Mötet.

2020-03-02 08:53
Stadsträdgårdsmästare Johan Rehngren ser till att Göteborg förblir en grön storstad.  Bild: Sanna Arbman Hansing
Stadsträdgårdsmästare Johan Rehngren ser till att Göteborg förblir en grön storstad. 
Puffetikett
ETC Göteborg

Han ska hålla Göteborg grönt när staden byggs om

Populära naturområden naggas i kanterna när det behövs nya bostäder och skolor. Träd flyttas för att göra plats för Västlänkens stationer. Hur kan Göteborg växa och samtidigt förbli en grön stad? Frågan engagerar stadsträdgårdsmästaren Johan Rehngren. 

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på ETC Göteborg!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Göteborg är en förhållandevis grön storstad. I Änggårds­bergen kan man tappa bort sig på otrampade stigar och i Hisingsparken finns det gott om orörda svampställen. På Safjället bor både älgar och rådjur och om somrarna flockas göteborgarna i stora parker som Slottsskogen och Kungsparken.

Kommunen vill att det ska finnas gott om parker och naturområden även framöver. Utmaningen är att hålla fast vid den ambitionen när Göteborg växer som aldrig förr. De kommande 30 åren förväntas staden växa med 250 000 invånare och det kommer att byggas massor av nya bostäder, kontor och underjordiska järnvägstunnlar.

Som stadsträdgårdsmästare är Johan Rehngren ansvarig för de gröna frågorna inom stadsplaneringen. Han menar att det kommer att behövas byggas en del nya grönområden. Frihamnen och Gullbergsvass är två områden där få människor bott tidigare men som nu ska byggas ut med tusentals bostäder och kontor. Där kommer det att växa upp nya gröna miljöer. Men att anlägga nytt är inte den enda lösningen.

– Allt fler kommer att samsas om våra offentliga rum. Befolkningen ska öka med nästan 50 procent men parkytan kanske bara kommer att bli 10 procent större. Då gäller det att utveckla de grönytor vi redan har.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Brunnsparken blomstrar

Brunnsparken är ett bra exempel på en park som uppdaterats och anpassats till invånarnas behov. Tills nyligen var den en förhållandevis oattraktiv grusplan som få vistades i. De senaste månaderna har dock parken försetts med nya bänkar och upphöjda rabatter. Till våren ska det blomstra av perenner och ljusrosa körsbärs- och magnoliaträd.

– Där har arkitekterna utgått från människors rörelsemönster, så att det ska vara lätt att röra sig genom parken och inte runt den. Det ska finnas sittplatser i många olika vädersträck och man ska kunna sitta både tillsammans och var och en för sig, säger Johan Rehngren.

Kommunens mål är att alla göteborgare ska ha en park som är minst 2 000 kvadratmeter på några minuters gångavstånd hemifrån. Inom två kilometer ska invånarna ha en stadsdelspark som är minst tio gånger så stor. Dessutom ska man behöva åka max 30 minuter med kollektivtrafik för att ta sig till någon av de stora stadsparkerna – exempelvis Slottsskogen eller Angereds stadspark. Johan Rehngren menar att vi människor behöver de här gröna oaserna för att må bra. Ju tätare vi bygger staden, desto större blir behovet av parker och naturområden.

– Om människor har nära till parker och parkerna är tillräckligt stora, så kommer folk att använda dem. Det leder till ökad hälsa, blodtrycket och stressen sjunker. Det kan räcka med att promenera genom en park så går de halterna ner i kroppen, säger han.

Att lägga exempelvis omkring 25 miljoner på att restaurera Brunnsparken eller några hundra tusen på att bygga en fruktlund är väl använda pengar, enligt Johan Rehngren.

– Att investera i gröna miljöer ser jag som en långsiktig satsning i människors hälsa. Det har direkta effekter på samhällsekonomin eftersom kostnaderna för sjukvård sjunker.

Svåra intressekonflikter

Men i centrala Göteborg råder hård konkurrens om kvadratmetrarna. Idrottsföreningarna vill ha fler sporthallar och träningsanläggningar. Kommunen behöver bygga nya skolor och äldreboenden och det finns ett skriande behov av nya bostäder. Därför är det alltid svårt att bestämma hur marken används bäst. En aktuellt exempel är att kommunen nyligen börjat bygga en skola och 260 nya bostäder intill Härlanda tjärn – trots högljudda protester från grannarna. Här menar Johan Rehngren att allmänintresset för en ny skola och fler bostäder vägde ganska tungt. Barnen i stadsdelen behöver någonstans att gå i skolan och det finns redan många grönytor i området.

– Men det finns andra platser där man kommit fram till att vi inte ska bygga bort gröna miljöer eftersom det finns ont om dem, säger Johan Rehngren.

Stora protester blev det också mot planerna på att bygga ett kinesiskt konsulat vid Delsjöområdet och när hundraåriga bokar och lindar fick flytta för att ge plats åt Västlänken. Johan Rehngren tycker att det är ett sundhetstecken att göteborgarna reagerar när omtyckta grönområden omvandlas.

– Kontakten vi har med medborgarna handlar ofta om träd och gröna miljöer. Det är glädjande att det finns ett intresse för det och jag skulle inte vilja att det var tvärtom, att ingen reagerade när man tog bort träd, säger han.

Fler vattennära parker

Blågröna stråk är någonting som Johan Rehngren gärna skulle se mer framöver. Det är en landskapsarkitekts sätt att beskriva vattendrag som omges av grönska. I Göteborg handlar det givetvis om havet och älven men också om Mölndalsån och Kvillebäcken. Det är viktiga livsmiljöer för växter och djur men också omtyckta rekreationsområden för invånare och turister.

– Vi har mycket vatten i staden, men historiskt sett har vi har vänt vårt leverne mot vattnet. Nu är industrierna och hamnen inte längre de stora arbetsgivarna och vi ser att människor verkligen efterfrågar fler lättillgängliga platser vid vatten. Se bara hur många som ligger nere vid kanalen i Kungsparken en solig sommardag, säger Johan Rehngren.

Lång tidshorisont

Att fixa sådana områden sker inte i en handvändning. Den som jobbar med grön stads­planering har tvärtom en mycket lång tidshorisont. Om man planterar en ny trädallé dröjer det många år innan grenverket börjar skugga och nya parker bör ha en livslängd på åtminstone 100 år. Vissa hade kanske avskräckts av den långa framförhållningen, men Johan Rehngren tycker att det kan vara en tjusning att planera för framtiden.

– Det vi gör nu kommer att sätta avtryck ganska länge framöver. Precis som tidigare generationer har anlagt Slottskogen, Trädgårdsföreningen och andra miljöer som vi uppskattar idag. Det är lite kittlande.

800dagar

Johan Rehngren

Aktuell: Tillträdde nyligen tjänsten som Göteborgs stadsträdgårdsmästare. Hans ansvar är bland annat att utveckla stadens offentliga utemiljöer, sprida kunskap och analysera trender inom stadsutvecklingen.

Bakgrund: Han har tidigare jobbat på landskapsarkitektkontor och park- och naturförvaltningen.

Johan Rehngren om...

... sin favoritpark: ”Hisingsparken har en bra kombination av stora öppna gräsytor, folkliv kring utflyktslekplatserna och mer naturliga partier med kuperad terräng och tät skog.”

... sitt yrkesval: ”Jag var tidigt intresserad av biologi och ekologi men också av arkitektur och av att bygga miljöer. När jag hittade landskapsarkitektyrket kände jag 'wow, man kan kombinera det'.”