Kultur & Nöje.

2020-05-19 11:50
  • Caroline Mårtensson, utställningsproducent och Rolf Sossna som medverkat som sakkunnig i utställningen Frispel. Bild: Christian Egefur
    Caroline Mårtensson, utställningsproducent och Rolf Sossna som medverkat som sakkunnig i utställningen Frispel.
  • Stadsmuseets översta plan har intagits av fri­teatrarna från 60- och 70-talet.  Bild: Christian Egefur
    Stadsmuseets översta plan har intagits av fri­teatrarna från 60- och 70-talet.
  • Föreställningsbild från Nationalteatern, 1970. Bild: Arkiv
    Föreställningsbild från Nationalteatern, 1970.
  • Huvuddocka, Gustav III, Nota Bene bagatelle,  Jokergruppen, 1972. Göteborgs stadsmuseum. Bild: Kristin Lidell
    Huvuddocka, Gustav III, Nota Bene bagatelle, Jokergruppen, 1972. Göteborgs stadsmuseum.
  • Presentkort på konserv, Dido & Æneas, Utomjordiska BarockBolaget, 1992. Göteborgs stadsmuseum.stadsmuseum.  Bild: Kristin Lidell
    Presentkort på konserv, Dido & Æneas, Utomjordiska BarockBolaget, 1992. Göteborgs stadsmuseum.stadsmuseum.
Puffetikett
ETC Göteborg

Den radikala scenkonsten som ville förändra – nu får den utrymme på stadsmuseet

Den radikala scenkonsten svepte fram över samhället under 60- och 70-talet. Teater, som tidigare mest varit något för de finare salongerna, blev plötsligt folkligt och lite farligt. De fria grupperna under den här tiden har varit lätt styvmoderligt behandlade, men har nu fått en egen utställning på Göteborgs stadsmuseum.

Det första som slår mot en när man tar sista trappstegen högst upp i Stadsmuseet till utställningen Frispel är kanske inte direkt det revolutionära 60-talets scenkonst som utlovats. Istället syns en pampig klänning som mer minner om påkostat kostymdrama i fina salonger.

– Det är en smygövergång. Introt är för att vi för en bredare publik vill ge lite förförståelse av att teatern har varit tyngd av traditioner. Så inledningsvis berättar vi att teatern var en konstform som var stöpt på ett visst sätt med stora pampiga teaterhus, påkostad inredning och folk som gick dit finklädda. Kanske med en känsla av att det inte var till för alla, säger Caroline Mårtensson, utställningsproducent, som tar emot och guidar runt under besöket.

– Det var ju så en bra bit in på 1900-talet. Det vi vill berätta med den här utställningen är ju den spännande utvecklingen som kom från 60-talet och framåt. Men hela den vänstervågen som förändrade samhället och även kulturpolitiken och scenkonsten. Det hände under speciella förhållanden, fortsätter hon.

Mer av den varan får man när man tar steget in i salen. Här finns mängder med föremål, bilder, texter och annat från en tid då gamla konventioner kastades omkull och nya vägar upptäcktes.

Vill lyfta de fria grupperna

Utställningen vill framförallt lyfta fram de fria grupperna i Göteborg under den här tiden. De som tidigare varit lätt styvmoderligt behandlade i historieskrivningen.

– Nästan alla böcker som tryckts och all forskning som bedrivits har haft fokus på teaterhusen. Det har även varit mycket fokus på Stockholm när det forskats på teater och scenkonst, säger Caroline Mårtensson.

De senaste åren på 2000-talet har dock Göteborgs Universitet bedrivit forskning kring de fria teatergrupperna. Bland annat genom projektet ”Göteborg spelar roll” och senare projektet ”Expansion och mångfald”.

– Så nu finns ju den forskningen att delvis basera en sådan här utställning på, säger Caroline Mårtensson.

Flugit under radarn

I landets och stadens museum finns det en rutin på att samla in material från institutionsteatrarna. Men de fria grupperna har flugit mer under radarn än så länge.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

– De har återanvänt sitt material, kört på billigt och bra och det har liksom inte funnits en sådan kultur förr att man samlade in material från dem. Så nu på 2000-talet har vi gjort fina nyförvärv som kommer ifrån frigruppsrörelsen. Det är dem vi ställer ut nu.

