Nyheter.

2020-03-24 16:20
  • Fritidsassistent Beata Dahlberg är orolig för att Hammarkullemodellen faller i och med nedstramningar. "Vi har massa bra positiva verksamheter och personer som älskar att jobba i Hammarkullen. Allt finns här", säger hon. Till höger står kurator Ebba Herme Foto: Hanna Strömbom
    Fritidsassistent Beata Dahlberg är orolig för att Hammarkullemodellen faller i och med nedstramningar. "Vi har massa bra positiva verksamheter och personer som älskar att jobba i Hammarkullen. Allt finns här", säger hon. Till höger står kurator Ebba Herme
  • "Det här är en ond spiral och det saknas en långsiktighet. Vi skulle behöva en femårsplan", säger Teddy Paunkoski. Bredvid honom står fritidsassistent Liv Bäckelie på Mixgården. Foto: Hanna Strömbom
    "Det här är en ond spiral och det saknas en långsiktighet. Vi skulle behöva en femårsplan", säger Teddy Paunkoski. Bredvid honom står fritidsassistent Liv Bäckelie på Mixgården.
  • Stor oro bland lärare i området som vänt en tidigare nedåtgående spiral. "Om en elev misslyckas väldigt tidigt har det väldigt stora effekter längre fram", säger Matilda Persson som är lärare på Hammarkullsskolan. Foto: Hanna Strömbom
    Stor oro bland lärare i området som vänt en tidigare nedåtgående spiral. "Om en elev misslyckas väldigt tidigt har det väldigt stora effekter längre fram", säger Matilda Persson som är lärare på Hammarkullsskolan.
Puffetikett
ETC Göteborg

Nedskärningarna slår mot Hammarkullens unga

Hammarkullen kallas för ett särskilt utsatt område. Det behöver långsiktighet och stabilitet, men nu skär både kommun och stat ner på resurserna till barn och unga.

– Politikerna kommer se att det inte lönar sig i längden, säger 20-åriga Raz Mustafa.

Fredagen innan ETC besöker Mixgården hade de 130 besökare. Utanför fanns också några som var för unga för att få komma in. Minimix som är till för de yngre barnen har prisats, men fem öppna dagar har blivit tre. Och fler nedskärningar väntar.

På bordet ligger dokumentet Göteborgs Stads program för en jämlik stad 2018–2026.

– Om vi inte har öppet så är allt på torget stängt. Hur påverkar det tryggheten i området? Och föreningsbidraget har man skurit på. I det stora hela är det väldigt stora effekter kontra det dokumentet. Då ser jag inte hur man ska göra ”ett Göteborg”. Det finns inte en chans, säger Teddy Paunkoski som arbetar på Mixgården.

Måste spara

Innan årsskiftet bankades Alliansens budget och det stod klart att Angered måste spara. Exakt hur är ännu inte helt klart, men fritidsgårdar kommer att behöva stänga, helt eller vissa dagar. Summorna som ska sparas in på fritidsgårdarna är inte så stora jämfört med sektorer som äldrevård eller individ- och familjeomsorg, men minskningen gör stor skillnad. Mixgårdens personal räknar med att 15 procent ska skäras ner. De får inte ta in vikarier, inga timledare och begränsade öppettider. Och resurserna krymper från flera håll. För tre år sedan tillkom till exempel sommarpengar från staten. Tanken var utjämnande, barn i familjer med små resurser skulle erbjudas gratis aktiviteter.

I Hammarkullen gick pengarna till Fixarna, en praktik med läger som lön. Trixet är att motsvarande summa sparades in i den kommunala budgeten och tillskottet blev en björntjänst. Nu är det statliga tillskottet avskaffat, men hålet efter den kommunala indragningen kvarstår. Budgeten räcker alltså inte till för att grundverksamheten ska hålla öppet hela året.

– Nu blir det ingen sommarverksamhet. Verksamheten kommer att vara stängd och det blir inga fixare, säger fritidsassistent Liv Bäckelie på Mixgården.

