Nyheter.

2019-09-26 10:31
  • Björn Källström saknar blås- och penselkrabban på EU:s lista över invasiva arter. Bild: Annelie Moran
    Björn Källström saknar blås- och penselkrabban på EU:s lista över invasiva arter.
  • Den svartmunnade smörbulten har tagit över vissa hamnområden och trängt ut den vanliga smörbulten. Här fiskar elever för att se om de kan fånga några exemplar. Bild: Annelie Moran
    Den svartmunnade smörbulten har tagit över vissa hamnområden och trängt ut den vanliga smörbulten. Här fiskar elever för att se om de kan fånga några exemplar.
  • Krabbtinnor används för att fånga de invasiva arterna. Bild: Annelie Moran
    Krabbtinnor används för att fånga de invasiva arterna.
Puffetikett
ETC Göteborg

Söker miljoner för att stoppa invasiva arter

Skolelever jagar blåskrabba, svartmunnad smörbult och andra invasiva arter nära Marstrand under den tidiga höstterminen. Länsstyrelsen behöver hjälp för att få kontroll över problemet och att engagera lokalsamhället är en del av det arbetet.

Marinbiologen Björn Källström plockar upp en blåskrabba ur en genomskinlig plastlåda. Den spretar med sina åtta randiga ben och försöker klämma till närmaste finger med klorna. Sjuorna från Ytterbyskolan lutar sig framåt för att se lite bättre där de samlats vid Instöbrons fäste. Björn Källström har redan förklarat att de är där idag för att försöka fånga blås- och penselkrabbor med små tinor, men även räkna japanska jätteostron och fiska svartmunnad smörbult. Länsstyrelsen behöver hjälp med de invasiva arterna, ett växande problem som nu kräver åtgärder. En del av det arbetet är att utbilda unga som bor nära kusten för att de ska bli mer engagerade i sin kustmiljö.

Hittar skal från ostron

Det är inte svårt att hitta varken krabbor eller jätteostron i fjordarna innanför Marsstrand. En av eleverna lyckas snabbt fånga en smörbult – men just den här är fel sort – det var en alldeles vanlig smörbult och inte den invasiva arten, som finns i större utsträckning i hamnområden eller vid älvstranden i Göteborg.

Sjundeklassaren Lukas Lo hittar ett jätteostronskal och får hjälp av forskaren Kristina Svedberg att kolla om det lever. Han sammanfattar problemet med de invasiva arterna väldigt koncist.

– Det är bra att de finns, men inte att de finns just här.

Han är inte helt säker på vad han skulle göra om han hittade exempelvis en blåskrabba i havet under sommaren. Kanske skulle han släppa tillbaka den eller lämna den i den burk för att dö.

Flera av klasskamraterna tänker i samma banor. Det är inte självklart att följa länsstyrelsens uppmaning att lämna in dem till myndigheten eller avliva dem på något skonsamt sätt – som att stoppa in dem i frysen.

Elias Upmanis är lite tveksam till vilken nytta han och de jämnåriga kan göra.

– Jag tycker inte att 13-åringar ska behöva åka till en strand och fiska upp dem. Om det finns hundratals på en ö så tror jag inte att det gör någon skillnad att ta upp några stycken, säger han.

Bra att fånga dem

Men Louise Olmarker tycker det är bra att försöka fånga arterna så de inte blir fler.

– Jag tror att jag kommer testa på sommaren, säger hon och tillägger att hon tycker det är bra att ungdomar får lära sig om arterna.

Det tycker Anna Dimming, marinekolog på länsstyrelsen i Västra Götaland, också. Hon förstår att det kan bära emot att döda invasiva arter, men uppskattar om fler rapporterar in sina observationer.

– Första steget är att vi vet var de finns, sen kan vi inte lägga på allmänheten att döda krabborna. Men får vi reda på var de finns kan vi själva åka till de platserna, säger hon.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Saknar naturliga fiender

De invasiva arterna, som kan få en fördel av att de kanske sakna naturliga fiender eller förökar sig snabbare, riskerar att tränga undan inhemska arter och därmed minska den biologiska mångfalden.

Tidigare i år gick EU ut med en lista med 66 arter som kan utgöra en risk för de europeiska ekosystemen och därmed måste åtgärdas. Tolv av dem anses ha etablerat sig i Sverige. Bland dem finns jättelokan, signalkräftan och mårdhunden. Men varken blås- eller penselkrabban är med på listan trots att de dyker upp mer och mer. I januari i år kom nationella lagar om vem som ska göra vad inom landets gränser. Förordningen ska resultera i en nationell lista över högaktuella arter i Sverige.

– Arter man jobbat med på EU-nivå är arter som är problematiska inom unionen och det är det inte nödvändigtvis samma arter som är jätteproblematiska hos oss, säger Susanne Eriksson, utredare på enheten för biologisk mångfald och områdesskydd på Havs- och vattenmyndigheten.

Hon tillägger att invasiva arter är ett växande problem, men tack vare EU-listan och det nationella regelverket har den nu fått större fokus.

Kostar 12 miljarder per år

EU har kostnader för att kontrollera och reparera skadorna från invasiva främmande växter och djur på 12 miljarder euro per år. För att vi i Sverige ska kunna leva upp till den nationella förordningen om invasiva främmande arter så kommer det att krävas resurser. Havs- och vattenmyndigheten har äskat 150 miljoner kronor för de närmaste två årens arbete med att ta nästa steg – att ta itu med de arter som nu sprider ut sig i våra hav, sjöar och vattendrag. Om det blir några pengar och hur mycket står klart först i början av nästa år.

Erland Lettevall, utredare på enheten för miljöövervakning på Havs- och vattenmyndigheten, förväntar sig att EU-listan fortsätter att uppdateras framöver.

– Det kommer dyka upp fler arter på listan som vi aldrig hört talas om, säger han.

Kommer kvala in

För Sveriges del tror Erland Lettevall definitivt att krabborna och den svartmunnade smörbulten som Ytterbyskolans sjuor fick bekanta sig med i förra veckan kommer att kvala in på den nationella listan.

– Ja, de är på vår radar. Vi jobbar med att ta fram förslag på åtgärder för dem, säger han.

Han förklarar att det finns tre typer av åtgärder att ta till: att myndigheterna själva över­vakar, att engagera  allmänheten, exempelvis genom att be om observationer, och försök till utrotning. Den sistnämnda är dock inte helt okomplicerad.

– Det är väldigt svårt i ett sent skede i havsmiljön. Det är nästan bara möjlighet i ett tidigt skede att plocka bort arter, säger han.

”Kommer inte gå att hindra”

Det har gjorts ett fåtal fynd av blåskrabban de senaste sju åren, men i somras hittades ett 50-tal i Svanesund och nu under sensommaren hittade Björn Källström tillsammans med några elever åtta penselkrabbor i Stenungsund. Han instämmer med Erland Lettevall om att krabborna borde hamna på listan över problemarter.

Hur vet man om det är en godtagbar förändring eller krävs åtgärder?

– Det är svårt, det är först i efterhand man kan se om arten blev ett problem eller inte. Grundinställningen är att invasiva arter vill man inte ha in. Men det kommer inte gå att hindra, det kommer komma fler och fler invasiva arter. Forskningen får följa dem för att se vad de har för påverkan på ekosystemen.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från ETC Göteborg utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom ETC Göteborg direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Rapportera arter

På artportalen.se kan vem som helst, forskare eller amatör, rapportera in nya eller redan kända invasiva, vanliga eller ovanliga arter. Med hjälp av ett webbformulär går det att lägga in exempelvis egenskaper, datum, fyndplats och observatörer.