Dokument.

2019-10-30 08:49
  • Foto: Sanna Arbman Hansing
  • Regnbågsparaden i Göteborg har växt och lockar ungefär 15 000 personer varje sommar. Bild: Christian Egefur
    Regnbågsparaden i Göteborg har växt och lockar ungefär 15 000 personer varje sommar.
  • Foto: Sanna Arbman Hansing
  • I början av oktober hölls en manifestation för regnbågsflaggan på Götaplatsen. Jonas Gardell pratade om hur mycket lättare det blivit att vara hbtq-person under hans livstid, men att han ser tecken på en tillbakagång. Foto: Sanna Arbman Hansing
    I början av oktober hölls en manifestation för regnbågsflaggan på Götaplatsen. Jonas Gardell pratade om hur mycket lättare det blivit att vara hbtq-person under hans livstid, men att han ser tecken på en tillbakagång.
Puffetikett
ETC Göteborg

Staden utlovade storslagna satsningar – men hbtq-Göteborg väntar fortfarande

Regnbågens hus skulle bli en unik satsning av Göteborgs stad – en samlingsplats för hela hbtq-Göteborg. Huset var kronan på verket i ett större paket med satsningar riktade mot hbtq-gemenskapen. Tre år senare framstår Göteborgs kommuns storslagna planer mest som tomma ord – bara fyra av 33 punkter har uppfyllts.
– Det är verkligen upp till bevis för Göteborg om vi levererar det vi sagt till hbtq-samhället, säger Bosse Parbring, Miljöpartiet.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på ETC Göteborg!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

En torsdagseftermidddag i september 2019 fylls kommunstyrelsesalen av ett livligt sorl. Kepsar och cykelhjälmar strösslas över det avlånga mötesbordet och medlemmarna i stadens hbtq-råd tar plats på de ljusbruna konferensstolarna. På dagordningen står ett efterlängtat besök av representanter från den social resursnämnden och förvaltningen, som ska svara på deras frågor om varför det inte händer någonting med Regnbågens hus och flera andra saker som politikerna lovat.

Rådets ordförande Rickard Brodd (L) öppnar mötet med ett dystert besked.

– Vi ska börja med att fastställa dagordningen och där har vi en liten ändring. Punkt sex utgår tyvärr idag.

– What, ropar någon och en annan lutar sig fram i sin bordsfasta mikrofon:

– Jag skulle vilja veta varför den utgått och om det kommer att ske vid nästa möte?

– Vi har ju bjudit in dem, men det var lite struligt med datumen. De kommer nästa möte som det ser ut.

. . .

Bakgrunden till hbtq-rådmedlemmarnas besvikelse är ett löfte som kom från de högst uppsatta kommunpolitikerna för snart tre år sedan. Då antog politikerna en ambitiös plan om att under fem års tid förbättra livsvillkoren för hbtq-personer. Det var ett historiskt beslut och ingen kommun hade gjort någonting liknande förut. Planen fick mycket uppmärksamhet och förväntningarna från hbtq-samhället var stora.

– Jag hade inte tänkt mig att en kommun skulle ta ett så radikalt grepp. Det verkar som att kommunen menar allvar med det här, sa Berit Larsson, doktor i genusvetenskap och en av ledamöterna i stadens hbtq-råd, till tidningen Göteborgs Fria.

Samtidigt fanns en rädsla för att det var pinkwashing, ett försök från kommunen att framställa sig som mer hbtq-vänliga än de egentligen var.

Förutom handlingsplaner och utbildningsinsatser så rymde planen ett konkret löfte. Politikerna lovade stadens hbtq-personer en permanent mötesplats där de kunde ordna alltifrån studiecirklar till alkoholfria fester. Hit skulle man kunna komma för stödsamtal, temadagar och föreläsningar. Stadens hbtq-föreningar skulle kunna ha sin verksamhet där och man skulle kunna samlas för att planera pridefestivalen och andra hbtq-fokuserade evenemang. Nu har frågan om Regnbågens hus skvalpat omkring i den kommunala byråkratin i flera år och många undrar – varför händer ingenting?

. . .

Sedan beslutet klubbades har Regnbågens hus kantats av bakslag. Det första var att social resursförvaltning inte fick några extrapengar från kommunfullmäktige för att driva projektet. Förvaltningen som ansvarar för stadens hemlösa, nyanlända, missbrukade och handikappade skulle alltså utöver det även skapa en mötesplats för hbtq-personer. Ett annat bakslag var att Alliansens maktövertagande innebar att den sociala resursnämnden fick en betydligt tajtare budget. Ett tredje kom i våras då nämndpolitikerna fick ett förslag på hur Regnbågens hus skulle kunna utformas, men bara antecknade informationen utan att bestämma hur man skulle gå vidare.

