1 maj 2020.

2020-05-01 07:00
Foto: Tomas Oneborg / SVD / TT
Puffetikett
ETC Göteborg

Malin Björk: Nu är det tid för en offensiv vänstervision

Världens inbromsning kan vara vänsterns nystart. Vi talar med Malin Björk (V) om tystnade nyliberaler, omställningsmöjligheter och att solidariteten hamnat överst på världsagendan.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på ETC Göteborg!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Samhället som befann sig i en rätt utdragen högkonjunktur tvärstannade. Väntar gör omfattande arbetslöshet, långa vårdköer och en oöverskådlig ekonomi. Hur blickar vi framåt?

På Vänsterpartiets enda mandat i Bryssel sitter Malin Björk. Hon är uppvuxen i Västra Frölunda, kom in i parlamentet 2014 och ganska optimistiskt lagd.

– Eller rättare sagt: jag är inte fatalistisk. Det är väl därför man är vänsterpolitiker, säger hon.

Visst ser hon att hårda tider väntar, men också att det egna partiprogrammets lösningar kan passa fler i kristider än annars. Tillsammans, heter det. Så byggs system, så klaras kriser, så byggs tillit.

– Marknaden och sönderprivatiserad verksamhet, vare sig det är vårdapparaten, skolsystemet eller nåt annat, är inte lösningen. Klarar vi det här så klarar vi det tillsammans och då kan vi tänka på hållbara system in i framtiden. Vi kan tänka på klimatomställningen som någonting där vi faktiskt måste gå in och göra offentliga investeringar och åtaganden, saker vi styr tillsammans, säger hon.

I dagsläget ligger locket till stor del på det ordinarie partipolitiska gnabbet, men runt förhandlingsborden pågår full aktivitet. Situationen kräver gemensamt agerande.

– Därför sitter högern med sina privatiseringslösningar och sin övertro på marknaden väldigt tyst och stilla i båten nu. De har ingenting att komma med, tvärtom.

Även om denna arbetarrörelsens högtidsdag är ovanligt tystlåten på gatorna krävs nya lösningar som aldrig förr. I alla läger pågår en egen historieskrivning.

– Om vi verkligen tänker visionärt så behöver 1 maj inte bara vara vänsterns dag – om det är dagen då vi reflekterar över allt som vi måste göra tillsammans nu för att fixa. Uppbyggnaden socialt och ekonomiskt, men också klimatkrisen behöver den typ av politik som vänstern kanske stått för mest, men som gärna får tillhöra fler. Och som jag tror att fler kan omfamna.

Finns det en pragmatism i detta?

– Ja, det finns det. Eller det finns vision i det. Och om man har visioner och lösningar så kommer fler att vilja vara med, de som var med i går och i förrgår. Det är många som vill se en annan inriktning.

Vänsterpartiet satsar på ”Trygga jobb och råd att bo”. Frågor som kan bli än mer akuta efter pågående skeende. Men om samhällsbygget efter krisen råder rakt inget konsensus.

– Nyliberalerna drömmer bara om att vi ska komma tillbaka till business as usual. Och det sätt de vill göra det på är att vi ska kasta pengar på företagen ganska urskillningslöst, säger hon.

Återhämtning och inbromsningsförsök flyter samman i krishanteringen. Och miljövänner ställer sig frågande till varför flygbolag räddas med miljarder. Malin Björk kan bara konstatera att partikollegan Jens Holm kontrat med kräva stödpaket även till tågen. Prioriteringarna är politisk kamp.

– Det är en oerhörd utmaning därför att det finns nåt oerhört konservativt i systemet, det finns stora dragningskrafter och även tryck från vissa delar av nyliberala läger. Men jag tycker att vi har gemensamt ansvar att försöka stå emot det. Oavsett om man definierar sig som vänster eller inte. När till och med Hägglund kan be om ursäkt för att han privatiserade apoteket då är vi långt utanför vänsterkretsarna, säger hon.

I april skrev partivännerna Ulla Andersson och Jonas Sjöstedt en uppmärksammad debattext om att staten borde kunna gå in som ägare om strategiskt viktiga företag räddas med statliga pengar. Högern gick förstås i taket.

