Scenen kommer från en Youtube-film om cykelskolbussen i irländska Galway – en av inspirationskällorna till Gustaf Frids idé om cykelskolbussar i Göteborg.
– Där är det verkligen som en riktig buss, med olika hållplatser där barnen kan hoppa på. Men det finns ju varianter där alla samlas vid en punkt och cyklar därifrån. Och det är väl det enklaste att styra upp, säger Gustaf Frid.
Driver projektet
Idén om cykelskolbussar fick han någon gång i vintras, och sedan ett par veckor tillbaka driver han den som ett projekt i Cykelfrämjandet Göteborgs regi.
Och det var sönerna Olof, 3, och Eskil, 2, som väckte tanken. Gustaf och hans fru Kristina ville gärna ge sönerna den rörelsefrihet som cykeln innebär, och började fundera på att i framtiden flytta till någon kranskommun med lugnare trafiksituation så att de kan cykla själva.
– Men jag vill ju bo här. Det är nära till allt och man kan leva utan bil, även med små barn. Jag förstår inte varför det inte skulle kunna vara trafiksäkert här, säger Gustaf Frid.
Tanken är alltså att en grupp vuxna – föräldrar eller andra frivilliga – turas om att cykla med barnen till skolan på morgonen. En förhoppning är att det kan lösa den farliga trafiksituation som uppstår utanför skolor när föräldrar skjutsar dit barnen i bil – vilket inte sällan görs just med hänvisning till att trafikkaoset vid skolan upplevs som för farligt för barnen.
Pigga barn blir bättre
En annan fördel är att barn som rör på sig före skolan blir piggare och har lättare för att koncentrera sig. Det kunde till exempel forskaren Jessica Westman visa i sin avhandling i psykologi vid Karlstad universitet för ett par år sedan.
– Det säger även lärarna i Galway när de blir intervjuade. De märker en jättestor skillnad, och det är särskilt barn med koncentrationssvårigheter som har nytta av den fysiska aktiviteten, säger Gustaf Frid.
Men den fördel med cykelskolbussarna som Gustaf framför allt vill lyfta fram, är att barnen tidigt får en möjlighet att lära sig hur man beter sig i trafiken. Genom att varje dag följa och iaktta de vuxna lär de sig hur samspelet går till på ett konkret sätt.
– Det sägs ju att barn inte ska cykla i trafik innan de fyllt tolv. Men det är ju inte så att det säger klick den dagen de fyller tolv, utan de måste ju träna också. Och ju tidigare de börjar, desto bättre, säger han.
Under våren har Gustaf vänt sig till skolor för att få hjälp med att nå ut med informationen om cykelskolbussarna till föräldrar. Eftersom han bor i Lundby och själv kan tänka sig att vara med som volontär i ett uppstartsskede, är det först och främst skolor där som han hört av sig till.
Visat intresse
Två skolor har hittills visat intresse, och skickat ut informationen till föräldrarna. En av dem är Toleredsskolan, där Jonas Lifmark är intendent.
– Jag tycker det låter alldeles lysande. Dels för att fysisk aktivitet ökar hjärnans kapacitet, dels för att du skapar goda vanor. Om du cyklar till skolan i stället för att bli skjutsad, så är det ju större chans att du fortsätter cykla till jobbet när du blir vuxen, säger Jonas Lifmark.
Hur ser det ut med bilar utanför din skola på morgnarna?
– Det är en del, men det är inte så farligt. Jag vet ställen som har det trassligare. Men ju färre bilar, desto bättre.
Tanken är inte att det är skolorna som ska organisera cykelskolbussarna, utan det får intresserade föräldrar gå samman och göra själva – eller tillsammans med Cykelfrämjandet. Men Jonas Lifmark på Toleredsskolan är gärna behjälplig där det går.
– Man måste ju tänka på säkerheten för cyklarna också, att det finns någonstans att låsa fast dem. Om vi kan hjälpa till med det, då ska vi verkligen försöka det, säger Jonas Lifmark.
Intresset från föräldrar har dock hittills varit svalt, berättar Gustaf Frid. Han vet inte exakt vad det beror på, men tänker att idén kan få bättre fäste om ett gäng engagerade föräldrar väcker frågan inom sina egna nätverk.
– Det är svårt för oss som organisation att komma in utifrån och dra i gång en cykelskolbuss. Men vi i Cykelfrämjandet kan hjälpa till med utbildning i att cykla i och leda en grupp, säger han.
Kan bli vanligt inslag
Gustaf Frid hoppas att cykelskolbussarna i framtiden kommer vara ett vanligt inslag i Göteborgs gatuliv. Han tror att det i sig, tillsammans med fler cyklister överlag på cykelbanorna, skulle göra Göteborg till en säkrare stad att cykla i.
En rad forskningsrapporter från städer runt om i världen visar nämligen ett omvänt samband mellan antalet cyklister och antalet allvarliga cykelolyckor – det vill säga ju fler cyklister, desto säkrare är det att cykla. Förklaringen tros vara att en hög närvaro av cyklister höjer bilisternas uppmärksamhet.
– Och om cykelskolbussen syntes i stan, om alla kände igen den på reflexvästarna, visste vad den var för något och att den alltid kommer vid en viss tidpunkt, så tror jag att säkerheten skulle öka ännu mer, säger Gustaf Frid.
