Nyheter.

2020-11-01 15:05
  • Nattbilderna är fotograferade av Johan Eklöfs kollega Jens Rydell – som också är den som en gång fick Johan att börja forska om fladdermöss.  Bild: Jens Rydell
    Nattbilderna är fotograferade av Johan Eklöfs kollega Jens Rydell – som också är den som en gång fick Johan att börja forska om fladdermöss.
  • Bild: Jens Rydell
  • Bild: Jens Rydell
Puffetikett
ETC Göteborg

Mörkret saknas både fladdermöss och folk

Över oss har himlavalvet förlorat sin synbara prakt och allt färre kan söka skydd av mörkret. Johan Eklöf har skrivit en bok om varför vi behöver släcka ner.

”Syftet är att lyfta mörkret på något sätt. Men jag vill beskriva det så att det blir trevligt.”

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på ETC Göteborg!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

”En av alla ålräkningsnätter, sent i september 2012, inträffade ett strömavbrott vid Jonsereds gamla fabriker. Hela området kring de röda tegelbyggnaderna från 1830-talet blev mörklagt. Natten blev både längre och dess mörker djupare och de gråskimriga fladdermössens sång kunde höras utmed Säveåns sydsluttningar. Denna natt var ålarnas aktivitet särskilt hög”.

Johan Eklöf gör så där. Han tar läsaren tryggt i handen och vandrar ut i mörkret. Plötsligt är man  placerad på en äng inför nattfjärilen humlerotätarens stilla dans i kvällsljuset, eller på havet där korallerna genomför sina förökningsriter en natt om året i fullmånens sken. Varvat med fakta presenteras bilder en skärmstirrande storstadsbo sällan kommer i närheten av. Och djuren är många. Koltrastar, clownfiskar, fjärilar, sköldpaddor, insekter en knappt visste fanns. Alla behöver månljusets cykler och påverkas negativt av människans ljusföroreningar. Det handlar om fruktlösa pollineringsförsök, små varelser som inte kan finna sina partners och fladdermöss som hellre svälter ihjäl än vågar sig ut i från kyrkor upplysta som vore det dag. Boken är helt ny och heter ”Mörkermanifestet – Om artificiellt ljus och hotet mot en uråldrig rytm”.

Ljusstarka kyrkor

– Jag tror jag fick idén till boken 2015. Jag inventerade fladdermöss kring Eslövs slottsgårdar. Jag märkte då att slotten var hyfsat mörka, men alla kyrkor runt omkring lyste väldigt mycket. Då började jag fundera på hur det funkade för fladdermössen att bo i de där kyrkorna. Och så tänkte jag att det är förstås inte bara fladdermöss som påverkas, man skulle kanske skriva sig en liten bok om mörker.

Johan Eklöf är doktor i zoologi vid Göteborgs universitet, författare, konsult och fladdermusexpert. ”Mörkermanifestet” avhandlar hur den inre klockan kräver natt, hur olika arters parningslust påverkas och hur massdöd konstaterats. Boken tar på ett populärvetenskapligt vis upp hur olika ögon uppfattar ljus och mörker och skillnaden mellan nautisk skymning och den astronomiska skymningen – det mormor kallade tussmörkret. För det är inte bara djurvärlden som tjänar på ostörda nätter. Mörker ger plats för samtal och filosoferande, i Korpilombolo firas det rent av med en festival. Johan Eklöfs familj får också sin plats i världen och boken, liksom Tycho Brahe.

– Målet var ju att få upp detta på agendan, att få det till debatt. För fem år sedan nämndes det i princip aldrig – förutom av astronomer. I år har jag fått frågor från flera kommuner och myndigheter om hur man ska göra när man sätter upp lampor. Det kan vara hur man ska anpassa lamporna på ett nytt motionsspår. Jag har inventerat mycket fladdermöss genom åren och hamrat in budskapet i det sammanhanget.

Också i boken återvänder författaren med sina läsare via rymden till människornas habitat. Från Strindberg och skiftarbete till mobiltelefoner i sängen och sneda melatoninnivåer. Motvilligt är vi tillbaka i samtidens bjärta och sunkiga dygnetruntljus. Vi kan bättre. I Göteborg studsar Bollebygdsbon Johan Eklöf till exempel på att strålkastare sätts under träd och riktas rakt upp, bara för att det är snyggt. Dumt och lättåtgärdat. Men allt är inte dystert. För på sjukhuset i Karlstad skiftar lamporna kulör och intensitet med tiden på dygnet, Flagstaff i Arizona är pionjärer för mörkare nätter, danska Møn har en mörkerpark och i Frankrike kommer det nu en lag mot ljusförorening.

– Det går åt båda håll kan man säga. Fler och fler tänker rätt. Ljusdesigners börjar ju prata om mörker lika mycket som ljus, vilket är intressant. Men fortfarande växer antalet lampor. Och led-lampan är både räddningen och fördärvet. Att den är så billig har gjort att vi tänt många fler lampor. Varenda villa idag har lyktor riktade åt alla håll och slingor. Det fanns inte i samma utsträckning för tio år sedan, säger han.

Fler och fler reklamskyltar

Ljus har blivit billigt. Det medför att också kommuner och myndigheter lyser upp allt mer, en extra gatlampa här, en skol- eller industrilokalsfasad där.

– Och reklamskyltar har växt väldigt. Förr såg man bilder på Times Square och tyckte att det var ett märkligt ljusskådespel, men så ser det ut i många stadskärnor numera.

Samtidigt innebär led-tekniken att man kan rikta och styra ljus bättre. Johan Eklöf konstaterar att frågan nått politiska nivåer och att man efter utredningar kan nå lagstiftning och reglering.

Helt okomplicerat är det förstås inte. Parallellt med regleringen ser han att otrygghetskänslor i allra högsta grad är verkliga och att stadsmiljön måste ta hänsyn till dem.

– Det är naturligtvis ett problem. Vi har ju naturligt en mörkerrädsla, att det är okänt där vi inte ser. Jag vill inte säga att vi ska släcka överallt för det funkar inte så. Men när vi tänder lampor på fel sätt så blir det ännu mörkare utanför. Det kan också upplevas otryggt och då blir lätt lösningen att man tänder ännu fler lampor, säger Johan Eklöf som till exempel hoppas på rörelsedetektorer på framtidens gångbanor.

– Man kanske borde jobba med tryggheten på ett annat sätt. Lösa problemet istället för att sätta plåster på, säger Johan Eklöf.

Tre mörka förslag

till göteborgare

l Gå ut och fundera på om det är trevliga lampor på stan. Bländar de mig? Hjälper de mig att känna mig trygg? Börja fundera på ljuset.

l Besök observatoriet, det kan ge en aha-upplevelse. Att här borde man se en stjärnhimmel men det gör man inte. På en bra stjärnhimmel ska det ta en timme ungefär att räkna stjärnorna på. Här går det nog på en minut.

l Enklaste sättet för att få se fladdermöss i Göteborg är att gå ner till dammarna i Slottsskogen.