Nyheter.

2021-06-08 02:51
I Tjejjouren Västs årliga undersökning svarar alla åldersgrupper mellan 10 och 25 år att de mår sämre än tidigare. Bild: Stina Stjernkvist/TT
I Tjejjouren Västs årliga undersökning svarar alla åldersgrupper mellan 10 och 25 år att de mår sämre än tidigare.
Puffetikett
ETC Göteborg

Tjejjourens undersökning: Var tredje ung kvinna mår dåligt

Flera undersökningar visar att unga mår psykiskt sämre än tidigare. Tjejjouren Västs visar att alarmerande få, bara 17 procent, lever utan stress, ångest, eller oro. Nästan alla gymnasister menar också att skolarbetet nu påverkar deras psykiska mående negativt.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på ETC Göteborg!
Om du redan är det loggar du in här.

Prenumerera digitalt

Från

39 kr

Beställ här!

Beställ senast 26 september så får du en hel månad för bara 39 kronor. Avsluta när du vill.

Prenumerera på papper

Från

327 kr

Beställ här!

Få tidningen både på papper och digitalt. Betala per månad.

Tjejjouren Väst gör årligen en undersökning och den senaste är ingen rolig läsning. Fokusfrågan för 2021 är målgruppens livsvillkor och frågorna är som en fortsättning på enkäten ”Är du okej?” som gjordes i höstas. Nu mår alla tillfrågade åldersgrupper sämre än tidigare. Värt att notera är att undersökningen inte gjorts bland dem som sökt upp Tjejjouren, utan genom riktad marknadsföring online. Majoriteten av de svarande är andra än de som svarade i höstas och en klar trend går att skönja. Situationen verkar ha försämrats.

Lyssnar färdigt

En överväldigande majoritet i alla tillfrågade åldersgrupper säger att det är för mycket skolarbete. Bland gymnasisterna, som ju till stor del haft sin undervisning på distans, svarade tre fjärdedelar att det var för mycket.

Gällande åtgärder så uppmanar Tjejjouren Väst till tvärsektoriell samverkan. Verksamhetschefen Gabriella Graflund konstaterar att civilsamhället bär mycket arbete med psykisk hälsa och i dagsläget hamnar organisationerna rent av i konkurrenssituationer, istället för att förenas för stöttning. Hon önskar ett tätare och mer utvecklat samarbete mellan tjejjouren och liknande organisationer, samt myndigheter, kommuner och stadsdelar. Där uppstår dock ofta ett problem, då andra parter efterfrågar akademisk utbildning hos volontärerna.

– Vi ser att unga behöver någon som lyssnar, och för att lyssna behövs inte en socionom- eller psykologexamen. För det är det som saknas i deras liv, att någon lyssnar färdigt och tar dem på allvar. Vår undersökning visar också att de har mött många professioner som inte tagit dem på allvar, eller inte förstått vad de har velat, säger hon.

Tar emot tusentals samtal

Tjejjouren Väst tar årligen emot 4 000 telefonsamtal. De har anställda som är utbildade, volontärerna får en egen intern grundutbildning och lär sig att bemöta dem som ringer på ett bra sätt.

– Vi får oerhört mycket samtal ändå, de vänder sig faktiskt till oss. Det finns också en vinst i att vi har ideella krafter för att de är där för att de vill och de är där med hjärtat. Det gör skillnad i ett samtal. Och de unga är där frivilligt, inte för att de måste.

Extra resurser

Enligt Tjejjouren Väst är det de som bor i förort och på landsbygden som tyngs allra mest av skolarbetet. Hela 93 procent av åldersgruppen 16–18-åringar uppgav att skolarbetet påverkade deras psykiska hälsa negativt. Det enligt undersökningen vanligaste psykosomatiska problemet är att tjejerna känner sig deppiga eller nere, följt av problem att fokusera, samt sömn- och magproblem.

Nyligen fick ETC Göteborgs läsare möta gymnasisterna Simon Jansson och Hedda Älveby på Schillerska som resonerade om hur situationen försvårar utbildningen.

– Jag behöver nog rutinerna,men det är svårt att få till dem när jag liksom inte måste. Nu tar jag varje dag som den kommer och försöker hänga med så gott det går, sa gymnasiestudenten Simon Jansson då.

Sedan pandemins start har svenskarna fått lära sig ordet utbildningsskuld och ansvaret delas mellan politiken, som skjuter till extra pengar, och skolhuvudmännen som har att kompensera de problem som uppstår. Nyligen kunde vi rapportera att Göteborgs grundskolor till exempel ska få 100 extra miljoner kronor och i juni ska det presenteras hur de fördelas.

Tjejjouren Västs undersökning

1 685 personer svarade på enkäten ”Hur har du det?”.

1,66 procent identifierade sig som icke-binära, 0,12 procent som transpersoner och 1,54 procent var osäkra på hur de vill definiera sig.

I Västra Götalandsregionen bor ungefär 140 000 tjejer och unga kvinnor som är mellan 10 och 25 år. Ungefär 1 procent av alla har alltså svarat på undersökningen.

Bara 2 procent av dem som svarade på enkäten mellan den 8 mars och 8 april hade också deltagit i höstens enkät.

Lupp-underasökningen

I förra veckan publicerades den nationella undersökningen Lupp, där Göteborgregionen medverkat.

Frågorna ställdes i höstas och Ale, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund och Tjörn har nu publicerat sina svar.

Var fjärde åttondeklassare svarade att livet som helhet blivit sämre under pandemin och 490 procent av flickorna svarar att de inte ens mår ”ganska bra”.

Det vanligaste uppgivna problemet var stress.

Ungdomsbarometern

Rikstäckande ungdomsbarometern vänder sig till unga mellan 15 och 24 år och frågorna ställdes i november. Resultatet är att vikten av en bra lön blivit något mindre, medan fler tycker att det är viktigt att ha en bra chef. Överlag är trygghet viktigare då Vikten av fast anställning, god arbetsmiljö och kollektivavtal ökat sedan 2018. Något fler kan också tänka sig att ta vilket jobb som helst idag, bara de slipper gå arbetslösa.