Nyheter.

2020-02-21 08:29
  • Det är kring Kungsportsavenyn man ska bo om man blir sjuk, konstaterar de socialdemokratiska politikerna Dženan Čišija och Ann-Christine Andersson. BIld: Sanna Arbman Hansing
    Det är kring Kungsportsavenyn man ska bo om man blir sjuk, konstaterar de socialdemokratiska politikerna Dženan Čišija och Ann-Christine Andersson.
  • Det finns många vårdgivare att välja bland i innerstaden, konstaterar de socialdemokratiska politikerna Ann-Christine Andersson och Dženan Čišija. Här utanför Axesshuset på Södra Allégatan där det finns både en regional och två privata vårdgivare. Bild: Sanna Arbman Hansing
    Det finns många vårdgivare att välja bland i innerstaden, konstaterar de socialdemokratiska politikerna Ann-Christine Andersson och Dženan Čišija. Här utanför Axesshuset på Södra Allégatan där det finns både en regional och två privata vårdgivare.
  • Blå=Tandläkare, Röd=Ögonläkare, Röd=Läkarmottagning/vårdcentral, Orange=Övrigt
    Blå=Tandläkare, Röd=Ögonläkare, Röd=Läkarmottagning/vårdcentral, Orange=Övrigt
Puffetikett
ETC Göteborg

Så ojämn är tillgången till vård i Göteborg – fria vårdvalet ger vita fläckar

Kring Kungsportsavenyn finns fyra läkarmottagningar, tre ögonkliniker, två barna­vårdscentraler och sjutton olika tandläkarmottagningar. Hammarkullens 9 000 invånare har inte ens en vårdcentral. Nu försöker ett gäng Socialdemokratiska politiker göra någonting åt saken.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på ETC Göteborg!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Det har gått drygt tio år sedan det fria vårdvalet infördes i Västra Götaland. Sedan dess bestämmer invånarna själva vilken vårdcentral de vill höra till och vårdgivarna väljer fritt var de vill starta nya mottagningar. Många privata vårdföretag lockas av tätbebyggda och ekonomiskt välbeställda områden och som en konsekvens av det flockas de i centrala Göteborg.

Om man tar en promenad från Carlanderska sjukhuset, genom centrum och bort till Majorna passerar man inte mindre än sexton vårdcentraler. Räknar man även enskilda läkarmottagningar blir siffran minst det dubbla. För invånarna i dessa stadsdelar är vården aldrig särskilt långt borta. Det är en fråga som engagerar de socialdemokratiska politikerna Ann-Christine Andersson och Dzenan Cisija. Problemet är inte att det kryllar av vårdgivare på stadens paradgata, utan att vissa invånare har alldeles för långt till sin närmaste vårdcentral.

– Vi vill inte tillbaka till det gamla systemet där man inte kunde välja eller välja bort vårdcentraler. Men när vi ser att det skapas vita fläckar där ingen vill etablera en vårdcentral måste vi göra någonting, säger Ann-Christine Andersson som är andre vice ordförande i Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd.

Saknas i Hammarkullen

Hammarkullen är en tydlig sådan vit fläck. Tidigare fanns en vårdcentral i stadsdelen men den stängde hösten 2004 av besparingsskäl. Sedan dess har patienterna hänvisats till vårdcentralerna i Angered eller Hjällbo. De ligger drygt 2,5 kilometer från Hammarkulletorget. Närhälsan i Hjällbo och Angered är dessutom två av Göteborgs största vårdcentraler med över 12 000 listade patienter var. Dzenan Cisija tycker att det är konstigt att ingen vill driva en vårdcentral i Hammarkullen med tanke på det stora befolkningsunderlaget.

– Det bor 9 200 personer i Hammarkullen och Agnesberg. Man kan jämföra med Landvetter som har färre invånare, men där det ändå finns en vårdcentral, säger han.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Tillgängligheten har ökat

Det fria vårdvalet infördes i Västra Götalandsregionen år 2009. Ett år senare ändrades hälso- och sjukvårdslagen så att alla regioner var tvungna att använda systemet. När det infördes av en borgerlig regering så var tanken att fler privata vårdgivare skulle etablera sig. Målet var att flera olika vårdgivare skulle ge bättre tillgänglighet samt en nytänkande och kostnadseffektiv marknad.

