Nyheter.

2020-01-31 12:52
Till vänster projektledaren Linnea Isberg och till höger Lina Brustad, kanslichef för Anhörigas Riksförbund.  Bild: Sao-Mai Dau
Till vänster projektledaren Linnea Isberg och till höger Lina Brustad, kanslichef för Anhörigas Riksförbund.
Puffetikett
ETC Göteborg

Rollen som anhörig skiljer sig mellan män och kvinnor

Nästan alla kommer vi någon gång i livet att stötta, vårda eller på annat sätt ta hand om en person som står oss nära. Men vad det innebär ser ofta olika ut för kvinnor och män, något projektet Uppdrag anhörig sätter ljuset på.

”Ibland undrar jag om jag gör det här för hans skull eller för min egen. Känslan av och vetskapen om att vara behövd är viktiga drivkrafter men det ligger farligt nära till att också känna sig utnyttjad. För det jag gör finns det någon annan som slipper. Och som kanske inte ens inser det.”

Det skriver en av textförfattarna i boken Uppdrag anhörig. Hon tar hand om sin sjuka särbo och upplever inte att hans vuxna söner tar sig tid att göra detsamma.

I Uppdrag anhörig utforskar västsvenska kvinnor, som på något sätt ger stöd till närstående, vad det innebär att vara anhörig. Den är en av slutprodukterna i ett nyligen avslutat projekt med samma namn, lett av Anhörigas Riksförbund och finansierat av Jämställdhetsmyndigheten.

Kvinnor vanligare

Enligt en enkät som Socialstyrelsen publicerade 2012 är det vanligare att kvinnor tar hand om närstående än att män gör det. I enkäten uppgav 53 procent av kvinnorna och 47 procent av männen att de var omsorgsgivare. 20 procent av kvinnorna och 16 procent av männen svarade att de gav regelbunden omsorg.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

– Vi blev intresserade av att kolla hur det ser ut när det gäller jämställdhet i anhörigskap. Kvinnor drar ofta det tyngsta lasset, mår sämre psykiskt, får en sämre ekonomisk situation, kommer bort från arbetsmarknaden eller blir isolerade, berättar genusvetaren och projekt­ledaren Linnea Isberg.

Hon menar att det finns olika föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt kopplat till att vara anhörig.

– Det handlar ofta olika vilken typ av ansvar man tar. För män, generellt då, kanske det oftast handlar om praktiska saker, att hjälpa till med något hemma eller ekonomiskt. För kvinnor handlar det ofta om ett känslomässigt engagemang, att stötta och att hjälpa till med hygien.

Finns överallt

”De finns överallt omkring oss. Anhöriga som för en kamp för en älskad familjemedlem eller medmänniska. Anhöriga som genom sitt arbete egentligen håller ’budget i balans’ för myndigheterna. Ett oavlönat arbete, med högt pris,” skriver en av de andra kvinnorna i boken.

Någonstans är vi alla anhöriga, anser Linnea Isberg. För eller senare uppstår situationer där någon vi har en nära relation till blir sjuk eller får någon typ av funktionsnedsättning. Det är en självklar del av livet.

Samtidigt är det viktigt att veta att den som ger omsorg till någon närstående har rättigheter och att det finns ett socialt skyddsnät som kan vara till stöd. Att vara anhörig är tufft och innebär en extra belastning, menar Linnea Isberg.

– Det är ett tillstånd som man ofta hamnar i snarare än något man kan påverka. Då är det viktigt att diskutera det här som en politisk position, i vilken man också har rättigheter.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från ETC Göteborg utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom ETC Göteborg direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Anhöriga i Sverige

En enkätstudie från 2012 visade att:

Nästan var femte vuxen person i Sverige, cirka 1,3 miljoner människor, vårdar, hjälper eller stödjer en närstående.

Omsorgsgivande försämrar möjligheterna att förvärvsarbeta och studera, särskilt i åldersgruppen 30–44 år, och i högre grad för kvinnor än för män.

Endast var fjärde person som gav omsorg kände till att kommunerna är skyldiga att erbjuda stöd för att underlätta för dem. Samtidigt uppgav drygt tre fjärdedelar att de inte behövde något stöd.

Källa: Socialstyrelsen