– Det innebär att man får ett år på sig att avveckla verksamheten, säger Hans Rothenberg, moderat riksdagsman från Göteborg, till P4.

Reaktionerna på beslutet skiljer sig i de olika politiska lägren. I ett Twitterinlägg avfärdar Benjamin Dousa, ordförande i Moderata ungdomsförbundet MUF, jämställdhetsarbete som att inte vara arbete överhuvudtaget.

”Genusforskarna får börja söka riktiga jobb,” skriver han, följt av en hejdå-vinkande emoji.

Enligt riksdagsledamoten Karin Rågsjö (V) innebär beslutet en vinst för Sverigedemokraterna.

”SD:s och vulgärhögerns trofé. Förverkligad genom C och L,” skriver hon på Twitter.

Ska behandlas i riksdagsutskott

Jämställdhetsmyndigheten kommenterar i nuläget inte budgetbeslutet, utan hänvisar till det uttalande som generaldirektören Lena Ag gjorde under onsdagseftermiddagen.

– Jag vill avvakta med att dra slutsatser tills Arbetsmarknadsutskottet behandlar vårt utgiftsområde i nästa vecka, men kan konstatera att Jämställdhetsmyndigheten har efterfrågats i många år av flera aktörer, partier och organisationer för att effektivisera och följa upp jämställdhetspolitiken, sade hon då till TT.

I Arbetsmarknadsutskottet lär det dock inte ske några förändringar till myndighetens fördel, säger Ali Esbati, riksdagsledamot för Vänsterpartiet som sitter i utskottet.

– Ska det bli en ändring krävs att de som vunnit voteringen ändrar sig och det har jag tyvärr väldigt svårt att se.

”Tror inte det förändrar något”

Göteborgs kommunstyrelseordförande Axel Josefsson (M) anser att inrättandet av en jämställdhetsmyndighet förra året handlade om symbolpolitik och att det är bättre att jämställdhetsarbete sker som en del av andra myndigheters kärnverksamhet.

Men i en intervju med ETC Göteborg förra månaden underströk Lena Ag att myndighetens uppgift är att stötta jämställdhetsarbetet hos andra aktörer.

– Det är inte Jämställdhetsmyndigheten som ska fixa jämställdheten utan det är ett stort samhällsuppdrag som ligger på otroligt många samhällsaktörer. Det står till och med i grundlagen. Vad vi ska göra främst är att granska, följa upp och göra analyser av jämställdhetspolitiken. Fungerar det här, gör vi rätt saker, behöver det göras mer och så vidare. Det är det en expertmyndighet kan göra.

Axel Josefsson anser dock inte att det behövs. Men huruvida det finns pengar i den nya budgeten för att överföra jämställdhetskompetensen till andra myndigheter säger han att han har svårt att bedöma.

– Jag tror ju att de flesta redan har detta som en del i sitt arbete. Att ha en myndigheter som övervakar och följer upp detta, jag ser inte att det förändrar något i stort.

”Ett signalpolitiskt beslut”

Tvärtemot Axel Josefsson anser Ali Esbati att det är nedläggningen som utgör ett signalpolitiskt beslut.

– Det går ut på att vinna personer som ligger i SD-terrängen, för där har man ju en stark misstro, för att inte säga ett hat, mot jämställdhetsåtgärder överhuvudtaget. Myndigheten blir ett symboliskt offer och nedläggningen blir ett konkret negativt resultat för jämställdhetssträvarna, säger han.

Men enligt Axel Josefsson stämmer inte det.

– Nej, vi har varit kritiska sen myndigheten startade och vi står fast vid den åsikten.

I mitten på nästa vecka ska Arbetsmarknadsutskottet ta ställning till den budget som riksdagen har beslutat för Jämställdhetsmyndigheten.

Akademikerförbundet SSR:s ordförande Heike Erkers är mycket kritisk till nedläggningsbeslutet.

– Bildandet av Jämställdhetsmyndigheten var ett av många nödvändiga steg mot ett mer systematiskt arbete för ökad jämställdhet. Planerna på en nedläggning, utan någon genomtänkt plan för hur arbetet kan bedrivas på annat sätt, skickar en olycklig signal om att kampen för jämställdhet ska prioriteras ner, säger Heike Erkers.