Måndagsmötet.

2019-09-23 08:19
Laddar för skolmarsch. Linnéa Lindquist, rektor för Hammarkullsskolan och initiativtagare till Skolledarupproret, hoppas att så många som möjligt ska gå med i skolmarschen i Göteborg den 13 oktober. Bild: Stina Berglund
Laddar för skolmarsch. Linnéa Lindquist, rektor för Hammarkullsskolan och initiativtagare till Skolledarupproret, hoppas att så många som möjligt ska gå med i skolmarschen i Göteborg den 13 oktober.
Puffetikett
ETC Göteborg

Rektorn som gör uppror: Friskolor är inte intresserade av dyra elever

Förbjud friskolor, ändra skollagen och ta bort ämnen som slöjd och hemkunskap om det är nödvändigt. Rektor Linnéa Lindquist, initiativtagare till Skolledarupproret, är inte rädd för att sticka ut hakan i debatten om skolan.

Det är en frisk septemberförmiddag i Göteborg och Linnéa Lindquist står på Hammarkullsskolans inhägnade skolgård iklädd jacka och med en sjal runt halsen. En bit bakom henne spelar några elever bandy.

Två timmar i veckan är rektorn rastvakt ute bland eleverna på skolgården. En stund senare, när vi sitter uppe på hennes kontor, berättar hon att det är det bästa med jobbet är att vara med eleverna.

– Det är det som är roligast. Egentligen vill jag slippa personalansvaret.

Fast hon backar snabbt.

– Det är roligt att leda vuxna också, säger hon.

Lärare fick nog

I våras fick många lärare och förskollärare över hela landet nog av den ohållbara situationen i skolan och samlades i en gemensam marsch för bättre villkor i skolan.

När Linnéa Lindquist såg vad som hände kände hon att det behövdes ett intiativ för skolledare också. Hon frågade på twitter om någon ville starta ett uppror för rektorer tillsammans med henne. Hon fick svar av en rektor i Stockholm, Anna Pilebro Bryngelsson, som hon inte kände alls sedan tidigare.

I maj drog de igång Skolledarupproret som i dag samlar omkring 500 skolledare runt om i Sverige.

Upprorets kanske viktigaste krav är att det måste finnas en balans mellan de mål som sätts för skolan och de resurser som finns.

– Och huvudmännen behöver börja prata med skolledarna innan de gör nedskärningar. Det står ju i skollagen att man ska fördela resurser efter elevernas behov, det gör man inte när man ger en budget utan att fråga vilka behov en rektor har. I en liten kommun kan man prata med rektorerna ansikte mot ansikte. I Göteborg är vi 200 rektorer, då kanske man får hitta ett annat sätt, säger hon.

Måste våga prata

Hon ser det som sin uppgift som rektor att vara tydlig med att nedskärningar betyder sämre utbildning. Även om ingen tycker att det är roligt att prata om.

– Jag tror inte att någon tycker att nedskärningar är bra. Men jag tänker att vi inte kan fortsätta att ha samma uppdrag men med mindre resurser. Konsekvenserna då blir att folk blir sjuka och då blir det ännu sämre för eleverna. Det är bättre att skära i uppdraget under ordnade former än att vi skär så att det till slut inte finns lärare som kan undervisa, säger hon.

Inget parti skulle nog drömma om att gå till val på att skriva om skollagen och göra läroplanen mindre ambitiös och med färre ämnen. Ändå är det precis vad Linnéa Lindquist menar behövs för att rädda skolan.

– Vi behöver driva på så att det sker. Det kommer inte att ske automatiskt. Regeringen kommer inte att säga ”nu tar vi bort fyra ämnen i grundskolan”, men vi kan ju trycka på så att de börjar tänka så. Men då måste vi våga prata om det. Och det är inte jättepopulärt att lyfta det, säger hon.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Frågan är känslig

Hon har själv fått känna av att frågan är känslig. I somras skrev hon ett blogginlägg där hon just föreslog att ämnen som slöjd, hemkunskap och modersmålsundervisning skulle slopas i vissa årskurser. Det var inte menat som en provokation, utan som en krass lösning på problemet att pengarna inte räcker. Men hon säger att många lärare blev upprörda över hennes förslag.

– Jag förstår ur ett individperspektiv att de reagerar. ”Ska inte mitt ämne finnas kvar?”Men om man tittar på nationell nivå så måste någonting bort. Då måste vi våga prata om det. Mina förslag kanske inte är de bästa, men då får de komma med egna förslag som de tycker är bättre, säger hon.

Linnéa Lindquist är uppvuxen i Sundsvall och jobbade som lärare och rektor i Husby och Rinkeby i Stockholm innan hon kom till Göteborg. För tre år sedan kände hon att hon var färdig med jobbet i Rinkeby. Samtidigt var hon och hennes man, som är härifrån, sugna på att flytta till Göteborg.

