Nyheter.

2017-11-29 11:15
– Alla hajbestånden i Nordatlanten har minskat med 60 till 90 procent. Det har varit ett rent utfiske av dem sedan det effektiva fisket började på 80-talet, säger Klas Malmberg. Foto: Annelie Moran
– Alla hajbestånden i Nordatlanten har minskat med 60 till 90 procent. Det har varit ett rent utfiske av dem sedan det effektiva fisket började på 80-talet, säger Klas Malmberg.

Inez, Inca och India – tre nya hajar i Göteborg

Tre nya hajar har flyttat till Göteborg. India, Inca och Inez är tre välmående honor som har flyttat in i Universeums tropiska tank och redan kommit in i stimmet. Men ute i världshaven är hajars och andra broskfiskars verklighet en annan.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på !
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Fröken Sokrates glider mjukt in över den välvda undervattensgången och lägger sin såg att vila på glaset. De hajar och tropiska fiskarna som hon delar Oceantanken med håller sig borta från akvariets tre meter och 40 centimeter långa matriark.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Några av de åtta svartfenade revhajarna har funnits på Universeum sedan de öppnade 2001, men under hösten fick de sällskap av de tre unga honorna Inez, India och Inca, som vuxit ur sitt akvarium på Aquaria Vattenmuséet i Stockholm. När honorna kom blev de snabbt en del av stimmet, trots att en av dem fick en tillrättavisande smäll av Fröken Sokrates. Klas Malmberg, marinbiolog och yrkesdykare på Universeum, berättar att hannarna blev helt tokiga när honorna dök ner.

– Det blev vi väldigt glada för, det innebär att det finns ett intresse. Vår dröm är naturligtvis att de ska släppa ungar. Det är en av de sakerna som är väldigt viktig för oss, att vi ska försöka bli självbevarande och vill få ungar som vi kan skicka vidare till andra akvarier, berättar han och förklarar att de genom nätverk med andra djurparker försöker se till så att den genetiska mångfalden inom arterna bevaras.

Under hösten kom de tre nya svartfenade honhajarna Inca, India och Inez till Universeum.  Foto: Annelie Moran
Under hösten kom de tre nya svartfenade honhajarna Inca, India och Inez till Universeum.

Vid det stora fönstret ställer skolbarn frågor och föräldralediga låter sina små sätta båda händerna mot glaset och förundras, men ovanför tanken är vattenytan öppen och ytterligare några meter upp löper gångbroar i metall. Pumpen som cirkulerar vattnet genererar krusiga vågor och uppifrån syns hajarnas snabba rörelser.

Orättvis bild

Klas Malmberg har dykt i princip alla världshav och varit nere i tanken otaliga gånger. Han berättar hur orättvis den vitt spridda bilden av hajen som människoätande rovdjur är.

– Det är inte blodtörstiga mördare, utan fiskar som har en väldigt viktig roll i den miljö de är, för utan dem så kommer hela havet att haverera. Det är jätteviktigt för oss att visa på det och försöka ändra på den attityden, för det är fortfarande jättemånga som är rädda för hajar, säger han.

Han jämför hajarna i havet med hundar på land, de är snälla, men har vassa tänder som de kan använda om de blir provocerade. Han berättar att det också händer olyckor, när exempelvis en haj misstar en människa för mat.

– Det finns inte en chans att de skulle kunna vara människo-ätare, för då hade det försvunnit 10 000-tals människor varje dag i världen. Det är en orimlighet, men det finns fortfarande mycket skräck förknippat med hajarna, trots att det är extremt ovanligt att det händer någonting, säger han och beskriver dem som vänliga och välanpassade till sin miljö.

– Det är jättesvårt att träffa på hajar på västkusten nuförtiden. Jag har dykt här sedan 1989 och har sett haj två gånger. Det är sjukt ovanligt, säger, Klas Malmberg. Foto: Annelie Moran
– Det är jättesvårt att träffa på hajar på västkusten nuförtiden. Jag har dykt här sedan 1989 och har sett haj två gånger. Det är sjukt ovanligt, säger, Klas Malmberg.

Klas Malmberg vill inte lägga hela skulden för hajens dåliga rykte på populärkulturen, utan tror att det också handlar om att människor är rädda för sådant de inte känner till eller som har potential att skada dem.

Exploatering hot mot matkällor

Som det ser ut i dag så är människan ett större hot mot hajar, och andra broskfiskar som Fröken Sokrates släktingar ute i haven, än tvärtom.

– Om du plockar bort topprovdjuren så havererar vanligtvis näringskedjan. Då är det inte bara hajarna som reagerar på detta, utan det är hela systemet. Kommer du till ett ställe där det ser ut som det ska, så har du jättemycket hajar, säger Klas Malmberg.

När mangroveträsk och korallrev hotas av exploatering och föroreningar, så hotas också uppväxtplatser och matkällor. Klimatförändringarna spelar sin roll, men Klas Malmberg berättar att det i dag ser ut som trålfisket gör störst skada. Det effektiva industrifisket som gör att du får upp mycket mer fisk än du vill få in, bifångster, är ett jätteproblem. Professionella metoder är jättebra, men man tar för mycket, säger han och tillägger att handeln med hajfenor också leder till brutala fiskemetoder där hajarna plockas upp, får sina fenor avskurna och kastas tillbaka i vattnet för att kvävas till döds när de inte längre kan simma. Till skillnad mot på land så är näringskedjan i havet en pyramid med spetsen nedåt. Ett hälsosamt hav kryllar av stora rovdjur, medan ett sjukt hav tas över av alger i mängder.

Hur ser situationen ut för hajarna i världshaven i dag?

– Den är förjävlig. Hajar löper en risk att utrotas. Alla hajbestånden i Nordatlanten har minskat med 60 till 90 procent. Det har varit ett rent utfiske av dem sedan det effektiva fisket började på 80-talet, säger Klas Malmberg.

Stora mänger alger

I Västerhavet finns sju regelbundet förekommande hajarter, även om flera andra arter har varit på besök. Även här blir pigghaj och småfläckig rödhaj en del av fiskarnas bifångst, men vi har även problem med att näringsämnen i alldeles för stora mängder sipprar ut i vattenmassan och orsakar övergödning. Den leder till stora mängder alger som bland annat kväver ålgräsängarna. Undersökningar som Göteborgs universitet och Havsinstitutet presenterade förra året visade att 80 procent av de återstående ålgräsängarna försvunnit de senaste tio åren i södra Bohuslän och vid Marsstrand. Klas Malmberg berättar att även de hajar som bor i tanken mitt emot Fröken Sokrates, Inez, Inca, India och de andra i Oceantanken, det vill säga Västkusthajarna, har en tuff situation.

– Det är jättesvårt att träffa på hajar på västkusten nuförtiden. Jag har dykt här sedan 1989 och har sett haj två gånger. Det är ovanligt. Det är sjukt ovanligt.