Nyheter.

2017-11-03 09:22
 I dag har vi ett annorlunda sätt att se på döden – att vi blir mer individuella vid ceremonierna gör bland annat att en begravning allt mer handlar om att minnas den avlidnes liv, snarare än att enbart tänka på döden. Foto: Sanna Arbman Hansing
I dag har vi ett annorlunda sätt att se på döden – att vi blir mer individuella vid ceremonierna gör bland annat att en begravning allt mer handlar om att minnas den avlidnes liv, snarare än att enbart tänka på döden.

I dag är döden individuell

När en människa dör i Sverige år 2017 finns det fler färger att välja på kistan, fler symboler till dödsannonsen och möjlighet till en mer personlig begravningsceremoni. Att besöka en kyrkogård under allhelgona har blivit så självklart för många att helgen blivit en av kyrkans viktigaste högtider.

Även våra begravningar följer trender. Att vi alla ska dö är något som är lika fastslaget som att vi alla behöver dricka vatten. Och precis som alla delar i livet så säger också våra begravningar något om vår tid.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Det finns både positivt och negativt. Begravningarna har i alla tider varit någon form av facit för hur samhället mår och ser ut och så är det också nu, säger Ulf Lerneus, förbundsdirektör för Sveriges begravningsbyårers förbund.

Tydligast menar han att det yttrar sig i att vi i dag nedprioriterar den döde. De efterlevandes scheman får styra när en begravning ska ske, och det kan helt enkelt vara när tid finns.

– Där har vi inte tagit intryck från invandrargrupper som kommit till oss. Där stannar livet ofta upp helt i samband med en begravning, säger Ulf Lerneus.

Det är också vanligare med begravningar helt utan ceremonier – kanske ibland mot den avlidnes vilja, påpekar Ulf Lerneus.

Allhelgonahelgen står stark

Samtidigt menar Ulf Lerneus att den högtid vi nu befinner oss mitt i, allhelgonahelgen, är ett tecken som talar mot hans tes. Allhelgonahelgen står nämligen starkare än förr, menar han.

– Det har aldrig varit så mycket folk på våra kyrkogårdar under allhelgonahelgen som nu. Det talar ju helt emot det jag säger om att det skulle vara nedprioriteratet.

Att besöka en kyrkogård under allhelgonahelgen har blivit vanligt under allhelgonahelgen – även för den som kanske inte har en anhörig på kyrkogården som besöks. Foto: Sanna Arbman Hansing
Att besöka en kyrkogård under allhelgonahelgen har blivit vanligt under allhelgonahelgen – även för den som kanske inte har en anhörig på kyrkogården som besöks.

Tidigare var det ovanligt att besöka en kyrkogård under allhelgonahelgen om du inte hade en anhörig där – så är det inte längre. Nu är det betydligt vanligare för gemene man att gå till kyrkogården som en del i att uppmärksamma helgen. Så också i Göteborg.

– Min upplevelse är att det absolut är så. I dag är vi betydligt mer interurbana och de som bor här i Göteborg är kanske inte alltid födda här. Men i stället för att åka hem kanske man besöker någon av kyrkogårdarna här för att få en fin stund, säger Håkan Martinsson, chef för skötselenheten på kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg.

 

Det här är den tid på året då det är absolut mest besökare till stadens kyrkogårdar, därför väljer man också att sätta in resurser för att det ska bli en fin upplevelse för besökarna. Under veckan ser man till att ha personal på plats.

– Att många besöker kyrkogårdarna tror jag också har att göra med att det är väldigt vackert så här års.

Individuella ceremonier

Något som också är tydligt enligt Ulf Lerneus är att våra begravningsceremonier blir allt mer individuellt anpassade. En förklaring är att många blivit bättre på att lämna efter sig önskemål för en begravning, bland annat genom begravningsbyråernas digitala tjänst Livsarkivet. Att kunna lämna sina önskemål digitalt har gjort att inte minst fler män och yngre personer skriver ner sina önskningar om hur de vill att en begravning ska se ut.

