I maj 2018 dömdes NMR-ledaren Simon Engelin för ohörsamhet mot ordningsmakten, men det stora rättsliga efterspelet efter den 30 september 2017 kvarstår. Sammanlagt 16 personer ur NMR är åtalade, varav 15 för hets mot folkgrupp och åtta för våldsamt upplopp. Nu planeras nio förhandlingsdagar utspridda på två veckor i slutet av september och början av oktober. Att det kommer ha tagit ett år från att åtal väcktes är enligt kammaråklagare Jonas Martinsson i första hand en logistisk fråga.
– Dels ska man få ihop de tilltalade, lika många försvarare, vittnen och så ska tingsrätten ha lokaler som ska kunna hantera den här förhandlingen med så pass många personer. Det är inte så ofta man har så många personer på en gång. En del kommer att vara med på videokonferens – men det ställer också särskilda krav för det finns inte i varje stads tingsrätt. Det är många parametrar. Det gjordes ett försök att få till det innan sommaren men det sprack, säger han.
Listar flera punkter
I den del av stämningsansökan som rör hets mot folkgrupp listar Jonas Martinsson en rad ageranden. Bland dem finns uniformsliknande kläder med hjälm och sköldar vilket ”har gett ett militärt intryck”, fanor och sköldar med tyrrunan på och att någon eller några ropat Hell seger. Under åtalet ligger också att demonstranter bar plakat på vilka kända svenskar pekades ut som förbrytare, samt att Fredrik Vejdeland höll tal i samband med demonstationen som pekade ut dem som skyldiga till ”massinvandringen” och att det skulle vara ”folkförräderi och folkmord på det nordiska folket”.
Ska räcka för dom
Jonas Martinsson har avgjort att den sammantagna bilden borde kunna räcka för fällande domar för hets mot folkgrupp.
Hur tycker du att lagen ska tolkas i de här fallen?
– Jag har gjort bedömningen att agerandet går över gränsen, annars hade jag inte kunnat väcka åtal. Samtidigt är jag ”bara” åklagare, det är domstolen som dömer och som ska fälla avgörandet, säger han.
Alla de som åtalas för hets mot folkgrupp förnekar brott.