– Arbetsmiljön för lärare har blivit mer och mer tuff. Kraven på effektiviseringar fortsätter, vilket i praktiken betyder att man sparar. Samtidigt är samhällsklimatet tuffare vilket också märks i skolan till slut. Det tillförs inte tillräckligt med resurser för att klara det stora uppdrag som skolan har, säger Andrea Meiling, ordförande i Lärarförbundet i Göteborg.

I Göteborg har det inte lagts några sparkrav på skolorna från politiskt håll. Tvärtom framhåller Helene Odenjung (L), ansvarigt kommunalråd för skolan, att Alliansens budget ökat anslaget till skolorna med cirka 10 procent jämfört med 2018, drygt 570 miljoner kronor. Men trots det är det i dagsläget bara lite mer än var tredje skola som klarar av att hålla sin budget, resten måste hitta olika sätt att spara för att få ekonomin att gå ihop.

Statistiken visar också att det på fler håll i staden är brist på behöriga lärare. I Göteborgs kommunala grundskolor är 83 procent av lärarna behöriga, men i flera av de socioekonomiskt utsatta områdena är behörigheten betydligt lägre.

I Gårdstensskolans 4–9-klasser är bara hälften av lärarna behöriga och nästan lika illa är det på Hjällboskolan och Lövgärdes­skolan där bara drygt 60 procent av lärarna är behöriga.

Lärarförbundet i Göteborg varnar samtidigt för att klasserna blir allt större och skulle vilja att det infördes regler för hur stor en klass får vara. Förbundet ser också en tendens till att lärarna får mindre och mindre tid till att planera lektioner eftersom undervisningstiden per lärare ökar, säger Andrea Meiling.

– Om man vill ha lektioner som bara når en liten grupp i klassen kan man trycka in hur mycket undervisningstid som helst för lärarna. Men vill man nå hela spannet krävs det tid till efterarbete och analys, och det behövs tid att kunna komma tillbaka till elever som behöver mer stöd, säger hon.

Efter lärarupproret, blir någon skillnad när höstterminen startar tror du?

– Jag är rädd för att det kommer att gå åt fel håll. Finansministern har signalerat att det inte kommer några extrapengar till skolan så det gäller att trolla med knäna.

De här frågorna ställde vi till politikerna

Bara 37 procent av alla skolor i Göteborg har en budget i balans, vad vill du göra åt det?

Tycker du att det bör finnas ett tak för hur stor en klass får vara?

Bör det finnas en ram för hur mycket en lärare ska undervisa per vecka?

Många områden i Göteborg har brist på behöriga lärare. Hur vill du locka lärare dit?

Fi, Britt Fornander, ledamot i utbildningsnämnden

Feministiskt initiativ vill lägga mer pengar på förskola och skola. Ökade krav måste alltid gå hand i hand med ökade resurser. Ett av de långsiktigt viktigaste reformerna är att ta bort det fria skolvalet och de vinstdrivande skolorna. På kortare sikt så motsätter vi oss etablering av aktiebolagsdrivna skolor och vill se att eventuell vinst ska återföras till verksamheten för att uppnå en skola med hög kvalitet.

Ja, det måste finnas ett tak för hur stor en elevgrupp får vara. Undervisning bygger på relationer och möjlighet till anpassning av pedagogik till gruppsammansättning. I stora grupper förlorar vi de möjligheterna eftersom det krävs helt andra verktyg för att få t ex 40 elever att ta till sig undervisning, omvandla förmedlad kunskap till egen eller interagera i mindre grupper för att pröva sina ståndpunkter mot andra. Tryggheten minskar med stora grupper och när elever behöver ha stort fokus på kamratrelationer, lojalitet och härskartekniker minskar förstås förmågan att tillgodogöra sig kunskap.

Det är viktigt att vi har en ungefärlig likvärdig arbetssituation/ undervisningstid för lärare i samtliga skolor. USK (undervisningsskyldighet) togs bort för länge sedan och idag har arbetsgivarna en större makt över lärarnas arbetstid. Ett garanterat antal undervisningstimmar per vecka skulle göra att lärare i större utsträckning får tillbaka makten över sin arbetstid och kan lägga tyngdpunkt på att just undervisa.

Feministiskt initiativ vill avskaffa det fria skolvalet, som leder till att skolan resurser i missgynnade områden dräneras. Vi vill också satsa på tvålärarsystem, och börja med detta i dessa områden. Det ger en bättre arbetssituation och lockar fler behöriga lärare till att söka dessa tjänster.Väl utformade tjänster med garanterad undervisningstid samt två lärare i en klass gör det mer lockande att söka arbete i dessa områden. Fler behöriga på fasta tjänster innebär dessutom att fler viktiga relationer kan byggas långsiktigt och ett socialt nätverk stärkas vilket gynnar hela närsamhället och området som helhet.

