Klimat.

2020-09-14 16:23
Så här ska förskolan Hoppet ska se ut när den är färdig.  Bild: Link Arkitektur
Så här ska förskolan Hoppet ska se ut när den är färdig. 
Puffetikett
ETC Göteborg

Hoppet visar vägen till en fossilfri förskola

Nej, Göteborgs stad kommer inte att kunna bygga en helt fossilfri förskola. De förutsättningarna finns inte. Däremot finns det en strävan, eller hopp, om att kunna göra detta. Med den nya förskolan Hoppet vill man utmana och skapa en förändring inom byggbranschen.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på ETC Göteborg!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Det var 2017 som lokalförvaltningen i Göteborg fick i uppdrag av kommunfullmäktige att bygga en fossilfri förskola. Redan innan spaden har satts i marken vet man dock att målet inte kommer att uppnås helt och hållet.

– Vi kommer inte uppfylla de önskemålen som fanns i uppdraget. Jag skulle säga att det finns två orsaker. Den ena är att det är inte alltid det finns fossilfria alternativ att välja på. Den andra är att vår definition av fossilfritt är tuffare än branschens definition. Enligt vår definition får man inte använda inlagrat kol i trä i  byggnaden, enligt branschens definition får man det. Så där beror det också på hur man ser på det, säger Anders Hall, projektledare på lokalförvaltningen.

Ska byggas på Hisingen

Förskolan, som ska byggas granne med Backaskolan på Hisingen, är i alla fall Göteborgs stads första byggprojekt som strävar efter att vara fossilfritt. Syftet är att driva på och stimulera branschen att ta fram nya klimatsmarta produkter och processer, men också att använda de material som finns och att bygget ska bli så klimatneutralt som möjligt. I hela projektet – från valet av material och transporter till byggprocessen och till slut även driften av byggnaden – är detta målet.

– Det finns inte fossilfria alternativ inom alla produkt­områden, men vi kommer nog längre än många andra kommit. I de flesta fallen har vi kunnat välja alternativ med så låg klimatpåverkan som möjligt, men inte på allt. Vi har även varit tvungna att ta hänsyn till kostnader, leveranser, säkerhet, krav som lokalförvaltningen har på byggen och så vidare, säger Hanna Ljungstedt, miljöingenjör på lokalförvaltningen.

Använder trä

Det mest avgörande man har gjort för att minska klimatpåverkan har varit att använda trä i stora delar av bygget och att byta ut den traditionella betonggrunden mot en koljern-grund.


Prenumerera på ETC:s Klimatnyhetsbrev

 

– Vi har beräknat att vi har halverat klimatpåverkan genom att använda en koljern-grund som är skapad av foamglas, med en hög andel återvunnet glas. Hela förskolans stomme kommer byggas i trä, bland annat från kommunens egen skog, och ytterväggarna kommer bestå av regelväggar kombinerat med korslimmat trä. Till ventilationen och isoleringen har det varit svårt att hitta alternativa produkter men till ventilationskanalen har vi, istället för stål eller aluminium, använt mjuka rör av  isoleringsmaterial med folie runt. Sedan hoppas vi också få till ett återbruk av vissa produkter där vi ser att det inte finns så många fossilfria alternativ, som handfat, toalettstolar, kabelstegar och så vidare, säger Hanna Ljungstedt.

Minskat materialmängd

Man har även försökt minska mängderna av material så mycket man kunnat.

– Under storköket behövs det betong som förstärkning ovanpå  koljern-grunden, där har man försökt minimera det så mycket man kan. Eluttagen har vi minskat med nästan hälften. Vi har kollat hur många vi behöver för att städa och så vidare och har tagit bort onödiga eluttag, säger Hanna Ljungstedt.

Pressat ner 70 procent

Hittills har man lyckats pressa ner koldioxidavtrycket med 70 procent för de stora byggdelarna, i jämförelse med en jämförbar förskola. Men vad slutresultatet för hela bygget blir vet man inte än.

– Då räknade vi med de stora byggdelarna, som grundstomme, klimatskal och tak, men eftersom vi har en fjärdedel kvar, och då vi tror att det kommer finnas större utmaningar när det handlar om installationer och så vidare, tror jag inte att vi kommer att landa på 70 procent, Hanna Ljungstedt.

Har byggprojektet varit dyrt?

– Vi har budgeterat 15 miljoner till utredningsarbetet och 120 miljoner till själva byggprojektet. Inköpet av material har blivit tre procents dyrare än vanligt, enligt en kalkyl av inköpen för de stora byggdelarna. Det har gått åt mycket tid åt själva utredningsarbetet och mer tid under projekteringen än vanligt, men det är tid som vi kan ta igen i andra projekt. Vi kan också dela med oss av den kunskapen till andra.

Enligt henne är planen att Hoppet bara ska vara ett första av många fler nya klimatsmarta byggen.

– Det som är väldigt positiv är vi har lyckats reducera klimatpåverkan från byggnationen genom att använda konstruktionslösningar och byggprodukter som finns tillgängliga på marknaden i dag, för alla. Vi skulle kunna bygga alla våra projekt utan att det blir mycket dyrare, säger Hanna Ljungstedt.

Den 29 september tas det första spadtaget på Backa kyrkogata 11. I slutet av 2021 planeras den nya förskolan, som blir Göteborgs och kanske Sveriges hittills mest fossilfria, stå färdig för att ta emot 144 barn.

800dagar