåsens naturreservat där det finns både älg och rådjur. Några sådana ser vi aldrig, men det är en vacker vandringssträcka där man mestadels går på träspångar bland stora stenblock och 150 år gamla tallar.
Slår läger vid Skulevatten
De sista kilometrarna mellan Jonsered och Angereds kyrka är inte lika fysiskt utmanande. Vi bestämmer oss att slå läger strax innan bebyggelsen börjar och sätter upp tälten vid den lilla sjön Skulevatten. I kvällssolen tar vi ett sista dopp och torkar på klipporna medan solen går ner mellan tallarna. Böngryta i tortillabröd har sällan smakat så gott.
Sista dagen genom Vättlefjäll
Morgonen därpå vaknar vi av badande hundar och packar ner våra tält för sista gången. Den sista dagsvandringen ska ta oss den dryga milen upp till Bohus. Första biten är en lättvandrad landsväg mellan ängar och hästhagar, men eftersom solen gassar är det skönt när vi kommer till Lärjeåns skuggiga dalgång. Vid Stora Mölnesjöns badplats stannar vi till för att fika innan vi fortsätter in i Vättlefjälls naturreservat.
Förutom några enstaka motionärer och hundägare möter vi nästan inga andra människor. Undantaget är etappen genom Vättlefjäll där klipporna är fulla av solbadare och barnfamiljer paddlar omkring i hyrda kanoter. Trots att Bohusleden går genom ett av landets mest tätbefolkade områden så känns civilisationen ofta långt borta.
Målgång i Bohus
När vi klarat av halva dagsetappen är vi framme vid sjön Gäddevattnet. Där kokar vi vår sista pasta på de medhavda stormköken och svalkar oss med ett lunchdopp. Här finns ett vackert vindskydd som vätter ut mot vattnet, där några andra vandrare slagit läger för natten. De har gjort sig hemmastadda med uppackade väskor och tvättlinor mellan träden.
Efter lunchen är våra ryggsäckar lättare än någonsin eftersom vi ätit upp all mat. De sista kilometrarna till samhället Bohus går snabbt och plötsligt kommer vi till pendeltågsstationen där vi ska ta tåget tillbaka till Göteborg. Det värker lite i knän och fotleder och det är skönt att slänga av sig ryggsäckarna, men när man ser de orangea ledstolparna fortsätta mot Kungälv och många mil norrut blir man ändå sugen på fortsätta – bara några etapper till.
Dramatisk natur vid Ramhultafallet
Med sina 64 meter är Ramhultafallet ett av landets högsta vattenfall. Det kastar sig ner över klipporna ner i den avlånga sjön Lygnern vid Sätila. Fallet är ett populärt utflyktsmål och här finns fikabord och stigar om man vill upptäcka omgivningarna runt omkring. Naturen är tidvis otillgänglig med branta sluttningar och stup och hela området är naturreservat. Om våren blommar blåsippor och vitsippor och om hösten finns det gott om svamp. Det kan vara lite bökigt att ta sig hit med kollektivtrafiken men man kan ta bussen till Svanshult och gå de sista sex kilometrarna.
Övernatta gratis i avskilda stugor
Förra året kom den uppmärksammade boken ”Stuglandet” där fotografen Moa Karlberg och journalisten Kjell Vowles har kartlagt stugor som är öppna för allmänheten. De tipsar om hundratals stugor som står öppna för besökare och är gratis att använda och några av dem finns på Västkusten. Längs med den nittonde etappen på Bohusleden hittar man stugan Vaktarekullen som har två sovrum och elva sovplatser. Den byggdes för hundra år sedan och användes först av personer som höll utkik efter skogsbränder, sedan efter soldater som spanade efter tyskar under andra världskriget. Boken finns att låna eller bläddra i på stadsbiblioteket.
Paddla kanot i Vättlefjäll
Norr om Angered finns detta vackra naturreservat där man kan paddla på trånga kanaler och stora sjöar. Det är ett lagom äventyr för nybörjare och ibland måste man rulla kanoterna korta sträckor mellan vattendragen. Vid Vättlestugan kan man hyra kanadensare för 250 kronor dygnet, och de har också liggunderlag och stormkök till uthyrning. I området finns flera vindskydd och rastplatser och gott om små badvikar som man oftast får ha för sig själv. För att komma till Vättlestugan tar man buss i fem minuter från Angered till Kryddnejlikegatan.
Promenera runt Särö
Det tar inte lång tid att promenera runt den lilla halvön Särö i Kungsbacka. Trots det passerar man både klipphällar, sandstränder och uråldriga skogar. Delar av vandringen går genom naturreservatet Särö Västerskog där tallarna och ekarna är flera hundra år gammal och där rödlistade lavar och skalbaggar lever ostört. Den fågelintresserade kan spana efter gröngölingar och mindre hackspettar. Från Linnéplatsen är det 22 kilometer till Särö och det går att cykla hela vägen. Föredrar man kollektivtrafiken så stannar buss 720 precis intill reservatet.