Demokraterna, Jessica Blixt, kommunalråd

Vår bedömning är att skolorna idag tilldelas en för liten budget. Demokraterna föreslår därför en kraftig omfördelning av kommunens resurser till välfärd och utbildning. Det läggs idag alldeles för mycket tid och pengar på kringaktiviteter, politisk administration och dubbelarbete mellan olika delar av kommunen. Med en bättre skött kommun får vi mer pengar och resurser att läggas på varje skola.

Ja, principiellt, men det finns också lösningar med två lärare i en klass vilket kan ge bättre förutsättningar för stöd och god läromiljö för alla elever. Det bör finnas ett tak för hur många metorselever varje enskild lärare ska ha. Ska vi lyckas höja kvalitén på undervisningen, öka elevernas måluppfyllelse, individanpassa undervisningen och ge lärarna förutsättningar att lyckas med sitt uppdrag är ett tak för metorselever nödvändigt.

Ja självklart. För att hålla en hög kvalité på undervisningen måste det finnas tillräckligt med tid för förarbete och efterarbete av lektionerna.

Det måste satsas tillräckliga resurser på dessa skolor, exempelvis med möjlighet till mer tid för stöd och förberedande arbete med eleverna och mindre renodlad undervisningstid för respektive lärare. Men lika viktigt är att kommunen på riktigt bestämmer sig för att ha en hög ambition för eleverna i dagens skolor med låg måluppfyllelse. Idag finns en tendens till att nuvarande situation accepteras. Hög ambitionsnivå kommer locka lärare och är även av yttersta vikt för elevernas utveckling. För att få kompetenta lärare till dessa skolor räcker det inte med att locka med höga löner. Det handlar snarare om att ge lärarna förutsättningar att lyckas med sitt uppdrag genom att ge dem minder undervisningstid på skolor i utsatta områden, mindre klasser, tvålärarsystem, tid för kompetensutveckling, fortbildning och goda förutsättningar för kollegialt lärande etc. Det är även viktigt att satsa extra resurser på elevhälsan samt det förebyggande hälsoarbetet.

V, Jenny Broman, oppositionsråd och ledamot grundskolenämnden

Efter att ansvaret för skolan flyttades till en central nämnd har många skolor fått mer pengar än före centraliseringen. Dock är hela välfärdssektorn i Göteborg underfinansierad så jag tycker det är rimligt att höja skatten så att mer pengar kan gå till skolan.

Det skulle kunna vara bra med riktlinjer, samtidigt räcker det inte att sätta ett maxantal elever i varje klass. Det är lika viktigt att titta på antal elever per pedagog och andra förutsättningar. Det måste finnas en flexibilitet i hur klasserna organiseras, samtidigt som det är väldigt viktigt att klasserna inte är för stora – särskilt i de lägre årskurserna.

Vi vet att kvaliteten på undervisningen är avgörande för att ge alla barn möjlighet att tillgodogöra sig undervisningen. Att sätta ramar för undervisningstid kan vara bra, men framförallt är det viktigt att lärare har tillräckligt med planeringstid så att de exempelvis kan göra anpassningar till de elever som behöver.

En viktig del är att ge dessa lärare möjlighet att läsa på högskola för att sin behörighet samtidigt som de fortsätter att arbeta deltid. Det är också väldigt viktigt att resurserna till skolan fördelas efter behov så att skolor som har elevgrupper med stora behov får tillräckligt med resurser. Då får också lärarna som arbetar där rimliga förutsättningar att göra ett bra jobb. Jag har drivit på hårt för att socioekonomiska faktorer ska ligga till grund för hur resurser fördelas vilket vi lyckades få igenom.

Alliansen, Helene Odenjung (L)

I nämndens resursfördelningsmodell fördelas omkring 6,1 miljarder kronor ut i elevpeng till kommunala och fristående verksamheter. Detta är en ökning med cirka 570 miljoner eller cirka 10 procent jämfört med 2018. Så mycket pengar har aldrig lagts på skolan i Göteborg. Flera skolor har tagit med sig sina underskott från stadsdelarna till den nya organisationen och det måste hanteras. Varje rektor behöver ta ansvar för att ha en budget i balans och får stöd i det arbetet från förvaltningen.