Vänsterpartiets representant i hbtq-rådet är den tidigare boxaren Bettan Andersson, som har prisats för sina insatser för idrottande hbtq-personer. Hon är mycket besviken på hur social resursnämnd har hanterat frågan om Regnbågens hus under de här åren. Under en kort paus under hbtq-rådets möte säger hon:

– Regnbågens hus har hanterats med ett lillfinger. De har skjutit det mesta på framtiden och jag tycker att de styrande politikerna sviker Göteborgs hbtq-community.

Hon tar en snabb tugga av en ostfralla och berättar att hon minns när den ambitiösa planen antogs. Då kände hon att hennes hemstad verkligen satsade på hbtq-frågor. Men när ansvaret för Regnbågens hus och många av de andra åtgärderna hamnade på den sociala resursnämnden fick hon en dålig magkänsla.

– Jag minns att jag kände ”shit, varför fick just de det här uppdraget”. De förstår inte hbtq-frågor och de verkar inte vilja förstå heller, säger hon.

. . .

Stadens hbtq-råd består av sex politiska representanter och tretton personer som representerar hbtq-samhället.

En av dem är RFSL:s lokala ordförande Andreas Hernbo. Han är inte med på mötet men en vecka senare tar han emot i föreningens lokaler nio våningar ovanför Stenpiren. En regnbågsformad vägglampa lyser upp hallen och längre bort i korridorerna sitter en förening som riktar sig mot kristna hbtq-personer. Ett regnbågens hus i miniformat.

Även Andreas Hernbo upplevde att staden låg i framkant för några år sedan. Göteborg blev till och med utnämnd till landets bästa hbtq-kommun. Nu berättar han att många är irriterade och modfällda av att så många av löftena aldrig blir verklighet.

– Fram tills nu har det känts som att det kommer hända, även om inte hjulen kommit i rullning än. Men nu har kommunen kapat mycket stöd till avdelningen som jobbar med våra frågor på social resursförvaltning, så det ser inte ut som att det finns utrymme att starta, säger han.

. . .

En dryg månad efter hbtq-rådets septembermöte fylls samma konferenslokal av heltidspolitikerna i kommunstyrelsen. På sitt bord har de en uppföljningsrapport som visar att bara fyra av de trettiotre åtgärderna i hbtq-planen har slutförts. Mötesplatserna för hbtq-personer har tvärtom blivit färre och arbetet med Regnbågens hus har knappt påbörjats.

Sverigedemokraterna föreslår att kommunen ska stryka planerna på Regnbågens hus. De har varit kritiska redan från början och tycker att stadens hbtq-personer kan träffas på uteställena Gretas och Bee bar i stället.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

– Jag har inget emot Regnbågens hus. Man kan bygga hur många som helst, men jag tycker inte det ska byggas med skattepengar, säger partiets kommunalråd Jörgen Fogelklou.

Socialdemokraterna och Demokraterna vill göra en lista över vilka saker i hbtq-planen som ska prioriteras högst. Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill att tjänstepersonerna ska komma med ett förslag på hur huset kan finansieras. Allianspartierna säger att det är en viktig fråga men att de inte har bestämt sig hur de ska gå vidare. Som så många andra gånger tidigare slutar mötet med att beslutet skjuts på framtiden.

. . .

Men alla har inte gett upp hoppet om huset. Under kommunfullmäktiges möte i juni ställde miljöpartisten Bosse Parbring en skriftlig fråga till kommunstyrelsens ordförande om hur löftet om Regnbågens hus ska förverkligas. Mötet drog ut på tiden och han fick inte tid ställa sin fråga. Vid nästa möte i september fastnade politikerna i en diskussion om de subventionerade månadskorten och Bosse Parbring fick återigen lämna Börsenhuset utan svar.

– Jag engagerar mig i den här frågan eftersom jag inte tycker att samhället hanterat hbtq-frågor tillräckligt bra. Nu finns ett stort behov av mötesplatser och det bara växer på grund av hotet från högerextrema krafter.

Att hans fråga blir uppskjuten hela tiden tar han med ro – det är många som får vänta månader på att komma upp i kommunfullmäktiges talarstol. Men han tycker att det snart måste komma besked om Regnbågens hus eftersom kommunens trovärdighet står på spel.

– Det är verkligen upp till bevis för Göteborg om vi levererar det vi sagt till hbtq-samhället. Jag tycker att det vore väldigt illa om vi inte lyckades med det. Vi har en dålig ekonomisk situation men det här är inga enorma summor i en kommunbudget, säger han.

. . .

Av de fem år som kommunen fick på sig att inrätta Regnbågens hus återstår nu drygt två. Men nästan ingen som ETC Göteborg pratar med tror att det kommer att bli verklighet innan dess. Många ser detta som en symbolfråga  – ett tecken på att kommunpolitikerna gärna fotas med regnbågsflaggor men inte är beredda att skjuta till några pengar.

Andreas Hernbo på RFSL Göteborg berättar att han numera har svårare att säga att Göteborg är landets främsta hbtq-kommun. Tidigare brukade han ofta använda exempel härifrån när han pratade med andra – om hur kommunen inrättat landets första hbtq-råd, certifierat offentliga verksamheter och infört den ambitiösa hbtq-planen. Nu plockar han allt oftare sina exempel från andra kommuner.