Stadsdelen Angered innehar tre av de föga eftertraktade 22 platserna på Polisens lista över särskilt utsatta områden i Sverige. Hammarkullen är ett av dem. Bostadsbolaget har ett stort engagemang i området och ambitionen att det ska vara struket från listan 2025.

– Nästan alla områden som polisen säger är särskilt utsatta i Göteborg ligger i nordost, men det finns ingen särskild satsning från staden, ingen matchning. Och socialtjänsten har gått back otroligt mycket på grund av att man placerar ungdomar på institutioner och betalar platser med dygnetruntbemanning. Det blir otroligt dyrt. En sån plats är hela vår budget för fritidsgårdarna, säger Liv Bäckelie.

Argumenten för neddragningarna är att budgeten måste gå ihop.

– Men Axel Josefson säger att det finns en och en halv miljard extra i staden. Då kan man inte säga att pengarna inte finns. Det är bara att de inte finns här, just nu, säger Liv Bäckelie.

Har redan skurits ner

Andra verksamheter som riktas till barn och unga har redan krympt eller väntar på neddragning. Från och med den här terminen serveras till exempel ingen frukost i skolan. Och skolan drabbas också hårt av statsbidragens flyktighet. Kurator Ebba Hermelin konstaterar att alla barn på Hammarkullsskolan idag kan läsa i första klass.

– Vi hade dåligt rykte ett tag efter alla omorganiseringar och nedskärningar. Nu har vi börjat få bra rykte bland föräldrar, de har börjat lita på oss och tycka att skolan är bra. Men det kommer ju att gå åt helvete nu, säger Ebba Hermelin.

De senaste åren har skolan lyckats behålla både personal och rektor. Statliga tillskott har underlättat bemanning med kuratorer och psykolog, dubbel lärarbemanning i klasserna, liksom läs- och skrivstöd. Tidigare stök har ersatts av bemannade rastaktiviteter och skolan upplevs nu som lugnare och tryggare. Nu menar rektor Linnea Lindquist att staten flyttar lärare från klassrum till konferensrum. Pengar som tidigare riktats mot bemanning har ersatts av bidrag som måste gå till digitalisering och annat.

– Det är jätteproblematiskt, för när nu de flesta kommuner skär ner på skolan så är det inte sådant vi behöver. Vi behöver lärare i klassrummet, säger hon.

Stort underskott

Hammarkullsskolan är en av de skolor som har störst underskott. Ersättningen per elev är hög, men behoven också stora. Av skolans 200 elever har alla utom en andra språk än svenska som sitt förstaspråk hemma.

– Vi har jättemånga elever som behöver jättemycket stöd som vi inte kommer att kunna ge nu. Det är en enorm samvetsstress för lärarna, de ser att de inte har resurser att ge det eleverna behöver.

Linnea Lindquist är en av initiativtagarna till det nationella skolledarupproret  som startade förra året och poängterar att hon är än mer orolig för andra skolor som måste skära ner från redan ”anorektiska” organisationer. Fast antalet vuxna på Hammarkullsskolan kommer att vara 40 procent färre när året är till ända. Därtill är elevomsättningen hela 40 procent, osäkra bostadssituationer och det fria skolvalet gör att det med kort varsel försvinner elevpengar.

– Vi kan aldrig tänka långsiktigt. Vi kan inte utveckla eller driva en skola med bara tolv månaders perspektiv. Hela systemet med hur vi finansierar svensk skola måste göras om. Det är en omöjlig situation att försöka ekonomistyra i det här systemet, det går inte, säger hon.

Vill ha mer långsiktighet

Önskemålen från de som arbetar med unga i Hammarkullen och Angered är inte särskilt komplicerade. Långsiktighet. Välbemannad förskola och skola. Ett välfungerande föreningsliv, mötesplatser, fritidsgårdar som håller öppet varje kväll och hälsofrämjande aktiviteter. Ett fungerande grundutbud, hellre än projekt.

Det finns också ett stort engagemang i området och utöver samarbeten med föreningar används föräldrar och frivilliga som till exempel läxhjälp. Hammarkullen har gett namn till en modell som i stort handlar om att civilsamhälle och lokala aktörer samarbetar och gemensamt söker lösningar på problem.