Att vi lyfte bort skolan från SDN var bara början, det är nu arbetet börjar. Just nu ser vi över skolans inre organisation och det är ett jobb som måste göras. Det kan handla om att minska storleken på klasserna, ha fler lärare i klassrummet, ha fler halvklasstimmar, eller anställa fler speciallärare. Men varje rektor måste få forma sin skola – det ska inte vi politiker inte fatta beslut om.

Sedan USK:en försvann vet vi att undervisningstiden har ökat över tid. För mig är det viktigt att varje lärare har tid att planera, genomföra och följa upp sina lektioner. Lärarna behöver få mer tid till att fokusera på sin undervisning, därför inför vi nu lärarassistenter för att lyfta bort andra arbetsuppgifter från lärarna, vi behöver vidta andra åtgärder kring arbetsmiljön och vi behöver få en bättre schemaläggning. 

Det är inte tillräckligt bra. I skolor med stora utmaningar behövs de skickligaste rektorerna och lärarna finnas. Där vill vi se särskilda karriärtjänster och se till att lönerna är snäppet högre.

Miljöpartiet

Miljöpartiet har drivit fram en historiskt stor förstärkning av pengarna till Göteborgs skolor. Under förra mandatperioden ökade vi inom det rödgrönrosa samarbetet budgeten för förskolorna och skolorna med 800 miljoner kronor. Det finns alltså mer pengar än tidigare för skolorna. Vi sjösätter nu en ny organisation för skolorna i en central grundskolenämnd där skolorna får pengar mer rättvist fördelade än tidigare. Pengarna fördelas utifrån de socioekonomiska behov som finns på skolorna. Det kan betyda att en del skolor får mer pengar än tidigare, medan andra får mindre. Det finns skolor i socioekonomiskt utsatta stadsdelar som tidigare fått ta del av mer pengar trots att skolans elever inte kommer från ett socioekonomiskt ett utsatt område. Dessa skolor får nu stöd att anpassa sig till det så att de kan användas sina pengar på bästa sätt.

Självklart finns det en gräns för hur stora klasser en skola bör ha, men vi tycker att det är rektorn som ska avgöra det. Det kan skilja beroende på sammansättningen av eleverna och vad skolans har för lokaler.

Även här är det rektorns ansvar. Miljöpartiet vill att lärares fokus ska vara på undervisningen. Därför behöver vi arbeta för att minska ner andra arbetsuppgifter eller se till att de utförs av annan personal. Så om undervisningstiden ökar bör tiden för andra arbetsuppgifter minska. Det har vi jobbat för i både regering och i Göteborg. Målet är att stärka mötet mellan lärare och elev i undervisningssituationen.

Vi ser att det är ett stort problem att locka behöriga lärare till de områden som vi behöver de allra bästa lärarna. Vi har därför gett förvaltningen i uppdrag att ta fram förslag på åtgärder som skulle locka fler lärare att jobba där. Det skulle till exempel kunna vara större möjligheter till fortbildning, forskning eller minskad undervisningstid. Vi är öppna för att diskutera olika förslag. Det har också visat sig att skolor i socioekonomiskt utsatta områden som lyckas behålla sina rektorer under lång tid också behåller sina lärare. Så det är viktigt att satsa på rektorerna. Om behöriga lärare vet att de har en stabil chef som ger dem bra stöd så stannar också lärarna.

S, Jonas Attenius, oppositionsråd

Vi måste följa upp den nya fördelningsmodellen till skolorna så att den verkligen gett ökad likvärdighet ute på skolorna. Vi är för en mer rättvis tilldelning av resurser, men det måste ske på ett bra sätt. Generellt tycker vi att mer pengar ska gå till barn och unga.

Många klasser är för stora och det behövs mer personal i våra skolor. Att sätta ett tak är vi dock inte redo att göra i dag. Olika klasser har olika förutsättningar. Lärarna känner eleverna och skolan och är de som bäst vet vilken storlek som är rimlig beroende på lektion.

Nej. Det finns inga genvägar till en trygg skola. Undervisningstiden kan inte ständigt öka utan att resurserna ökar. Socialdemokraterna vill därför prioritera resurser till välfärden och dess personal, inte detaljstyra undervisningstiden.

Barn i Lövgärdet har samma rätt till kunskap som barn i Långedrag. Behöriga lärare vill jobba på skolor där de trivs, utvecklas och vill stanna. Då måste mer resurser gå till de skolor som har störst behov, inte till vinstjakt.

Så gjordes enkäten

Enkäten har gått ut till samtliga partier som har representanter i kommunfullmäktige.

Allianspartierna har valt att inte svara var för sig utan hänvisar till Liberalernas Helene Odenjung, som är ansvarigt kommunalråd för skolan.

Sverigedemokraterna har inte svarat.