Nyheter.

2017-06-13 09:07
Under utbyggnaden av Landvetters flygplats har omfattande bergsprängningar ägt rum.  Bild: Adam Ihse/TT
Under utbyggnaden av Landvetters flygplats har omfattande bergsprängningar ägt rum.

Sprängämnen utreds vid Landvetter

Under ett stort arbete med utbyggnaden av Landvetter har rapporter om 150 kilo kvarglömt sprängmedel inkommit till arbetsmiljöverket. Skarp kritik riktas mot huvudentreprenören Svevia i anmälningarna. Men bolaget som utför resningen avvisar kritiken mot Svevia, som de menar har skött det hela bra. 

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Det är under utbyggnaden av Landvetters flygplats som stora bergsprängningar har ägt rum. I samband med detta har över 150 kilo odetonerad dynamit upphittats när en grävfirma börjat schakta bort det sprängda berget. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Odetonerade laddningar 

Det handlar om vad som i fackterm kallas dolor, ett akronym för dold laddning. De uppkommer vid sprängning av berg. Det berättar Magnus Isberg på Arbetsmiljöverket. Han jobbar på regelavdelning, som handläggare i berg, gruv och sprängfrågor. 

– När man spränger borrar man inte bara ett hål och trycker ner en sprängladdning. Man borrar flera hål och spränger dessa simultant. Och ibland, av lite olika anledningar, kan det vara så att vissa av dessa laddningar inte smäller. Då får man det som kallas för en dola, säger han.

Arbetsmiljöverket har tydliga regler kring hur hanteringen av dolorna ska gå till.

– Det företag som ansvarar för sprängningen, ska efter sprängningen återvända till platsen och syna av och säkerställa att det inte finns några dolor kvar. Men ofta sker sprängningen som det sista man gör under arbetsdagen och dagen efter, när det är dags att börja schakta, så är inte sprängarna kvar längre. Då är det sprängarens ansvar att lämna information till de som tar över arbetet. Man ska veta hur man kontaktar sprängaren om man hittar dolor. 

Men de pressade marginalerna och uppdelningen mellan olika underentreprenörer gör att detta blir svårare i verkligheten. 

– Framförallt i det moderna arbetslivet, där arbetsplatserna blir mer tidspressade. Man får konkurrera med att vara billigast och snabbast och det kanske inte är optimalt att vara billigast och snabbast i de här fallen. Det spelar ingen roll om man bygger ställning eller spränger berg – överallt där människor kan skadas måste man ha ett säkerhetstänk framför allt. 

Konkurrens inom branschen 

Magnus Isberg säger att det finns två olika metoder för att avlägsna berg och att det råder skarp konkurrens mellan dessa två metoder och de bolag som använder dem.

– De som sysslar med lossning av berg är en ganska liten bransch. Där finns det två olika metoder man kan använda och de har lite olika åsikter om hur man ska göra det här. Branschorganisationerna är lite i luven på varandra. Det handlar om marknadsandelar och de gillar att anmäla varandra och att ringa till pressen och berätta att det finns massa dolor på den olika arbetsplaster. Trots att det kanske inte är så unikt, säger han. 

Skillnaden mellan de två metoderna är hur man har sönder själva berget. Dels finns det metoden som använts på Landvetter, att man spränger, och sen finns det en som går ut på att man spräcker berget istället.

Spräckarna menar att deras sätt att ha sänder berg är väldigt effektivt och väldigt säkert. Och det är det till viss del. Men det är inte lika effektivt om man ska ha sönder stora massor. Spräckning är en väldigt liten del av branschen, men de försöker få ljus på sin bransch. Det är bra, en öppen debatt kring det här är viktigt. Dolor är en utmaning som måste tas på allvar.

Inspektion av arbetsplatsen

I de anmälningar som inkommit riktar anmälaren skarp kritik mot Svevia, som har huvudentreprenörsansvar. Hen skriver ”Trots tidigare påpekningar och påtryckningar om ordentligare efterkontroller ifrån sprängarna har ej upphörsammats! TGT vill återigen att Svevia trycker på sprängarna att göra ordentliga efterkontroller så att inget sprängämne lämnas kvar!”

Men när ETC Göteborg ringer Trestads gräv- och traktorcentrals (som är företaget som ansvarar för bortschaktandet av berget) VD Jimmy Högberg är han oförstående för kritiken mot Svevia.

– Jag kan säga såhär: Det är tvärtom. De har tagit dit så kallade dolhundar. De är ganska dyra men Svevia har tagit in dem ändå. Det är för de ser så allvarligt på det här. Sen är det en person som anmält det här vidare. Men jag kan dementera det som påtås i anmälan. Det är inte alls onormalt mycket dolor och Svevia har gjort allt i sin makt för att säkerställa området. Jag har jobbat med sprängningar sen 1979 och har aldrig varit med om att ett byggbolag tar så stort ansvar som Svevia har gjort. Det kan du skriva – för de ska ha en stor heder. 

Under dagen kommer en inspektör från Arbetsmiljöverket att besöka arbetsplatsen för att ha ett möte med personalen och arbetsgivarna och för att se över situationen.