– Vi har massa bra positiva verksamheter och personer som älskar att jobb i Hammarkullen. Allt finns här, säger fritidsassistent Beata Dahlberg.

Forskare har arbetat med att kartlägga Hammarkullemodellen, men nu finns en oro för att åtstramningarna ska rasera samarbetet. Teddy Paunkoski har jobbat på Mixgården i tjugo år och ifrågasätter att nedskärningarna sker på marknivå och inte högre upp.

– Vår organisation har ju vuxit. Under de senaste tre åren har vi fått verksamhetsutvecklare, controllers, en till områdeschef och kommunikatörer. Men vi har aldrig fått tillökning i basverksamheten, säger han.

Fattigdom ett problem

Trångboddhet och ekonomisk fattigdom är problem i området och det som påverkar föräldrarna påverkar barnen. Mixgårdens personal ser att många har trauma med sig hemifrån.

– Man behöver jobba med det. Och skolorna måste fungera. Det är i det man kallade obsklasser som de rekryterar rakt in i drogförsäljningen. De börjar som svans och sedan levlar man upp. Vi har kriminella krafter i området som har makt och våldskapital med hot om våld, säger Liv Bäckelie.

Som motkraft till de kriminella har både Mixgården och Minimix använt sig av så kallade timledare. På pappret är de vikarier, men de är viktiga som förebilder. Gamla besökare väljs ut och samma system har använts på Minimix. En av dem är Raz Mustafa.

– Jag bor ju granne med många av ungdomarna, det blir en helt annan relation när man också träffar dem på fritiden. Det är som att man jobbar hela tiden, men det är inget negativt. De kanske känner en trygghet när de ser att jag är i närheten, säger hon.

Hon hör till Mixgårdens äldre besökare och jobbar också på Parkleken i närheten. Hon tycker att det är olyckligt att man kommer behöva dra in på aktiviteter för unga.

– Det är ofta under vår och sommar som vissa i tonåren hamnar snett. De har ingen sysselsättning, skolan är stängd, föräldrarna kanske jobbar och de är ensamma själva hemma. De har en frihet som de inte kan utnyttja till något bra, säger hon.

Budgeten för timledarna blir nu nära noll, vilket för Minimix del innebär att två personal ska leda en fritidsgård som drar 50 mellanstadiebarn per kväll. Och Raz Mustafa önskar att stadsdelen alls slapp stänga dörren för ungdomarna.

– Jag tror att politikerna kommer märka att detta inte är hållbart. Vi förstår inte hur de har tänkt med det här. Det handlar om pengar, pengar, pengar, men det kommer att kosta dem mer i slutändan om man tänker långsiktigt, säger hon.

Läs vidare på nästa sida: Polischefen vill se satsning på skolan

Kommunala pengar

l Stadsdelen Angered ska spara in 25 miljoner under 2020.

l 6,6 miljoner av dem ska sparas in på sektorn Samhälle och kultur. Det innebär bland annat att medborgarkontoret i Hammarkullen läggs ner.  

l Fritidsgårdar i stadsdelen kommer att behöva stänga, eller hålla öppet mindre än förut.

l Föreningsbidragen i stadsdelen halveras till 2,2 miljoner kronor.

 

Statliga bidrag

l Fritidsgårdsverksamheten förlorar två statliga bidrag som motsvarar 400 000 kronor för finansiering av sommarlovsaktiviteter.

l Lågstadiesatsningen har finansierat sex tjänster på Hammarkulleskolan. De fasas nu bort.

l Också Fritidshemssatsningen drogs in vid årsskiftet och Hammarkullsskolan får ta bort två personer eftersom pengar riktats om till projekt. 

l Flera bidrag har ersatts av Stats­bidraget för ökad likvärdighet, men de pengarna måste användas till verksamhetsutveckling, kompetensutveckling, digitalisering med mera. 

l Totalt blir Hammarkullsskolan 14,5 tjänster färre av 37. 

Exempel på andra besparingar som berör unga

l Kulturskolan skärs ned.

l Bibliotekets kulturverksamhet för mindre barn försvinner i sommar och i höst.

l Gratis simskola är borta