BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
En svart BMW glider in mellan husen och saktar in. Rutan vevas ned framför en man med blont hår, vit piké med emblem och trådlösa iphonehörlurar i öronen.
– Ursäkta, men vad har du för ärende här egentligen?
”Folk sliter precis som andra”
Här, i Hovås, är genomsnittsinkomsten högst i hela Göteborg, med undantag för Långedrag. År efter år kan mäklare presentera Göteborgs dyraste villor, för upp till 30 miljoner, i området. Att Hovås är en stadsdel för de rika och välbärgade har en hundraårig historia, här anlades Sveriges äldsta golfklubb och en villastad för sommarhus i en tid långt innan den lagstadgade betalda semestern möjliggjorde rekreation för en bredare allmänhet.
– Nu har du ju åkt till gräddan. Det är väldigt mycket pengar just här, men det varierar ju. Det är privilegierat men folk sliter ju på precis som på andra håll. Vi jobbar långa dagar, är fritidsledare och kör våra barn, säger Sara Melin.
Hon arbetar i receptionen på Göteborgs Golfklubb. Utanför breder banan ut sig i gröna, mjuka kullar. Strandskatorna pickar i det av torkan gulflammiga gräset och golfarna utgör små vita prickar i allt det gröna. Längst ut skymtar havet som en alldeles blå remsa i horisonten. I klubbhuset hälsar bekanta på varandra i vit mundering och skärmkeps, eller småpratar med receptionisterna. Sara Melin är uppvuxen här men kan känna att bilden av Hovås ibland är väl onyanserad.
– På vissa håll är det väldigt dyrt och det är lätt att stirra sig blind på. Men det är blandat och jag tycker det blivit jättebra med hyresrätterna i Nya Hovås. Det sker en föryngring när nya flyttar hit. Jag tycker att förtätningen berikar.
Men just här, där villornas stora tomter breder ut sig bredvid pooler bakom staketen, är pengarna synliga. Trots att röster efter klasstillhörighet är ett i Sverige allt mer sällsynt fenomen tycks Hovås vara undantaget. I valdistriktet Hovås södra röstade nästan 62 procent på Moderaterna i riksdagsvalet, en siffra som visserligen sjunkit de senaste valen. Sara Melin tror att det har att göra med att den politiska kartan på vissa sätt målats om.
– Att rösta på Moderaterna är sen gammalt och det handlar om hur partierna var förr, men nu har ju Socialdemokraterna närmat sig högern och alla har dragit sig lite åt mitten, så det kanske påverkar. Det finns ett missnöje nu, tyvärr kommer nog många rösta i ren trots.
Högutbildade och engagerade
Förbi golfbanans böljande gräsmattor en bit nordost om klubbhuset öppnar Hovåsängen upp sig mellan villorna. En relativt välansad rektangel i grönt med utsikt över havet som varit i lokalpolitiskt blåsväder de senaste åren. Medialt har konflikten målats upp som att de boendes motstånd mot det hospis som planeras att byggas där har att göra med en fåfänga eller rädsla för att ha döden närvarande. Snarare rör det sig om att inte vilja exploatera en av de sista ängsmarkerna i området, något som både Naturskyddsföreningen och Stadsbyggnadskontoret också motsatt sig. Men det är inte ovanligt att Hovåsborna protesterar, de är generellt högutbildade och vet hur en överklagan ska formuleras.
– Det är ju många här som vet hur man ska dra i trådarna, säger Susanne Persson, som bott i Hovås sen 1994.
Hon berättar att protester av den här typen inte är ovanliga, som när ett flyktingboende skulle anläggas och många motsatte sig. Men nu sitter Susanne Persson i skuggan på uteserveringen till Hovås strandbar, nedanför henne är det trångt på de brända gräsmattorna och klipporna som omger badet, en av få naturliga mötesplatserna i området.
– När jag fick barn fanns inga öppna förskolor förutom i kyrkan. Jag kan få känslan av att kommunen satsar lite här, kanske för att man tänker att ”där ute har de så mycket pengar”. Min son spelade innebandy och den idrottsanläggningen fick vi bygga själva, berättar hon.
Susanne Persson tycker att just den typen av engagemang svetsar samman de boende, och trots att hon själv beskriver sin stadsdel som ett i viss utsträckning blandat område, så är bilden av Hovås som överklassens lejonkula inte alls främmande.
– När man kommer in i Hovås så är ju det första man tänker att det är en högborgerlig stadsdel. Alla är inte multimiljonärer, men visst finns det pengar här. Och det märks, det är lite jakt på status och märken och så.
”Inga översittargubbar”
Susanne Persson spekulerar också i att orterna längs med Göteborgs kustremsa har en särskild överklasstatus. För bortom det blå Hovås hägrar Särö, en plats där till och med kungligheter semestrat. Kanske är det just det där blåa blodet som präglat kusten längs västra och södra Göteborg, där segelbåtarnas hamnar avlöser varandra från Långedrag till Hovås, Billdal och Särö.
– Folk har sagt till mig att ”där bor bara rika”, men jag håller inte med. Ja, det finns gott om pengar men det är inga översittargubbar. Det är kanonmänniskor som har sina båtar här, ordning och reda, inget tjafs, säger Per Elsius.
Han har hand om Grefab, fritidsbåtshamnen i Hovås. Själv bor han i Nya varvet, men här har han både sin båt och sin arbetsplats. Han pratar, liksom de män som skämtande passerar mellan honom och båtarna, bred göteborgska. Fendrarna gnisslar intill. Per Elsius berättar om den klassresa han har gjort, och att han själv röstar på Moderaterna. Han identifierar sig med dem som bor här.
– De som bor här är några med gamla pengar men de flesta har ju slitit som hundar och tagit risker och haft sömnlösa nätter och magsår. Att ha eget företag är mycket tuffare än att gå på sju till fyra-jobb och bli avlönad. Har man fått det bra så vill man behålla det.
