Krönika. Åsa Gustafsson.

2018-01-31 15:33

Vi kan inte ta ett steg ­tillbaka nu – det går inte

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Det som förut ansågs vara tragiskt har nu äntligen blivit något varmt, empatiskt och gulligt att dela med sig av. Såsom ensamhet, barnlöshet, att outa sina misslyckanden, tvivel och annat ack så allmänmänskligt. Det som patriarkatet och den förbannade lyckoliberalismen (mitt eget ord) och kapitalismen satt stopp för, utnyttjat och hånat. Men den kommer nu. Den nya tiden. Som jag och en kollega i #tystnadtagning sa i all hast och innerlighet, när vi sprang på varandra på invigningen av filmfestivalen: ”Vi kan inte ta ett steg tillbaka nu. Det går inte”.

Och sorry, du tv-person som nu får snyfta i media om din utsatthet, för att media och dess följare dömt dig för det du gjort. När du egentligen bara kan följa vågen. Det är okej att vara ledsen, låta tårarna rinna, rentav hulka och fulgråta (det heter förresten från och med nu fingråta) och med rak, eller av skammen böjd, rygg ställa dig upp och säga: ”Fan vad ledsen jag är för det jag utsatt er för. I min naiva tro att mitt beteende varit manligt och därmed åtråvärt har jag i brist på verkliga förebilder uppträtt och betett mig så illa. Jag känner skam och jag tackar er för att ni rutit ifrån och jag kliver nu av alla mina uppdrag i ren protest mot mig själv och mitt beteende, samt för att gå i kurs och terapi för att lära om och lära mig göra rätt”.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Och här har jag redan riggat för personen i fråga och lagt in Eva Funcks telefonnummer i hans mobiltelefon under ”quick fix – bli en ny man 2018”. Och sedan, när han ringer, svarar Eva på frågan hur snabb en quick fix egentligen är och säger, som bara Eva kan säga: ”Men lilla tv-profil (vi får kalla honom för det), det där med quick fix var ju bara reklam, det finns ingen man i världen som frivilligt skulle ringa ett nummer som gick till ’den nya mannen efter #metoo 2018 – en långtidsterapi’. Det här, ser du, kommer ta lång tid, men det kommer bli en bra tid, inte bara för dig utan för alla omkring dig. Det är som med skatten, du betalar skatt inte enbart för att du ska känna dig trygg utan för att andra runtomkring dig också ska få känna sig trygga”.

Och under tiden som tv-profilen lär om, får tittarna se en underbar kvinnlig programledare som i sin tur ger unga tjejer och killar en lika underbar förebild med både djup, värme, intelligens och humor. Som även du, tv-profil, kommer ha efter denna långtidsterapi hos och med Eva. Den som vi kallar quick fix, för att du ska lockas att  ... Ja, ja, det där fattar du nog nu  ... Och just ja, under tiden du går där hos Eva så kan också alla de kvinnor, och säkert några män också, som känt sig kränkta av din framfart genom åren, få ro och tid och mod att få hjälp att bearbeta och återfå tilliten till dig och andra män och maktmänniskor. Det kommer bli bra, men det kommer ta tid. Och vem vet, det kanske blir så att du till och med kan få ynnesten att resa land och rike runt och prata om dina erfarenheter med barn ungdomar i skolor och på fritidsgårdar. Och på fängelser. Bibliotek finns ju också. Ja, alla såna där fredade zoner vi har i vårt land. Zoner där vi vet att vi behandlas lika oavsett bakgrund (liknande din) eller kön (liknande hennes och andras som du kränkt).

Ja, ja, det bara blommade upp en tanke när jag först fick läsa och höra att du var ledsen att media kränkt och dömt dig och sen samtidigt läsa en intervju med en annan människa och en slags krönika av ytterligare en annan människa i en annan dagstidning i helgen som visade liksom motsatsen. Eller inte motsatsen kanske utan mer att det är en ny tid nu. Vi lär oss nya saker nu. Det är nya människor som pratar och de som tidigare tagit för stor plats får nu lära sig lyssna i stället.

Du hör ju, det går inte att ta ett steg tillbaka längre. Det går inte. Som reglerna i kohagen. Har du trampat i skiten, backar du inte och trampar däri igen, du hittar en ny väg. En roligare väg. Och kanske, från den nya och roligare vägen, titta tillbaka på den gamla koskit-vägen och skaka på huvudet och skratta åt den. Skiten. Och sen säga, dit vill jag aldrig igen. Aldrig mer trampa i samma skit igen. Aldrig!

Empati is da shit!

Ja, det blommade upp en tanke, som sagt.

+ Eva Funcks geniala ”Evas känslokoll” (producerat för SVT:s Barnkanalen, går att beställa via henne, eller invänta tills det läggs ut igen på SVT play).

- Lagrådets nej till att ett uteblivet ja ska räknas som ett nej, det vill säga inte ett ja. Det skrämmer mig.

Åsa Gustafsson
Åsa Gustafsson 

Skådespelare, regissör, dramatiker, artist och gråter minst en gång om dagen men är inte mindre intresserad av politik för det.