Duha Geedi arbetar även som hälsoguide i nordöstra Göteborg. När hon får höra att den förväntade medellivslängden skiljer sig med över nio år mellan män i Bergsjön och Södra skärgården och att många Bergsjöbor upplever sin egen hälsa som dålig blir hon inte förvånad.

– Många är arbetslösa och har inte råd med hälsosam mat. En del är också nya i landet och får inte tillräcklig information om näring, vad det finns för fritidsaktiviteter och om konsekvenserna av att inte träna, säger hon.

”Alla orkar inte”

Många Duha Geedi träffar klagar över saker som nackspärr, ont i magen och ryggen, huvudvärk och att de känner sig orkeslösa. De behöver träna, äta bättre och delta i fritidsaktiviteter – men för att kunna göra det krävs en god ekonomi, understryker hon.

– Allt handlar om det.

Det är svårt för människor som inte själva har ont om pengar att förstå hur besvärligt det kan vara att ta hand om sin egen och barnens hälsa när man inte har råd med exempelvis gymkort eller simskola, säger kollegan Saido Mohamed. Hon poängterar att många som flyttar till Sverige måste börja om från början, även vissa som är högutbildade men inte kan få sin utbildning tillgodoräknad här.

– Alla orkar inte det. Samtidigt betalar socialen bara för mat och kläder och då har man kanske ungdomar som vill ha märkeskläder, så det blir inga pengar över. Många sitter hemma utan att röra på sig och blir sjuka.

”Man slutar våga”

Till skillnad från Duha Geedi blir Ubah Abdisamad först överraskad av ohälsotalen för Bergsjön. Men hon kommer fram till samma slutsats som sina kollegor om vilka orsakerna är.

– Om jag hade frågat nästan alla från mitt land hade de sagt att de mår bra. Jag tror det handlar mer om utbildning, jobb och pengar.

Ubah Abdisamad minns tillbaka till när hon själv kämpade med att skaffa arbete under sin första tid i Sverige. Utan tidigare erfarenhet var det svårt att få en anställning och trots en yrkesutbildning som undersköterska tog det lång tid innan hon fick jobb. Bland annat ifrågasattes hennes förmåga att utföra arbetet med slöja på sig, berättar hon.

– Självklart påverkar det hälsan. Man blir inte bekräftad som en del av samhället och känner att man inte har något värde. Till slut vågar man inte göra saker. Det kan jämföras med växter, som blommar när man vattnar dem, men annars vissnar, säger hon och fortsätter:

– När du är högutbildad och har ett bra jobb som du trivs med, reser, köper villa och Volvo, då mår du bra och känner välbehag. Det vill vi alla, men som arbetslös är det lätt att bli mer och mer deprimerad.

Måste kämpa hårdare

Den som inte är född i Sverige eller ”svensk”, säger Ubah Abdisamad och gör citattecken i luften, är ofta tvungen att kämpa hårdare för att nå dit den vill.

– Men man räcker ändå inte alltid till och det påverkar hälsan. Det påverkar även ens barn och deras framtid. Jag tycker att vi ska välkomna människor som kommer till Sverige, visa att de är en del av samhället och öppna olika dörrar för dem. Kanske uppmuntra dem att bli egenföretagare, många klarar det om de får resurserna.

Saido Mohamed håller med och anser dessutom att kraven för att få vissa jobb borde sänkas – att städa och laga mat borde till exempel inte kräva någon utbildning, tycker hon.

– Mitt råd är också att göra det gratis för barn med gym, simskola och andra fritidsaktiviteter, eller att socialen betalar för det.

Bergsjön är ett av områdena i Göteborg med högst ohälsotal. Enligt Åsa Lorentzi, processledare för Jämlikt Göteborg, hänger det ihop med fattigdom.

– Bland det mest allvarliga är att fattigdom påverkar barns uppväxtvillkor och hälsotillstånd längre fram, säger hon.

Bergsjöborna har den lägsta förväntade medellivslängden i Göteborg: den skiljer sig med 9,1 år mellan män i Bergsjön och Södra skärgården. I Bergsjön skattar även invånarna sin egen hälsa lågt. Bara 65 procent anser sig ha ett gott allmäntillstånd, jämfört med 82 procent i Stora Sigfridsplan, som är högst i Göteborg.

– En annan siffra där Bergsjön sticker ut mycket är den som gäller barnfattigdom, säger Åsa Lorentzi, processledare för Jämlikt Göteborg, efter att hon gett ETC Göteborg en genomgång av ohälsotalen.

Hon arbetar i stadsdelen Östra Göteborg och berättar att över hälften av barnfamiljerna i Östra Bergsjön lever i det som kallas för relativ fattigdom.

– Det är sånt jag tycker är mest allvarligt, när det kommer att påverka barns livsvillkor. Föräldrarna är kanske tvungna att ha flera jobb och arbeta mycket mer än åtta timmar om dagen, till exempel med att städa innan kontorsmänniskor kommer till jobbet. Då kommer kanske barnen till skolan utan ordentlig frukost, möjligtvis till en sliten skola.

Saker som hemsituation, boendemiljö och skolmiljö påverkar barns uppväxtvillkor, anser Åsa Lorentzi. De påverkar i sin tur barns framtida förutsättningar att ta plats i samhället och utbilda sig. Och tillsammans bidrar allt till deras hälsotillstånd längre fram, menar hon.

Försöker kompensera

Inom stadens jämlikhetsarbete används begreppet ”social position” för att förklara hur saker hänger ihop, berättar Åsa Lorentzi.

– Det består av tre perspektiv: diskriminering, särskild utsatthet – till exempel att vara långtidssjukskriven, nyanländ i Sverige eller ensamstående förälder – och klass. Alla perspektiven samspelar och ju lägre social position, desto högre risk för sämre livsvillkor och hälsa.

Utifrån det försöker staden kompensera för de nackdelar som kommer med att ha en svag social position, berättar hon.

– Vi rår ju inte på allt, till exempel konjunkturfrågor och globala förändringar. Men vi behöver bli mycket bättre på att göra förändringar i skolan, i stadsplanering, på fritidsgårdar och försöka bidra till en annan resursfördelning.