Han tycker att ansvaret ligger både på de rödgröna och på allianspartierna eftersom båda haft chans att starta Regnbågens hus under sina mandatperioder. Eftersom Alliansen sitter vid makten nu anser han att det börjar bli dags för dem att visa konkreta resultat, om de är så engagerade i hbtq-frågor som de utger sig för att vara. Om det skulle visa sig att politikernas löften bara var tomma ord har mycket tid gått till spillo de senaste åren. Eftersom RFSL och andra hbtq-föreningar har vetat om att nya mötesplatser, skyddade boenden och normkritiska utbildningar varit på gång har de inte lagt energi på de frågorna.

– Om politikerna lovar saker som de inte håller så har de varit hinder snarare än hjälp.

. . .

Förra veckan togs dock ett litet steg framåt. Efter många månaders tystnad tog den sociala resursnämnden upp frågan och bestämde sig för att ta reda på vad ett Regnbågens hus skulle kosta. Nämndens ordförande Nina Miskovsky (M) säger att de ska skynda sig så mycket som möjligt men innan hon fått en prislapp vill hon inte lova att huset är på plats innan 2021.

Vänsterpartisten Bettan Anderssons kritik om att social resursnämnd inte förstår hbtq-frågor och har hanterat Regnbågens hus med ett lillfinger håller hon inte med om.

– De här frågorna är extremt viktiga för mig och jag har kämpat för det här länge. Det ska inte behöva finnas några tvivel för mitt engagemang. 

Vad har hänt?

Juli 2014

I rapporten Normbrytande liv konstateras att hbtq-personer i Göteborg utsätts för diskriminering, hat och trakasserier. För att underlätta livet för målgruppen föreslår rapportförfattaren att kommunen ska skapa mötesplatser för hbtq-personer, exempelvis fritidsgårdar och kulturhus.

Januari 2017

Kommunfullmäktige i Göteborg antar en ambitiös hbtq-plan. Den innehåller 33 åtgärder som ska vara genomförda senast 2021. En av dem är Regnbågens hus.

Början av 2018

En arbetsgrupp med representanter från social resursförvaltning, hbtq-rådet och civilsamhället bildas. De kommer fram till att ett tiotal föreningar vill flytta in i huset, att det vore bra med en caféverksamhet och att det krävs säkra lås- och larmsystem på grund av hotet mot hbtq-personer.

22 november 2018

Maktskifte i Göteborg. Allians­ens budget innebär att social resursnämnd måste spara 30 miljoner kronor.

April 2019

Social resursförvaltning konstaterar att det inte går att inrätta Regnbågens hus med den nuvarande budgeten. Politikerna i social resursnämnd diskuterar frågan men kommer inte med något förslag på hur man ska gå vidare. Enligt S, V, Mp och Fi får den borgerliga budgeten allvarliga konsekvenser för hbtq-personer.

Maj 2019

Hänget och House of colors, två mötesplatser för unga hbtq-personer, lägger ner sin verksamhet. Detta trots att ett av löftena i hbtq-planen är att skapa fler sådana mötesplatser.

Oktober 2019

Politikerna i kommunstyrelsen får en rapport som visar att bara fyra av de trettiotre åtgärderna i hbtq-planen har slutförts. Rapportförfattaren konstaterar att politikerna måste tillföra resurser eller sänka ambitionsnivån. Medlemmarna i hbtq-rådet konstaterar att passiviteten är anmärkningsvärd.

Oktober 2019

Partierna presenterar sina budgetförslag för det kommande året. De rödgrönrosa partierna avsätter två miljoner kronor för att starta Regnbågens hus under 2020. Alliansen säger att arbetet ska fortsätta men avsätter inga pengar till det. Socialdemokraterna nämner inte frågan.

Oktober 2019

Social resursnämnd bestämmer sig för att ta reda på vad ett Regnbågens hus skulle kosta.

Regnbågens hus

Förslaget om en permanent mötesplats kom från hbtq-samhället själva. Klubbades i januari 2017 av en enig kommunfullmäktige. Hur mötesplatsen skulle utformas bestämdes aldrig men många såg framför sig något slags kulturhus med café, föreningsliv och andra verksamheter.

Hbtq-rådet

Startade 2013 och bevakar frågor som påverkar livssituationen för hbtq-personer i Göteborg. Rådet består av representanter från partierna och hbtq-samhället. Ledamöterna träffas fyra gånger om året. Frågan om Regnbågens hus har diskuterats på i stort sett varenda möte de senaste åren.

Social resursförvaltning

Kommunens avdelning som bland annat ansvarar för bostadslösa, nyanlända samt personer med missbruk och funktionsnedsättningar. De arbetar också med rättighetsfrågor och har många av åtgärderna i hbtq-planen på sitt bord. Arbetet styrs av politikerna i social resursnämnd som har möten en gång i månaden.