Nyheter.

2019-12-10 10:58
  • Ulrika Naezer från Kretslopp och vatten ser att vi ofta fastnar i en diskussion om småsaker, när det är de stora strömmarna av avfall vi behöver titta närmare på. Bild: Sanna Arbman Hansing
    Ulrika Naezer från Kretslopp och vatten ser att vi ofta fastnar i en diskussion om småsaker, när det är de stora strömmarna av avfall vi behöver titta närmare på.
  • Ulrika Naezer menar att det handlar mycket mer om att se till att sopor inte uppstår, än att sortera rätt, om klimatpåverkan från avfall ska minska. Bild: Annelie Moran
    Ulrika Naezer menar att det handlar mycket mer om att se till att sopor inte uppstår, än att sortera rätt, om klimatpåverkan från avfall ska minska.
  • Det satt av någon anledning långt inne, men att ta med en egen matlåda till lunchrestaurangen blev uppskattat. Bild: Annelie Moran
    Det satt av någon anledning långt inne, men att ta med en egen matlåda till lunchrestaurangen blev uppskattat.
Puffetikett
ETC Göteborg

Testar att leva ett liv utan att producera sopor

Kan vi sluta producera sopor bara genom att planera våra liv lite bättre och handla mer medvetet? Vad är det egentligen som hamnar bland de brännbara soporna och borde de vara någon annanstans?

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på ETC Göteborg!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Det finns många anledningar till att minska sitt avfall, som klimatet och ekonomin. Visst går det att kritisera kommunen för att de bränner soporna och politiker för att de inte fattar beslut eller sätter in ekonomiska styrmedel så att vi får en bättre lösning. Men om jag inte vill gå och vänta på politiska beslut eller nya innovationer går det att börja på hemmaplan?

Det finns de som väljer att anamma tanken om ”zero waste”, noll avfall. I sociala medier visar unga hängivna människor upp små burkar med hela årets avfall. Jag vill vara dem.

Men jag har två barn och en man och tillsammans orsakar vi en hel del avfall. Under fyra veckors tid ska jag försöka eliminera familjens sopberg och ta hjälp av andra längs vägen.

Vet allt om skräp

Dags att samla trupperna. Sjuåringen vet redan allt om skräp, det var trots allt bara ett par år sedan han blev certifierad planetskötare på förskolan. Han vet varför vi ska göra det här.

– De bränner vissa saker. Det kommer ut avgas. Det som gör jorden varm blir tjockare. Till slut kommer isen på översta delen av jorden smälta. Det blir översvämning. Alla land kommer att drunkna.

Tweenien är lagom peppad på hela grejen och fyller i:

– Och alla dör.

Sjuåringen fortsätter:

– Då måste pappa sluta äta snus. Och du och pappa måste sluta äta gottesaker på natten. Det är brännbart.

Barnen återgår till att youtuba något i stil med ”katter som är rädda för gurkor”, medan mannen börjar googla ”källsortering snus”.

Jag delar upp våra sopor i samma fraktioner hemma som på återvinningsstationen. Kontorspapperskorgen och kommunens gratisbehållare för matavfall ryker och några hundralappar och timmars skruvande senare är fyra behållare på skenor på plats. Plast, papper, kompost och brännbart. Konserver och diverse annat får samsas i mitten. Först vill jag fokusera på det som hamnar i brännbart. Jag tejpar över brännbartbehållaren i skåpet för att vi ska tänka en gång till innan vi använder den och det visar sig vara ganska enkelt att minska antalet påsar vi går ut med. Efter två veckor är påsen inte ens full. Jag träffar Ulrika Naezer, kommunikatör på kretslopp- och vatten, och häller ut några av sakerna framför henne.

Hindra sopor från att uppstå

På bordet hamnar bland annat grönt slajm, ett krossat dricksglas, Hello Kitty-figur i plast, fönsterkuvert, en tampong, en reklamballong och använt snus. Ulrika Naezer har själv försökt att leva avfallsfritt för några år sedan och poängterar att det handlar mer om att se till så att soporna inte uppstår, snarare än att gå igenom varenda sak som hamnar i brännbart.

– Det är de stora strömmarna som spelar roll. Att leva avfallsfritt, eller att förebygga avfall, handlar inte om sortering. Det handlar om att se till att avfallet inte uppstår. Slajm, dricksglas, ballonger med mera är inte förpackningar och måste läggs i den vanliga soppåsen.

Hon plockar upp en halv spargris i porslin.

– Det här kommer inte brinna på Sävenäs. 20 procent blir ju slagg. Det är allt möjligt. Man försöker först utvinna metaller ur slaggen, sen läggs det på soptippen. Många tror att vi har avskaffat soptipparna, men det har vi inte, de växer hela tiden, säger hon.

