– Jag tycker att många är stressade hela tiden. De har höga krav på sig själva att de ska få höga betyg och samtidigt ha ett snyggt flöde på Instagram, säger Ester Hillgren.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Kraven kan komma från lärare som vill att man ska fokusera extra på just deras ämne eller tränare som vill att man ska träna oftare. Johanna Reichenberg Lund tror att kraven i sig inte är problemen utan att de kommer samtidigt och från olika riktningar.
– Unga människor har säkert alltid haft krav på sig men skillnaden nu är att de kommer från så många håll samtidigt. Skolan, familjen, släkten, det finns så många som pushar, säger hon.
Ohälsan kopplas till skolan
Sedan mitten av 1980-talet har andelen unga med återkommande psykosomatiska symptom fördubblats. I hälsoundersökningar uppger allt fler barn att de ofta är nedstämda, har svårt att sova eller har ont i magen. Nyligen släppte Folkhälsomyndigheten en rapport om varför många unga mår dåligt, och de kopplar ihop den ökade ohälsan till förändringar inom skolan.
– Det finns tydliga tecken på samband mellan sämre skolprestationer och ökad risk för psykosomatiska besvär. Långvarig stress är också någonting som påverkar hälsan negativt, säger myndighetens utredare Petra Löfstedt.
Ester Hillgren, Johanna Reichenberg Lund och Milton Olsson håller med om att skolan är en stark bidragande orsak till att många mår dåligt. Det räcker med att göra dåligt ifrån sig på ett prov eller en inlämningsuppgift för att missa chansen att få ett högt betyg. Dessutom ska man välja inriktning så tidigt att det känns som om ens framtid avgörs redan på högstadiet.
– Jag tror att man skulle behöva göra om hela betygssystemet så att inte varje liten del blir avgörande. Skolan måste också släppa pressen för det är uppenbarligen någonting som är väldigt fel, säger Milton Olsson.
Podden kan bryta tabun
De tycker att skolan borde fokusera lite mindre på ”hårda ämnen” och låta eleverna diskutera saker som psykisk ohälsa och sexuella läggningar – gärna från en tidig ålder. Johanna Reichenberg Lund minns att hon ibland mådde dåligt som yngre, men att det tog lång tid innan hon förstod att andra kände likadant.
– Jag trodde länge att jag var den enda som mådde dåligt. När man var 12 år frågade man aldrig hur folk mådde utan bara om de ville hoppa hopprep, säger hon.
Ungdomarna önskar att det skulle vara lika lätt att prata om psykisk ohälsa som att berätta att man är förkyld eller har ont i huvudet. När de under fyra veckors tid fick chansen att sommarjobba med att göra en podd bestämde de sig för att den skulle handla om psykisk ohälsa bland unga. Under juni och juli har de spelat in tre avsnitt av Stämningspodden där de delar med sig av egna erfarenheter och pratar om ämnen som ätstörningar, könsidentiteter och vad man kan göra för att må bra. De gör också upp med några vanliga myter om psykisk ohälsa, som att de som drabbas skulle vara skörare och svagare än andra.
– Förr i tiden skulle man gärna undvika att prata om svåra saker. Men nu försöker många unga bryta mot den normen och vara ärliga med att man inte alltid mår så bra. Vi hoppas att podden kan bidra till att bryta några tabun, säger Ester Hillgren.
Nytt projekt i VG-regionen
Ungdomarnas erfarenheter är att vissa försöker hantera sina problem själva medan andra söker professionell vård. Väntetiderna är ofta långa men i Västra Götaland pågår just nu ett pilotprojekt som innebär att vissa vårdcentraler får extra resurser för att ta hand om barn och unga med psykisk ohälsa. Elva vårdcentraler har fått anställa tre psykologer, en socionom och ytterligare en halv tjänst som ska ha enskilda behandlingar och gruppterapi för personer mellan 6 och 18 år. Projektet finansieras av statsbidrag och pågår fram till 2019. Därefter ska man utvärdera det för att se om man ska införa det permanent och i hela regionen.
Ester Hillgren, Johanna Reichenberg Lund och Milton Olsson tycker inte att det är svårt att prata om sin egen och andras psykiska ohälsa men vet att alla inte har lika lätt för att göra det. Andra kanske saknar kompisgäng där det är okej att säga att man mår dåligt. De önskar att podden ska vara till hjälp för personer som inte är lika frispråkiga som de själva.
– Om man inte vågar prata om sådana här saker själv kan man i alla fall lyssna på oss och förhoppningsvis känna sig mindre ensam. Det här är ingen sorglig podd utan vi vill kunna snacka om psykisk ohälsa på ett lättsamt sätt, säger Ester Hillgren.
