Nyheter.

2021-03-22 09:01
Zan Jankovski, planeringsledare mot våldsbejakande extremism inom Göteborg stad.  Bild: Annelie Moran
Zan Jankovski, planeringsledare mot våldsbejakande extremism inom Göteborg stad. 
Puffetikett
ETC Göteborg

Risk för radikalisering ökar i pandemins spår

Våldsbejakande extremister har minskat sin synliga närvaro i Göteborg, enligt en ny lägesanalys av kommunen. Man ser dock att extremister blivit mer aktiva på nätet och nu finns farhågor för att ännu fler radikaliseras på grund av isolering och ökade sociala problem under pandemin.

Göteborg stads nya lägesanalys över utveckligen av våldsbejakande extremism och radikalisering i kommunen ger en komplex bild över situationen. I analysen, som stadsledningskontoret tagit fram i dialog med stadens verksamheter, polisen, säkerhetspolisen och andra nationella myndigheter, konstaterar man att den synliga närvaron av våldsbejakande extremister totalt sätt har minskat i staden sedan den förra analysen 2018.

– Man ser mindre spridning av propaganda och fysisk närvaro på vissa platser och arenor, färre rapporter om olika typer affischering och klotter och så vidare, säger  Zan Jankovski, planeringsledare mot våldsbejakande extremism inom Göteborg stad.

Fler konspirationsteorier

Om man tittar på plattformar på nätet och i sociala medier har däremot spridningen av extremistisk propaganda och konspirationsteorier ökat. Och under pandemin tror man att aktiviteten på nätet har blivit ännu större. Man har även sett att viruset utnyttjas till att sprida falska budskap och skapa motsättningar mellan människor.

– Det handlar ofta om en demonisering av den andre, bland annat finns det högerextrema som pekar ut minoritetsgrupper som orsaken till pandemin. Man ser även ett undergrävande av myndigheters auktoritet och falsk information kring varför de stänger ner samhället. I början var det ganska vanligt att olika plattformar kopplade till islamistiska grupperingar såg det här som en möjlighet att flytta fram sina positioner, när uppmärksamheten riktades mot ett annat håll, säger Zan Jankovski.

Ökad aktivitet på nätet

Nu befarar man att den ökade aktiviteten på nätet ska leda till att personer radikaliseras. I analysen konstaterar man även att samhället har mindre koll på individer nu när närvaron i skolor, fritidshem och på socialtjänstkontoren minskat. Detta gör det svårare än vanligt att upptäcka om någon radikaliseras. De ökade sociala problemen i pandemins spår skulle även kunna riskera att fler personer går från tanke till handling, till exempel begår ett terrorattentat.

– Man har sett att det oftast finns en katalysator som omsätter radikaliseringen i handling, en tipping point. Det kan handla om ekonomiska problem, arbetslöshet och så vidare. Om pandemin ökar den typen av riskfaktorer kan man tänka sig att risken för att fler går till handling ökar. Det är för tidigt att säga något om detta än, men man kan spekulera i det, säger Zan Jankovski.

Man har som sagt sett att synligheten av extremister har minskat i staden, men det finns ett undantag – i nordöstra Göteborg har salafister ökat sin ställning. Salafism är en ortodox trosinriktning inom islam som säger sig vilja gå tillbaka till religionen som den lärdes och praktiserades av de tre första generationerna av muslimer efter profeten Muhammed. Det man ser i nordöstra Göteborg är att salafister försöker kontrollera samhället på olika sätt.

– De försöker på olika sätt att styra boende i hur de ska leva. De sprider ganska mycket negativ information om myndigheter, om att man inte ska lita på myndigheter och så vidare. De är också ganska öppna med att man vill skapa en annan samhällsordning och att man vill separera sig från det etablerade samhället, säger Zan Jankovski.

Bred hotbild

Allt som allt så konstaterar läges­analysen att det fortfarande finns en bred hotbild från extremister som riktas både mot allmänheten och demokratin samt dess företrädare. Stadsledningskontoret har därför tagit fram förslag på flera åtgärder som staden kan implementera.

Det handlar bland annat om att man vill man öka kunskapen i ämnet bland kommunens tjänstemän, förstärka samverkan mellan förvaltningarna, stärka kontrollen av utdelningar av kommunala bidrag och uthyrning av lokaler och så vidare. Detta ska nu klubbas igenom i kommunfullmäktige innan arbetet sätts igång.

Parallellt håller kommunen också på att ta fram en separat analys av hotbilden från den radikalnationalistiska miljön som ska presenteras senare i mars.