Emily Muthén, intressepolitisk taleskvinna på föreningen Grunden Göteborg, säger att föreningen först var positiva till förändringen eftersom det skulle innebära att det blev lättare att få daglig verksamhet i den stadsdel man själv ville.
– Vi var jätteglada, säger hon.
Men glädjen över beslutet om LOV grumlades snabbt. För snart blev det klart att en ny sjugradig skala för hur mycket stöd en person har rätt till skulle införas. Det skedde i oktober förra året. En högre siffra betyder mer pengar till den som anordnar daglig verksamhet, en låg betyder mindre.
Men i det nya systemet får brukaren inte själv komma till tals när kommunen fattar beslut om hur mycket mycket stöd personen behöver. Istället är det Stadsledningskontoret som tillsammans med personal på den dagliga verksamheten som ska bestämma det. Nytt är också att beslutet inte går att överklaga.
– Det är helt skandalöst att kommunsnubbar sitter och beslutar saker utan att vi får vara med. Även om vi har lite svårt att uttrycka oss så vet vi vad vi behöver hjälp med. Det vet inte de, säger hon.
Märker av nedskärningar
Till saken hör också att införande av LOV ska spara pengar. Exakt hur mycket det handlar om är oklart. Enligt Grunden rör det sig om 60 miljoner kronor om året, men Alliansen skriver i ett yttrande till Kommunstyrelsen att det handlar om en sänkning på 10 procent under en längre period.
Oavsett vad som gäller så har Emily Muthén och många av hennes kollegor i den dagliga verksamheten märkt att bedömningarna av vilken hjälp de har rätt till blivit hårdare.
Och till skillnad från andra beslut om bistånd och stöd har brukaren enligt Emily Muthén inte ens rätt att veta vilken nivå de själva tillhör. Men det har Emily Muthén ändå tagit reda på och vet nu att hon sänkts från nivå 5 till 2. Tvåan innebär att hon bara har rätt till tio minuters personalstöd om dagen.
– Om jag hade fått vara med på mötet och berättat om mina behov så kanske nivån inte hade sänkts, säger hon.
Grunden larmade om problemen redan i början av året. I en skrivelse till Kommunstyrelsen kritiserade föreningen det faktum att brukaren inte själv får vara med vid mötet där bedömningen av deras behov görs.
Och först verkade det som att politikerna skulle lyssna. Både Alliansen och de rödgröna partierna yrkade på att processen skulle ses över så att brukarnas delaktighet och inflytande kunde garanteras. Men Stadsledningskontoret menade att systemet inte behövde ändras, och Kommunstyrelsen gick till slut på deras linje.
Den senaste informationen Emily Muthén fått är att dagens system ska gälla i minst ett år och sedan utvärderas. Det duger inte, tycker hon.
– Kommunen gör det här för att spara pengar och de tror inte att vi som har funktionsnedsättningar kan sätta ned foten. Men det kan vi. Jag sätter ned foten. Nu får det räcka!
Elisabet Lann (KD) är nyblivet kommunalråd och har lagt förslaget om att införa LOV i daglig verksamhet. Hon delar inte Emily Muthéns bild av att brukarna inte får komma till tals.
– De får vara med och bestämma när och hur insatserna ska utföras, det enda de inte är med och beslutar om är ersättningsnivån och det bedömer jag är rimligt. Patienter är inte med och beslutar vad deras operation ska få kosta inom sjukvården heller.
Bekräftar beslut
Elisabet Lann bekräftar att beslutet om ersättning fattas av stadsledningskontoret, liksom att stödnivån inte går att överklaga. Men den som får ett nytt beslut om daglig verksamhet får det omprövat efter tre månader. Att beslutet inte går att överklaga beror på att det inte handlar om stöd till den enskilde utan till utföraren av daglig verksamhet.
– Med den info jag har är jag trygg i att det blir rättssäkra beslut, säger Elisabet Lann.
Hon påpekar att nivåsättningen genomförs genom intervjuer med personal i den dagliga verksamheten och som arbetar med att ge stöd till den enskilde. Men till skillnad från tidigare får alltså vare sig utföraren eller den enskilde vara med och fatta beslutet.
Grunden uppfattar att den här förändringen lett till sänkta stödnivåer. Sparar ni in de här miljonerna genom att minska stödet?
– Nej. Det gör vi genom att stadsdelarna inte handlar med varandra längre och säljer och köper insatser.
En jämförelse som staden gjort har visat att Göteborgs stad hade mycket dyrare daglig verksamhet än alla andra kommuner utan att kvalitet enligt staden var bättre.
Enligt Elisabet Lann ska den effektivisering som nu genomförs spara 45 miljoner kronor under 2019, vilket gör att Göteborg hamnar på samma nivå som Stockholm som har näst dyrast verksamhet. Hon försäkrar att det inte ska innebära en kvalitetsförsämring.
Hon säger att hon ändå kommer att lyfta frågan om att se över utformningen av LOV i daglig verksamhet då hon fått till sig kritik från både de som har daglig verksamhet och de som anordnar den. Det gäller bland annat svårigheten att välja flera utförare. Det vill säga att delta några timmar i en verksamhet och några timmar i en annan.