Renova har två aktiva deponier, Tagene och Fläskebo, som tar emot tusentals ton om året. Dessutom finns ett antal nedlagda deponier som fortfarande måste skötas om, som Brudaremossen och Ekeredsdeponin, eftersom de fortfarande utgör en miljörisk.

Lista på 30 saker

Göteborgs stad har tagit fram en lista med 30 saker som går att göra för att minska sitt sopberg. Den är uppdelad i tre, från nybörjaren till experten. Jag kan snabbt pricka av alla nybörjarpunkter, men på nivå nummer två får jag erkänna att vi allt har en del engångsartiklar hemma och att jag aldrig tagit med mig en egen låda när jag ska köpa hämtlunch. Jag tycker av någon anledning att det känns lite pinsamt att ta med en egen låda, så på jobbet försöker jag få mina kollegor Johan och Karin att testa istället – men restaurangen Johan skulle gå till var stängd och Karins mat var redan förpackad. Jag går till mitt stammissushiställe, där de är nöjda med att slippa ge mig en engångsförpackning och en plastpåse – men jag blev utan inlagd ingefära.

Lapp på brevlådan

I kommunens analys av hur mycket de olika åtgärderna kan bidra med står att ett nej tack till reklam på brevlådan kan minska mängden avfall med 40 kilo per år. Jag kompletterar med att försöka få bort direktreklamen genom att lägga in Spars, Statens personadressregisters, reklamspärr och registrera mig på Nix-adresserat för att minska mängden ytterligare 10 kilo per år. Dessutom får  räkningar och myndighetspost trilla in digitalt istället för i fönsterkuvert, ytterligare cirka två kilo per år. Men det handlar inte bara om att välja bort. Ulrika Naezer plockar upp min äldsta sons randiga stumpor vars häl ersatts av ett hål.

– Ja, vad ska du göra med den här? säger hon och konstaterar att det är svårt att laga dagens strumpor på samma sätt som man stoppade raggsockar förr i tiden.

– Sockar brukar jag ha till att putsa skor. Det är väldigt bra att köpa kvalitet, men också sköta sina grejer.

Hon tillägger också att det krävs ett omtänk från alla håll och plockar menande med My Kitty-figuren från tandläkaren och reklamballongen från Närhälsan.

– Det här är ju verkligen inget livsnödvändigt.

Trettio steg mot avfallsfritt

Göteborgs stad har presenterat en lista över 30 saker du kan göra för att minska ditt avfall. Totalt beräknas åtgärderna kunna minska snittgöteborgarens avfall med 420 kg och klimatpåverkan med 900 kg koldioxidekvivalenter per år.

Kickstarten

1. Välj bort reklamen

2. Välj e-faktura eller autogiro

3. Välj kranvatten i stället för att köpa vatten på flaska

4. Välj en bärkasse som du kan använda gång på gång

5. Välj en mugg som du kan använda många gånger

6. Välj att ta vara på maten

7. Välj begagnade kläder och textilier

8. Välj att tvätta i gemensam tvättmaskin

9. Välj begagnade möbler istället för nya

10. Välj slaskskrapa, disk­trasa & tvättlappar istället för papper

När du fått upp farten

11. Välj att låna böcker eller läsa på nätet

12. Välj rätt från buffén

13. Välj flergångslåda när du köper hämtmat

14. Välj flergångspåsar för frukt och grönt

15. Välj laddningsbara små­batterier

16. Välj att behålla din dator längre

17. Välj att ge din mobil ett längre liv

18. Välj begagnade leksaker

19. Välj en upplevelsepresent

20. Välj bort engångsartiklar hem­ma

Experten

21. Välj rengöringsmedel som inte smutsar ner

22. Välj bort tidskrifter du inte vill ha

23. Välj att handla i lösvikt

24. Välj en mindre garderob

25. Välj att behålla kök och badrum längre

26. Välj att vårda, klä om och reparera

27. Välj att omge dig med färre elprylar

28. Välj tygblöjor

29. Välj menskopp istället för bindor och tamponger

30. Välj digitala kvitton istället för papperskvitton

Zero waste

Handlar om att minimera mängden avfall vi producerar. Det finns olika definitioner av begreppet, men i en version sammanfattas det med de fem r:en, nämligen refuse, reduce, reuse, recycle och rot. Alltså om att säga nej till saker som leder till ohållbart avfall, minska vår totala konsumtion, återanvända, återvinna och låta saker förmultna. Även i EU:s Avfallstrappa finns stegen förebygga, återanvända och återvinna. Den styr hur vi tar hand om vårt avfall i Sverige.