BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Vad är det han gör som gör att man lyssnar på honom?, frågar Karin Berg och blickar sökande ut över samlingen av elever.
– Han använder äkta och stora källor, svarar Sofia Nordén från näst sista bänkraden.
Personliga berättelser
Under åren som Karin Berg har jobbat med källkritik har hon skapat tillit hos sina elever genom att berätta om sina egna snedsteg. Elever menar att Karins personliga berättelser har gjort lärdomarna lättare att ta till sig. Karin själv berättar att hennes agenda i klassrummet är att göra eleverna mer kritiska och få dem att göra smartare val än vad hon själv har gjort.
– De är framtidens makthavare. Då kan de inte ha sina antaganden och ta sina beslut från falska nyheter. Då får vi ett skitsamhälle, säger hon.
Viktigt att starta tidigt
Debatten om källkritik har växt sig starkare de senaste åren. Ord som filterbubblor och fake news har blivit vanligt förekommande i såväl nyhetsrapportering som Bamsetidningar. Jacob Möllstam är grundskolelärare på Jonsereds skola i Partille. Han anser att det är viktigt att börja prata med barn tidigt om internet. Han har mött elever i sjuårsåldern som har varit rädda för nyheter om clownattacker och har trott att världen kommer att gå under på grund av Donald Trump.
– Det finns ett naturligt drag hos lärare som jobbar med yngre elever att säga att ”Nej, de är så små. Vi behöver inte jobba med källkritik nu”, Men jag tror att man sviker dem lite grann i det, säger han.
Han tror att om skolan inte kan ge bra källkritik så kommer lärandet att landa på syskon och föräldrar. Jacob Möllstam är rädd för att det kommer att leda till en orättvis och ojämlik kunskap.
– Vi kan inte lita på informell kunskap på det sättet, utan det måste finnas en struktur för det. Det måste ingå i skolan, säger han.
Sätter ny press
Från och med 2018 kommer källkritik att ha en större omfattning i läroplanen. Det är välkommet från många håll, men sätter också press på lärare. Enligt Jacob Möllstam så måste det satsas resurser.
– För att kunna göra anspråk på att vara relevanta för yngre människor måste vi ligga steget före. Det här är ingenting man kan snåla med, utan det krävs investeringar som vi vinner på i längden, säger han.
Skolverkets rapport IT-användning och IT-kompetens i skolan från förra året visar att 44 procent av alla grundskolelärare och 36 procent av alla gymnasielärare har ett stort behov av kompetensutveckling inom IT för källkritik.
För att underlätta fortbildningen har Skolverket tagit fram fyra utbildningsmoduler som ska utveckla lärarnas digitala kompetens, men Karin Berg tror inte att det här kommer att räcka för att höja kunskapen till den nivå som behövs. Hon vill att man gör samma satsningar på ett kunskapslyft inom källkritik som man gjorde inom läsning och matte nyligen. Eftersom att det inte finns några avsatta stöd från staten har Karin Berg efterfrågat att Göteborgs stad ska ta ett grepp om kunskapshöjningen i skolorna, utan att få gehör.
– Att skolorna får ansvara för fortbildningen enligt modulerna själva kommer innebära en väldigt stor risk för likvärdigheten skolorna emellan. Det betyder att varje rektor behöver ta det här ansvaret och förstå vad det innebär, säger hon.