Enligt en undersökning från Konkurrensverket från 2014 ökade tillgängligheten till vårdcentraler i de flesta regioner när systemet infördes. Över 300 privata vårdcentraler har startat sedan lagen infördes. En rapport från den vänsterorienterade tankesmedjan Arena Idé visar dock att majoriteten ligger i tätbebyggda och ekonomiskt välbeställda områden. Rapportförfattaren Mats Wingborg skriver att valfriheten inom primärvården har lett till en social och geografisk snedfördelning. ”Klyftorna i vårdtillgång har ökat både mellan hög- och låginkomsttagare och mellan stad och landsbygd”.

Vänsterpartiet är det enda partiet som vill stoppa vårdvalet inom primärvården. De reserverade sig när beslutet togs i Västra Götalandsregionen eftersom det menar att systemet gynnar de friskare och missgynnar de sjukare. Moderaten Johan Fält, ordförande i Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd, tycker tvärtemot att vårdvalet överlag fungerar bra.

– Det har blivit sämre med väntetider och sådant. Jag tycker ändå att det har fungerar över förväntan. Det som var oron innan var att man inte skulle få vårdcentraler i vissa områden i Göteborg men det visade sig att de blev ganska jämt utspridda, så vi har inte haft några större problem med placeringarna, säger han och lägger till att det ändå borde finnas en i just Hammarkullen.

Majoritet vill ha nära hemmet

Johan Fälts bild är att äldre och multisjuka patienter ofta vill ha sin vårdcentral nära hemmet. Den stora gruppen arbetsföra och förhållandevis friska personer söker snarare vård i centrum eller nära sina arbetsplatser. Ann-Christine Andersson har en helt annan bild. Hon säger att en stor majoritet föredrar att ha sin vårdcentral i bostadskvarteret. Vad som än är sant så har inte politikerna makt att bestämma var det ska starta nya vårdcentraler. Om ett företag vill öppna ytterligare en vårdcentral på Kungsportsavenyn är det fritt fram – trots att det redan finns fyra läkarmottagningar, tre ögonkliniker och två barnavårdscentraler.

För ett knappt år sedan föreslog ändå Ann-Christine Andersson att regionens tjänstepersoner skulle se över möjligheterna att etablera en vårdcentral i Hammarkullen. De fick i uppdrag att ta reda på om det är ekonomiskt genomförbart och om det fanns några lämpliga lokaler. Sedan dess har frågan har varit uppe på politikernas bord flera gånger, men på det senaste mötet sköts den återigen på framtiden.

– Vi har tagit upp det så många gånger att det börjar bli pinsamt. Svaret vi har fått är att det är svårt att hitta en lämplig lokal i Hammarkullen. Men stadsdelen är ganska stor så jag undrar hur svårt det kan vara, säger Ann-Christine Andersson.

Ökar segregationen

För henne och Dzenan Cisija är den geografiska snedfördelningen en mycket större fråga än hur många minuter man har till sin närmaste vårdcentral. Dzenan Cisija bor själv i nordöstra Göteborg och märker hur bortglömda och besvikna många känner sig när vårdcentraler och andra verksamheter flyttar därifrån. När vårdcentralen i Hammarkullen lade ner vägrade exempelvis några invånare lämna vårdcentralen frivilligt. Till sist fick ett gäng ockupanter bäras ut av polisen. Ann-Christine Andersson håller med om att en vårdcentral i Hammarkullen är en viktig demokratifråga.

– Om vi ska motverka segregationen så måste staten och kommunen finnas nära människor. Vi måste visa att 'här är samhället'. Men om myndigheterna lämnar vissa stadsdelar gör man utanförskapet värre.

Den årliga sjukfrånvaron

Siffrorna anger det genomsnittliga antalet dagar som varje person mellan 16 och 64 år fick ersättning i form av sjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjuk-och aktivitetsersättning år 2018. Statistiken kommer från Göteborgs stadsledningskontor.

Vad säger lagen?

Enligt hälso- och sjukvårdslagen måste varje region organisera primärvården så att medborgarna kan välja mellan olika utförare. Det innebär också att alla som vill starta en vårdcentral får göra det, förutsatt att de lever upp till regionens krav.

Regionerna väljer själva vilka krav de ska ställa på vårdgivarna. Därför har det fria vårdvalet fått andra konsekvenser i exempelvis Stockholm än Göteborg.

Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd ansvarar inte för att starta eller driva vårdcentraler. Deras uppgift är att säkerställa att vårdgivarna sköter sig. Enligt nämndordförande Johan Fält kan de ändå försöka påverka genom att prata med folk om att de saknar vårdcentraler i ett visst område.