– När det bara fanns tillgängligt fysiskt så var det 70 procent kvinnor som fyllde i sina önskemål, och allra vanligast var äldre kvinnor, säger Ulf Lerneus.

Att fler fyller i önskemålen är positivt tycker han. I dag är alternativen många fler för en begravning: kistfärg, sånger och musik och klädsel hos de besökande. Och förstås musikval.

– I vårt samhälle finns det oerhört många inslag av indivdualism. Vi ska ha en egen registreringsskylt och en egen tatuering, säger Ulf Lerneus.

År 2000 fanns ungefär 5 000 symboler att använda i dödsannonser. I dag är de bortåt 25 000. – Det tillkommer ungefär två nya varje dag, säger Ulf Lerneus på Sveriges begravningsbyråers förbund. Foto: TT
År 2000 fanns ungefär 5 000 symboler att använda i dödsannonser. I dag är de bortåt 25 000. – Det tillkommer ungefär två nya varje dag, säger Ulf Lerneus på Sveriges begravningsbyråers förbund.

Ett mycket konkret sätt att se den utvecklingen är att slå upp en tidning och titta på dödsannonserna. År 2000 fanns det 5 000 symboler att välja mellan. I dag är det 25 000 symboler att välja bland.

– Det kommer in nästan två nya symboler varje dag. Det är ett enormt tryck där. Till sin form har dödsannonserna ändrat sig rätt lite men till innehållet har det förändrat sig rätt så mycket, säger Ulf Lerneus.

Symbolen som varit starkt dominerande förut, korset, står nu för knappt 20 procent. De verser och hälsningar som finns med är däremot mer klassiska.

– Att skriva något eget kräver ju rätt mycket, säger Ulf Lerneus.

“Ser inte ut som förr”

Också på kyrkogårdarna har uttrycken förändrats. Tidigare var gravdekorationer ofta ganska strikta och klassiska men nu är det friare.

– Det ser inte ut som förr. Nu är det vanligare att smycka med nallebjörnar och andra föremål, säger Håkan Martinsson.

Det faktum att vi förbereder och personaliserar mer är också en utveckling i ett annat sätt att se på döden – från något väldigt tungt och sorgligt till att bli en ceremoni för att minnas en person med glädje.

– I framtiden hoppas jag att vi kan säga att vi håller en begravning för att någon har levt, och inte att någon har avlidit. Och där är det klart att det spelar in med individuella önskningar.

Inte mottagliga här

Andra länders kulturer har haft väldigt lite inflytande över begravningar i Sverige menar Ulf Lerneus.

– I Sverige är vi inte direkt mottagliga för det. I andra kulturer är begravningar och döden ofta något som är lika viktigt som själva livet.

Ett rätt så tydligt exempel är att det är vanligt i många andra länder att närvara på en begravning trots att du inte känner personen som begravs – det är lika troligt att du är där som ett stöd om du känner en person ur den avlidnes familj, eller bara om du bor i samma område utan att ha någon närmare kontakt.

– Här i Sverige går vi bara om vi faktiskt känner den som avlidit, säger Ulf Lerneus.

Allhelgonahelgen i Göteborg

Öppet hus

Personal finns på plats för att svara på frågor på de här platserna:

Östra kyrkogården – tält efter infarten vid Nobelplatsen

Västra kyrkogården – tält nedanför kapellen

Fridhems kyrkogård - inne i kapellet

Lundby nya kyrkogård - kontoret/expeditionen

Kvibergs kyrkogård - expeditionen fredag 4/11 kl. 9-18 och lördag 5/11 kl. 11-15

Avstängt för bilar

På Östra kyrkogården och Örgryte nya kyrkogård är det helt avstängt för biltrafik. På Västra kyrkogården skapas en bilfri korridor och på Kvibergs kyrkogård är det enkelriktat för biltrafik. Personer som är rörelsehindrade släpps fram av bilvakter.

Öppna kyrkor

Kyrkor runt om i staden och kapell på begravningsplatserna håller öppet under allhelgonahelgen. Besök www.svenskakyrkan.se för att se tider och platser.