– Jag såg en annons för Hammarkullsskolan och tänkte att det vore kul. Jag visste ju vad det är för typ av område, och jag vill ju jobba i de här områdena. När jag kom hit kände jag att det var en väldigt fin skola och härlig personal. Jag kände att här vill jag vara, säger hon.

Egna skolan har resurser

Hammarkullsskolan har omkring 200 elever från förskoleklass upp till årskurs tre. Hammarkullen är ett av de områdena som polisen klassar sig särskilt utsatta och skolan har mer resurser än de i Göteborgs mer välbeställda områden. Det gör att alla klasser har dubbel bemanning. Det kan vara två lärare eller en lärare och en lärarassistent. Skolan har också ett starkt elevhälsoteam med psykolog, skolsköterska och specialpedagog. Dessutom jobbar två lärare heltid med att lära eleverna att läsa och skriva.

– Alla elever får intensivträning i läsning. Det är en jättestor grej här. Det tar längre tid om du ska lära sig läsa på ditt andraspråk. Om vi får in en elev i trean som inte har gått i skolan innan så är det klart att du behöver mycket hjälp. Vi vill att alla elever ska lära sig läsa och skriva flytande i årskurs ett, annars halkar de efter så himla mycket, säger hon.

Om Linnéa Lindquist fick bestämma skulle skolan förstatligas. Inte för att det nödvändigtvis skulle betyda att rektorerna skulle få mer pengar att röra sig med.

– Staten skär ju också ner. Men man skulle få en likvärdighet i uppdraget och man skulle kunna ha en likvärdig elevpeng i hela landet. På det sättet kan det bli mer likvärdigt. Och det förutsätter att vi tar bort friskolorna, säger hon och tillägger:

– Om vi ska prata likvärdighet så måste vi prata om det fria skolvalet och marknadsstyrningen. Att man i dag kan plocka ut en halv miljard i vinst från skattepengar är helt sjukt, på ren svenska. Att det ens är möjligt, säger hon.

Med dagens system kan friskolor välja bort elever de inte vill ha, säger hon. Och det är elever som hennes som drar nitlotten.

– Friskolorna är inte intresserade av dyra elever. Min elever kostar mer pengar för de behöver så mycket vägledning. Dels i undervisningen, men också i det sociala. I alla övergångar mellan rast och fritids. De behöver vägledning hela tiden, säger hon.

Fria skolvalet segregerar

Hon säger att det fria skolvalet spär på segregationen enormt.

– När jag tappar elever till friskolor så är det de starka eleverna som går. De eleverna som har föräldrar som har förmåga att välja. Många av mina föräldrar har inte koll på vilka skolor som är kommunala och vilka som är friskolor. Jag tänker att om vi ska ha en likvärdig skola så ska det vara en huvudman, säger hon.

Hon förstår att föräldrar sätter sina barn i friskolor där personalen pratar deras språk, erbjuder halalkost och har undervisning på hemspråket.

– Men vill man att eleverna ska integreras i samhället och få lite mer perspektiv så är det en dålig idé, säger hon.

Hon berättar om en elev som bytte till en friskola, men kom tillbaka efter ett halvår. När skolan gjorde tester för att kontrollera elevens kunskapsnivå visade de att eleven låg på samma nivå som ett halvår tidigare. För en vuxen spelar ett halvår hit eller dit kanske inte så stor roll.

– Men på lågstadiet är varenda vecka i skolan viktig. Varenda lektion är viktig. Det är nu de lägger grunden för läs- och skrivutvecklingen, säger Linnéa Lindquist.

Linnéa Lindquist om ...

... möjliga vägar ut ur skolkrisen:

– Jag tänker att konjunkturen alltid går upp och ner. Och den demografiska kurvan kommer att ändras. Sedan behöver man ju tänka på vilka politiker vi vill ha i Sverige. Vad vi vill med svensk välfärd. Vi är ju en demokrati och kan välja politiker som vill andra saker.

... rektorernas roll i skolupproren:

– Vi kan inte stå utanför för det är vi som ska göra jobbet. Det är vi som ska skära ner. Det är vi som ska sitta med medarbetarna som gråter och är helt förtvivlade för att de måste sluta. Det är det jobbet vi ska göra. Det är vi som ska försämra arbetsmiljön. Då tänker jag att vi måste påvisa vad konsekvenserna blir.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från ETC Göteborg utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom ETC Göteborg direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Linnéa Lindquist

Yrke: Rektor

Bor: Lundy

Intressen: Formel-1, musik, resor, politik och böcker

Aktuell: Initiativtagare till Skolledarupproret. Den 13 oktober går hon med i skolmarschen i Göteborg. Marschen anordnas samtidigt på flera platser i landet, bland annat Stockholm, Trelleborg. Lund och Piteå.