Klimat.

2018-12-05 10:00
  • Bönderna i länet som håller djur följer tillstånden när det gäller att försöka förhindra att näringsämnen hamnar i vattendragen, men ändå är övergödning ett problem. Mannen på bilden har ingenting med artikeln att göra. Bild: Caroline Lundgren
    Bönderna i länet som håller djur följer tillstånden när det gäller att försöka förhindra att näringsämnen hamnar i vattendragen, men ändå är övergödning ett problem. Mannen på bilden har ingenting med artikeln att göra.
  • Så här kan algblomning se ut. Bild: Claudio Bresciani/TT
    Så här kan algblomning se ut.
Puffetikett
ETC Göteborg

Bönderna sköter sig – ändå pågår övergödning

Bönderna i Västra Götaland sköter sig när det gäller att begränsa läckaget av näringsämnen, men ändå fortsätter problemen med övergödning. Nu ska länsstyrelsen kolla hur det egentligen står till i sjöar och vattendrag.

120 sjöar och nästan 400 vattendrag i Västerhavets distrikt, sydvästra Sverige, hade problem med övergödning när Länsstyrelsen sist gjorde en översyn för sex år sedan. Nu är det dags igen.

– Övergödningen är ganska omfattande, men det kan vara olika allvarligt. I vissa fall kan det leda till algblomning och problem med syrefria bottnar i både sjöar och ute i kustvatten. Det leder också till ändrad artsammansättning, många arter missgynnas, säger Ragnar Lagergren, limnolog på vattenavdelningen.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Bearbetar data

Han berättar att länsstyrelsen just nu bearbetar data från de senaste sex åren för att i vår kunna ta fram en ny klassning av hur våra sjöar och vattendrag mår.

– Då får vi fram var vi behöver göra åtgärder för att komma tillrätta med de vattendrag som för med sig mest näringsämnen. Det är där vi har våra största jordbruksområden som vi har störst problem, i Skaraborg och på Dalboslätten. Det är där djurhållningen och jordbruket är mest intensivt, säger Ragnar Lagergren.

Han tillägger:

– Vi har också ganska höga halter av näringsämnen längs kusten, men där har vi också problem med enskilda avlopp som kan bidra med näringsämnen.

Överflöd hamnar i vattendrag

Det överflöd av näringsämnen som hamnar i vattendragen är orsaken till övergödning. En av källorna är det stallgödsel som läggs på jordbruksmarker och fungerar som växtnäring till grödorna. Under hösten har länsstyrelsen varit ute och kontrollerat ett fåtal gårdar och även samverkat med kommuner i länet som har ansvar för tillsyn inom sina gränser. Stig Karlsson, länsmiljöingenjör, berättar att gårdarna överlag sköter sig bra. Den åtgärd de fokuserade på var skyddszoner, det vill säga remsor med exempelvis gräs eller vallväxter mellan mark som gödslas och vattendrag.

– Det är en ganska enkel och effektiv metod. Det är en försäkring du tar för att behålla fosforn i åkermarken i stället för att den åker ner i vattendragen, för då är risken att den bidrar till en miljöbelastning, säger Stig Karlsson.

Jordbrukarna sköter sig

Kontentan efter inspektionerna och en enkät med kommunerna om deras tillsyn, är att de jordbrukare som behöver tillstånd sköter sig. I länet handlar det om cirka 75 stora gårdar som håller mer djur än motsvarande 400 kor, men det handlar också om grisar och kycklingar. Det finns gårdar längs kusten, men de allra flesta ligger på Varaslätten, på Dalboslätten, i Älvsborg och i Skaraborg.

– Jämförelsevis har vi en låg djurtäthet. Danmark har ett betydligt högre antal djur per hektar och Holland har bland den högsta i Europa. Problemen med stallgödsel är störst i de mest djurtäta länderna. Men det är ändå viktigt att vi drar vårt strå till stacken och begränsar, säger Stig Karlsson.

Han tillägger att systemet är ganska trögt när det gäller att se resultat av ändrad lagstiftning och rådgivning, men han tror att jordbruket är på rätt kurs.

– Man har sett en förbättringstrend och den tror jag kommer att fortsätta i takt med att vi får bättre teknik och kontroll, säger Stig Karlsson.

Klimatförändringar en oro

Han ser dock ser ett orosmoln i form av klimatförändringarna och därmed fler extrema regnfall.

– Då vill vi att jordbrukarna ska ha tagit till så många åtgärder som möjligt, för då lindrar vi effekterna. Det kanske till exempel behövs ännu större lager av gödsel eftersom det är en mindre del av året då det är lämpligt att sprida gödsel.

Ytterligare krafttag krävs

Det är nederbörd som tvättar ur näringsämnena ur marken och för dem till vattendragen. Ragnar Lagergren ser att det kommer att krävas ytterligare krafttag, mer styrmedel och rådgivning till jordbruket framöver. En åtgärd som kan vara effektiv är anläggandet av våtmarker.

– De är naturliga reningsverk för både fosfor och kväve och är också viktiga för att jämna ut vattenflödena både vid torka och översvämning.

Vems ansvar är det att se till att det blir fler våtmarker?

– Det går att söka bidrag för att anlägga våtmarker. Det är inte lantbrukarnas skyldighet, det är en möjlighet. Det gäller att det finns tillräckligt med bidrag och att vi underlättar ansökan, säger Ragnar Lagergren.

Större problem i Östersjön

När det handlar om övergödning i svenska sammanhang är det ofta Östersjön som sätts i första rummet som det största problemområdet. Anledningen till att konsekvenserna är mindre synliga i Västerhavet är att det är en så mycket större vattenmassa som näringsämnena kan spädas ut i, även om det förekommer exempelvis algblomning längs strandremsorna här också.

– Ganska mycket av läckaget sker på ganska små ytor. Det gäller att hitta de här hotspotsen, där jordbruksmarken läcker mycket och kanske anlägga anpassade skyddszoner. Att hitta var i landskapet de här områdena ligger för att få till åtgärder, säger Ragnar Lagergren.

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från ETC Göteborg utan kostnad första månaden. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom ETC Göteborg direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Övergödning

Näringsämnen som fosfor och kväve finns i marken. När vi odlar läcker de ut i vattendragen.

Via gödsling tillförs mer näringsämnen, som med nederbörd förs ner i marken.

Kött- och mejeriprodukter ger större förluster än växtproduktion eftersom det tillkommer ett extra förädlingsled.

I vattnet leder läckaget till övergödning som i sin tur kan få konsekvenser som alg­blomning och minskad biologisk mångfald.

Källa: Jordbruksverket och Havs och vattenmyndigheten.