– Då ropar folk ”socialism”! Ja men hela landet har ju byggts upp av gemensamma satsningar, säger Malin Björk som också vill se smart stöttning av strategiskt valda företag.

– Det är övertron på marknaden som försatt oss i all väldigt svåra situationer. Det tror jag att många inser nu. Vi måste vara beredda att konkretisera och att hålla fast vid och vara mer offensiva med vår vänstervision – om hur vi bygger ett hållbart samhälle som klarar klimatet, som klarar ökad jämlikhet och som levererar, säger Malin Björk och återkommer till den gemensamma styrkan.

Å andra sidan kan man också se konservativ protektionism. Helt andra strömningar har också fångat tillfället.

– Ja, men dom ger sig ju framförallt på demokratin och grundläggande rättigheter. På det ekonomiska är extremhögern oerhört pragmatiska, säger Malin Björk.

– Däremot är de oerhört farliga när det gäller demokrati, rättsstaten och mänskliga rättigheter.

Alla måste förhålla sig till Europas yttersta höger. Malin Björk nämner att det tjeckiska styret försöker stoppa klimatarbetet med corona som ursäkt. Ungern är ett sorgebarn och Polen har gått kräftgång i rättigheter. Malin Björk ingår i en arbetsgrupp som bevakar de undantagstillstånd och den bevakning av medborgare som genomförs i Europa.

– Där måste man vara stentuff och säga att det inte finns någon återhämtning eller krishantering som gynnas av att man inskränker demokrati och mänskliga rättigheter. Tvärtom. Det ligger först, att se över så att vi inte får en backlash. Där har vi ett reellt hot från högerauktoritära krafter.

På närmre håll tycker Malin Björk att de högerpartier som ökat SD:s utrymme genom anpassningar i första hand får stå hand får stå till svars för hur det blivit. Locka tillbaka väljarna gör man genom politiska alternativ.

– Vänsterns styrka och budskap är att vi inte blir starkare av att ställa människor mot varandra. Det blev vi inte heller 2015 eller under finanskrisen 2008, Vi blir starkare genom att vi gör saker gemensamt, genom att våga visa solidaritet och att man bygger ett samhälle på det, säger hon.

Och så är vi åter vid pandemin. Boris Johnson konstaterade att han hade en sköterska från Nya Zeeland och en från Portugal att tacka för sin intensivvård. Italiens läkarkår har fått förstärkning från Somalia. Och så vidare.

– Förhoppningsvis blir det lite tyst, lite anständighet i deras tugg ett slag – men rasister är rasister. De ligger bara och väntar på när de kan få köra sin berättelse igen.

Just när pandemin tog fart i Europa pågick ett intensivt krisarbete med flyktingssituationen. Nyhetsfokus har skiftat, men problemet försvårats.

– Risken är naturligtvis att när man nu tittar på vilka som ska klara saker tillsammans så drar man en gräns nånstans. Som är godtycklig. Rasister kommer vilja dra den gränsen vid att vi ska stänga EUs gränser, säger Malin Björk.

Hon är övertygad om att ett samhälle som rustas för framtiden måste ha en flyktingpolitik baserad på internationella åtaganden och internationell rätt.

– Vi ska inte åsidosätta den eller köra in på ett spår där vi ska stänga gränserna för att skydda oss på nåt konstigt sätt. Men att ”skydda” oss och att ”skydda” EUs gränser är ett sätt att prata som fanns långt innan covid19-pandemin. Det var terrorister, andra religioner än kristendom och så vidare. Det är klart att de kommer försöka använda viruset på det viset också. Rasister kan använda vad helst som ligger på dagordningen, men vi måste vara mycket starkare med vår berättelse, säger hon.

Krisen ska istället visa att Sverige är en del av ett globalt sammanhang. Smittan bara kan stoppas genom internationellt samarbete.

– Det kommer att vara tufft nu, jag märker redan att det heter att vi ska rädda oss själva. Fast vi hör ihop med varandra. Klimatet visar det och även coronakrisen visar det.