– Mölnlycke växer på många håll, så ja, det behövs en skola, men då bör den byggas där man också bygger nya bostäder. Att lägga den i ett område som redan är skoltätt, med vägar som absolut inte är gjorda för den trafik en ny stor skola skulle innebära, det förstår vi inte, säger hon.

Hon tror att en etablering av Engelska skolan här, i ett villaområde där det redan finns flera skolor, skulle innebära att någon av de kommunala skolorna kommer läggas ned.

– Att lägga en ny skola med plats för 600 elever där det redan finns flera skolor kommer få stor negativ påverkan på våra barns nuvarande skolmiljö, och hota verksamheterna på befintliga skolor i området, säger hon.

”En ond spiral”

Den risken ser också Patrik ­Linde, oppositionsråd för Socialdemokraterna.

– Det här är det mest skoltäta området i kommunen. På sikt tror jag att en ny skola där skulle utarma de kommunala skolorna. Vi vet att Engelska skolan framförallt lockar högpresterande elever, och då får de kommunala skolorna det tuffare. Det leder i sin tur till att det blir svårare att locka duktig personal. Det blir en ond spiral som går ut över den kommunala verksamheten, säger han.

Att skolan inte ska byggas mer centralt, i det område där kommunen faktiskt expanderar, tror han beror på Engelska skolans önskan.

– I området som föreslås har vi vår villamatta. Här bor människor med god socio­ekonomi. Friskolor går bättre i socio­ekonomiskt starka områden, söktrycket blir högre, och de får elever som inte kräver lika mycket, säger han.

Enligt Patrik Linde är det från början allianspartierna som ­varit drivande för att få hit ­skolan, och inte skolan själv.

– Det verkar som att det här är någon slags helig kossa för dem, att IES ska komma hit. De verkar inte se några andra alternativ, säger han.

Även Miljöpartiet är emot en etablering av en ny skola i området.

– Möjligtvis behöver vi en ny skola, men då borde det först utredas hur behoven ser ut, och var en skola gör störst nytta. Det lär inte vara i det här området. Läggs skolan här är risken att skolsegregationen ökar, säger Roland Jonsson, som sitter i kommunstyrelsen för MP.

Höga vinster

Varken han eller Patrik Linde menar att de är emot etablering av friskolor generellt, men att det inte ska vara skolans önskemål som styr, utan kommunens behov. Partik Linde menar också att det finns anledning att vara extra skeptisk mot just Engelska skolan.

– De är kända för att ta ut enormt höga vinster, och det tycker jag är fel, säger han.

Engelska skolan är börs­noterade sedan 2016, och har gjort stora vinster de senaste åren. Bokslutet för året 2018-2019 visar att vinsten ökade med nästan 40 procent och landar på knappt 210 miljoner kronor. Åren dessförinnan har vinsten legat på mellan 90 och 135 miljoner kronor. Pengar som också kommer ägarna till del – i år delas 62 miljoner ut till aktie­ägarna. Trots den goda ekonomin har skolan i flera kommuner fått ett extra bidrag för sina höga hyror – något som bland annat skoldebattören Marcus Larsson uppmärksammat.

– När de bygger nya skolor ihop med ett fastighetsbolag får de också högre hyror än snittet i en kommun, eftersom de kommunala skolorna ofta är äldre, och då har de kompenserats genom att få en högre hyreskompensation av kommunen än vad de egentligen skulle få. Engelska skolan får en slags gräddfil för att vissa kommuner är så angelägna om att de ska etablera sig där, säger han.

De fristående skolorna ska enligt skollagen få ersättning i form av en skolpeng som ska täcka alla kostnader, däribland hyra. Skolpengen ska vara lika stor oavsett vem som driver skolan. Men i vissa fall har alltså avtal tecknats mellan kommunerna och IES där de får extra ersättning för höga hyror. Om det kommer bli så också i Härryda är dock oklart.

– Så långt har vi inte kommit, men det kommer vi i så fall motsätta oss. Det blir som att vi avsätter kommunala medel för att möjliggöra deras vinstmarginal. Det är helt orimligt, säger Patrik Linde.