Nyheter.

2020-07-06 14:13
Även om depression har minskat över tid hos äldre kvinnor är förekomsten fortfarande nästan dubbelt så hög som hos äldre män.  Bild: Shutterstock
Även om depression har minskat över tid hos äldre kvinnor är förekomsten fortfarande nästan dubbelt så hög som hos äldre män.
Puffetikett
ETC Göteborg

Ny avhandling: Femininitet kopplas till depression

Personer med ett mer feminint genusuttryck, oavsett om du är man eller kvinna, visar en högre förekomst av depression i äldre ålder. Therese Rydberg Sterner har gått bortom biologiskt kön i sin forskning kring psykisk ohälsa bland seniorer.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på ETC Göteborg!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Depressioner är ett stadigt växande folkhälsoproblem. Hos den äldre befolkningen är mellan en och tre procent drabbade av det allvarligare slaget, och strax över tio procent lider av lite mildare former. Men även de kan vara förstadie till något allvarligare och sänker livskvaliteten för den som drabbats.

Depression har dock minskat över tid hos äldre kvinnor, men förekomsten är fortfarande nästan dubbelt så hög som hos äldre män. Therese Rydberg Sterners avhandling vid Göteborgs universitet visar att skillnaden mellan män och kvinnor är kopplad till både biologiskt kön och det som kallas genusuttryck.

– Det finns en stor diskrepans mellan att det är så pass många fler kvinnor än män som blir deprimerade. Att vi fortfarande inte vet varför det är så tyckte jag var superspännande. Så jag vill försöka ge ytterligare en pusselbit till den gåtan, säger Therese Rydberg Sterner, disputerad på institutionen för neurovetenskap och fysiologi.

Vet man att det är fler kvinnor än män som drabbas, eller bara att det är fler som söker hjälp?

– Man kan se det i olika studier. Dels att det är fler kvinnor som söker hjälp, och att det är fler kvinnor som blir diagnosticerade. Men även i populationsstudier där man inte behövt söka aktiv hjälp själv för att bli hittad så ser man den här fördelningen.

Använt tvärsnittsdata

Therese Rydberg Sterner har använt tvärsnittsdata för att titta på vilka variabler som hänger samman med depressioner i vårt samhälle idag. Det är sedan tidigare känt att orsakerna består av en blandning av biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Men det som saknats är kunskap om hur genusrelaterade faktorer är kopplade till just depressionsförekomsten.

–  Det vi har tittat på är nivåer av feminint och maskulint genusuttryck hos personer i vår studie. Vi kan inte titta på orsak och verkan än, men jag håller på att samla in data nu till en uppföljningsstudie där vi kommer att kunna se lite mer kring just orsak och verkan.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Avhandlingen visar att både män och kvinnor med högre nivå av femininitet hade en högre förekomst av depression. Det omvända hittades för maskulinitet och androgynitet, alltså att män och kvinnor med maskulint eller androgynt genusuttryck hade en lägre förekomst av depression.

Mår generellt bättre

Generellt sätt så mår äldre bättre idag. Men det finns samtidigt en oroväckande trend att har man haft en historia av psykisk ohälsa så har man större risk att insjukna senare i livet. Så man kan inte fastslå om den positiva trenden kommer vara likadan för kommande generationer, menar Therese Rydberg Sterner.

För att titta på genusuttryck bland äldre som drabbas av depression, bortom de biologiska könsuppdelningarna, har hon använt en relativt ny skala, framtagen av forskare i Tyskland. De medverkande har fått skatta könsstereotypa egenskaper hos sig själva på en skala mellan ett och sju. Ingen blir klassad som antingen maskulin eller feminin utan alla får en blandning av feminina och maskulina drag.

– Skalan är egentligen till för att utmana biologiskt kön och visa att det inte alltid är så lätt som att kategorisera män och kvinnor och titta på riskfaktorer utifrån det. Vi ville titta på om man har ett mer feminint eller maskulint genusuttryck och vad det säger om associationer till depression. Kan vi se om det är annat än biologiskt kön som påverkar?

Skalan är framtagen genom att man har frågat befolkningen kring vad det finns för könsstereotypa normer samhället. Sedan har de reducerats till personliga attribut.

Forskningen och genus

– Det är en generalisering över dagens normer kan man säga. Det har gjorts tidigare sådana skalor, på 70-talet bland annat, men forskarna som skapade den här tyckte det var dags att uppdatera den lite då normer förändras över tid.

Men kan det inte låta lite kontraproduktivt att generalisera genusuttryck, om man vill utmana könsstereotyper?

– Det här brottas man ju med hela tiden som forskare. För att kunna titta på normer så måste vi också kunna definiera normerna. Och det i sig är ju en risk att befästa dem, som du säger. Men vi poängterar tydligt att det inte är till för att befästa och att vi har den vetskapen med oss. Det är viktigt också hur man tolkar sina resultat och hur man lägger fram det på ett populärvetenskapligt sätt. Det här är inte att säga att: såhär är kvinnor, och såhär är män, utan det handlar om vilka generella normer vi redan har i samhället och vad de har för effekt på vår hälsa, hur vi söker hjälp och hur vi uttrycker symptom för depression.