Krönika. Gert Gelotte.

2020-01-14 05:00
Puffetikett
ETC Göteborg

Barnkonventionen lovar mer än den kan leverera

”Blir det skillnad nu när FN:s barnkonvention blivit svensk lag? Givetvis, frestas jag skriva efter att än en gång ha läst konventionstexten. Men som vanligt bor djävulen i det finstilta.”

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på ETC Göteborg!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Äntligen har FN:s barnkonvention blivit svensk lag. Det tog ganska exakt 30 år mellan undertecknandet i FN den 20 november 1989 och konventionens ikraftträdande som svensk lag den 1 januari 2020.

Sverige ratificerade visserligen barnkonventionen 1990, det vill säga förband sig att följa den, men till vilken nytta?

Vi har haft 30 år på oss att förverkliga barnkonventionen, men i dagens Sverige vräks barn från sina hem, utvisas till länder i krig och åläggs orimliga ekonomiska förpliktelser, som försörjningsplikt vid familjeåterförening.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Blir det skillnad nu när FN:s barnkonvention blivit svensk lag? Givetvis, frestas jag skriva efter att än en gång ha läst konventionstexten. Men som vanligt bor djävulen i det finstilta. Och det finns mycket finstilt mellan konventionens vackra självklarheter och trist svensk rättstillämpning.

Men låt oss för ett ögonblick njuta. Här är några av de paragrafer som blivit svensk lag:

3. Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.

10. Barn har rätt att återförenas med sin familj om familjen splittrats.

27. Barn har rätt till skälig levnadsstandard, till exempel bostad, kläder och mat.

30. Barn som tillhör etniska, religiösa eller språkliga minoriteter, eller som tillhör ett urfolk, har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion.

Vackert, eller hur? Dock är avståndet till svensk vardag närmast oändligt. 2018 fick 1 410 Göteborgsbarn julhjälp från Stadsmissionen. Och det är inte endast julen som kan vara torftig. Det finns Göteborgsbarn som går hungriga när ”Bamba” är stängd. Enligt Stadsmissionen lever 15 procent av alla barn i Sverige i ”relativ ekonomisk utsatthet”. Det betyder att barnens familjer lever på mindre än 60 procent av medianinkomsten.

Ändå vimlar det av barnkonsekvensanalyser i svensk och göteborgsk förvaltningsprosa, vilket inte hindrar att barn vräks och utvisas och blir föremål för kommunala sparbeting.

2008 antog regeringen en nollvision för vräkning av barnfamiljer. Visionen gäller fortfarande men påminner mer om en evig dimbank. 2018 vräktes 448 barn i hela Sverige, en ökning med 36 barn jämfört med 2017. Hur ett rikt land med 10 miljoner innevånare kan misslyckas med att skydda 448 barn från vräkning är en gåta.

Vräkning leder ofta till hemlöshet. I en rapport från Göteborgs fastighetskontor i juli 2018 visar statistik att 663 Göteborgsbarn lever i ”akut hemlöshet”. Då är inte barn som bor på gatan medräknade.

Och apropå sparbeting: Göteborgs stads småaktiga beslut att dra in parkleken slår direkt mot de fattigaste barnen, som inte har råd med någon annan fritid.

Men det finns förstås mycket som är värre än en stängd parklek. I Sverige väntar över 1000 barn på tvångsutvisning till Afghanistan, av FN klassat som ett av världens farligaste länder. På regeringens hemsida utfärdas följande varning:

”Med anledning av säkerhetsläget avråder Utrikesdepartementet tills vidare från alla resor till Afghanistan.”

Men nu när barnkonventionen blivit svensk lag ska väl inget barn i Sverige riskera utvisning till krig, akut hemlöshet eller att behöva gå hungrig därför att Bamba håller stängt?

Jo, tyvärr tror jag det. Enligt barnkonventionen ska barns bästa ”beaktas”. Visserligen ”i första hand”, men ändå ”beaktas”. Barns bästa kan alltså fortsatt ställas mot andra intressen. Hur är oklart och regeringens vägledning för hur barnkonventionen ska tillämpas har utsatts för hård kritik:

— Den ger inte konkret vägledning för en socialsekreterare eller en domare, utan det har lämnats till rättstillämparen att besluta om i det enskilda fallet, konstaterade Pernilla Leviner, docent i offentlig rätt vid Stockholms universitet och föreståndare för Barnrättscentrum, i en intervju för SVT den 30 december 2019.

Det är alltså inte klarlagt hur barnkonventionen i det enskilda fallet förhåller sig till andra lagar som utlänningslagen, socialtjänstlagen eller kommunallagen. Och inte hjälper det att vända sig till FN:

Enligt FN:s barnrättskommitté, som övervakar barnkonventionen, innebär konventionen att barnets bästa ska väga tungt, men inte vara ensamt avgörande, när den vägs mot andra intressen.

Förmodligen får vi nöja oss med att barnkonventionen som svensk lag ger barn en formellt starkare ställning. Till positiva praktiska resultat återstår en lång kamp om rättspraxis.

Plus: Att problemet med offentlig finansiering av privata snabbköer i vården uppmärksammas.

Minus: Att demokrati gjorde Donald Trump till president och möjliggör att han återväljs.

Gert Gelotte
Gert Gelotte 

Socialliberal skribent med fokus på allas lika värde.