– Allt det som hände på 60-talet med vänstervågen och Vietnamkriget var väldigt mycket proggen och väldigt mycket ungdomsrörelser. Många av de fria grupperna hade sina rötter inom studentteatern och det var väldigt politiskt. Man hade ett budskap som man ville nå ut med. Så det var bort med den traditionella borgerliga publiken och ut till folket, ut på gator och torg och till skolorna, säger Rolf Sossna.

Rolf Sossna har medverkat i utställningen som sakkunnig. Han var själv med ”i svängen” som han säger, sedan 80-talet. Han har agerat skådespelare, eldkastare, regissör och mycket annat. Först i gruppen”Gatu­teater mot kärnkraft” och sen vidare in i bland annat Bisarrteatret. Han fick först förfrågan om att skriva en förstudie till utställningen och blev sedan kvar.

Hyrde in Birgit Nilsson

Han pekar på en bild i en monter på till synes fattiga och sjuka människor, som tagna ur Dickens värld.

– Den är från 1971, när Göteborg firade sitt 350-årsjubileum. Då hade man invigt Scandinavium tidigare på våren och här hade man satsat nästan alla pengar för jubileumet på att ta hit Birgit Nilsson som skulle sjunga ”Aida”. Det här är då en protestaktion där de är utklädda till gammeldags fattiglappar med rutten fisk i fickorna så de stank. De gjorde ingenting, utan stod bara där och tittade på de här rika människorna som spatserade förbi in. På bilden är bland annat Teater Fem som var en av de första grupperna i Göteborg, tillsammans med Nationalteatern, som precis hade anlänt till Göteborg från studentteatern i Lund.

Mixade genre

Utställningen vimlar av liknande anekdoter och de finns sammanställda av kulturjournalisten Lis Hellström Sveningsons, som själv också var med när det begav sig.

Frispel är inte en ren teaterutställning poängterar Caroline Mårtensson. De har valt att använda ordet scenkonst, då verksamheterna innefattar så mycket mer än regelrätt skådespel.

– De här grupperna intog ju scenerna, men där kunde väldigt mycket hända. Man mixade genrer som teater, musik, performance, men det viktiga var att uttrycka sig och få ut budskap. Ett helt kapitel handlar till exempel om hur Tältprojektet var ett demokratiskt, socialistiskt projekt som verkligen ringar in tidsandan som var då.

Hon nämner även frigruppernas sätt att ta barnen på allvar. De gav sig ut på fritidsgårdar och skolor och gjorde teater, musik och scenkonst som var riktat direkt till barn och unga.

– Idag kan vi tycka att barnteater är något självklart, men det var inte så innan 70-talet. Den här fina bilden när de är i en gympasal ringar in tiden så bra. Det kan ju vi alla som växt upp på 70- och 80-talet ha minnen av. Det kom något gäng och körde på plats. Man jobbade med uppsökande verksamheten, säger hon och pekar på en bild på skolbarn uppradade på bänkarna framför en provisorisk scen.

Invigningen inställd

Då coronatid som bekant råder är invigning och andra större samlingar kopplat till Frispel inställda.

– Vi följer de rekommendationer som råder, men så länge det handlar om max 50 personer har vi sagt att vi öppnar utställningen som planerat men ställt in större publika delar. Vi hade ett jättefint program planerat som vi ville dela med besökarna men fick blåsa av på grund av pandemin. Men vi hoppas på att kunna genomföra dem i höst istället.

En visning av hela föreställningen kommer att spelas in så den som vill kan följa den hemifrån soffan istället.

Frispel

Öppnar 16 maj

Frispel är den första utställningen på Stadsmuseet med fokus på den fria och radikala scenkonströrelsen. Här visas föremål ur museets teatersamlingar som aldrig tidigare ställts ut, både från Göteborgs institutionsteatrar och fria grupper.

Utställningen finns även att ta del av digitalt på goteborgsstadsmuseum.se