Nyheter.

2019-01-18 10:05
Anna Hultsbo, projektkommunikatör,  och Niklas Derunger, distriktschef, på kommunala bostadsbolaget Familjebostäder ska utvärdera tvättekniken. Foto: Annelie Moran
Anna Hultsbo, projektkommunikatör, och Niklas Derunger, distriktschef, på kommunala bostadsbolaget Familjebostäder ska utvärdera tvättekniken.
Puffetikett
Dagens ETC

Hyllad tvättmetod köps in för skattemiljoner – döms ut som bluff

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på Dagens ETC!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Forskning talar emot tvättekniken

Företaget Swatab hävdar att vatten där laddade partiklarna plockats bort fungerar som tvättmedel. Forskarnas utlåtande är entydigt: filtret är onödigt.

Per Hansson och hans fru driver en målarfirma och det var när de letade efter ett miljövänligt sätt att tvätta fasader som de hittade en metod med avjoniserat vatten. Per Hansson kopplade avjoniseringsaggregatet till tvättmaskinen och därifrån har tvättekniken som Swatab säljer utvecklats.

– Du förstärker helt enkelt den rengörande effekten hos vattnet. Tvättmedlets uppgift är att bryta jonbindningar, det gör det här vattnet. Det uppför sig lite hungrigt, säger Per Hansson.

Han menar att det avjoniserade vattnet fungerar som tvättmedel, och får fettet att lossna och sväva ut i sköljvattnet utan kemikalier.

Vad är skillnaden mellan vanligt vatten och ultrarent vatten i det fallet?

– Det ultrarena vattnet kan få fettet att lossna från ytan, för det bryter jonbindningarna. Vanligt vatten kan inte göra det, säger Per Hansson.

Han fortsätter:

– Den stora skillnaden är att när du gör ett rent vatten under tryck, vad man tror är att det bildas små små mellanrum mellan vattenmolekylerna. De här små mellanrummen kan gripa tag i de hydrofoba ändarna av fettmolekylerna och få dem att sväva ut i den här typen av vatten. Det här är saker vi läst om och hittat. Vi har inte gjort någon egen forskning.

Hård kritik från forskare

Tvättekniken med avjoniserat vatten möter hård kritik från forskarvärlden. Fem forskare från Lunds universitet har skickat ett brev till Energimyndigheten där de varnar för att ”företagets anspråk är grundlösa.” Ulf Ellervik är en av de fem Lundaforskare som skrivit under brevet.

– Det finns en känsla i marknadsföringen av den här tekniken att vatten skulle få unika egenskaper när det blir väldigt rent. Det är ingenting som är vetenskapligt belagt. Vatten ändrar inte sina egenskaper för att man plockar bort joner. Det finns inga magiska egenskaper som dyker upp helt plötsligt, säger han.

Han tillägger att högrent vatten, som även kan kallas avjoniserat eller ultrarent, används i laboratorier och inom elektronikindustrin där det inte får finnas joner. Men tvätt är en helt annan fråga.

– En träningströja som är svettig innehåller gramvis med salt och då kommer det avjoniserade vattnet att lösa upp det, det är det vatten gör, och då har vi helt vanligt vatten, säger Ulf Ellervik.

Han förklarar att vid en avjonisering av kranvatten tas några milligram salter bort per liter, men att vatten kan lösa tusen gånger så mycket och att det i tvätten finns en stor mängd salter, samt att vanligt kranvatten praktiskt sett har samma egenskaper.

Vetenskapligt stöd saknas

Han tillägger att fett är oladdat och har därför per definition inga jonbindningar, samt att det skulle bildas mellanrum i vattnet saknar vetenskapligt stöd.

– Att det skulle bildas hålrum i vatten är absurt. Det skulle vara energimässigt oerhört ogynnsamt och ett sådant hål skulle slutas inom loppet av en hundradel av en miljarddels sekund, säger han.

Lars Ojamäe är professor i fysikalisk kemi på Linköpings universitet och hans forskning handlar bland annat om vattens egenskaper på mikroskopisk nivå. Han bekräftar Ulf Ellerviks tankegångar.

– Om man inte har ett ständigt flöde, det har man inte i en tvättmaskin, så blir det som vanligt vatten, säger han.

Smuts ofta bakterier

Utöver salter och joner så består smutsen på kläderna ofta även av fett och bakterier. Morten Grötli är professor i kemi- och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.

– Den mesta smutsen på kläderna består av olika typer av fett, som från grädde eller mjölk vi har i maten. Då måste man ha tvättmedel. Tvättmedlet har molekyler som heter tensider. De har en vattenlöslig del och en svans som kopplar ihop sig med fettet på kläderna. Tensiden drar bort fettet från kläderna och försvinner ut med vattnet, säger han.

Viktigt på sjukhus

Morten Grötli ser inte heller att tvätten blir renare bara för att vattnet är avjoniserat.

– Det enda som kommer att ske om du avjoniserar vattnet är att det blir mjukare, säger han.

Ytterligare en aspekt är bakterier på textilierna.

– Tvätt är primärt för att få bort fett och salter, inte för att döda bakterier. Men det är klart att om du tvättar i 90 grader så kommer en del bakterier att dö, säger han och påpekar att det på  vissa ställen, som på sjukhus eller äldreboenden, är viktigt att få vissa textilier bakteriefria.

Swatab lutar sig mot tester som har gjorts av forskningsinstitutet Swerea IVF där metoden jämförs med tvätt med ett referenstvättmedel.

Vad visar era testresultat från Swerea IVF?

– Att av 14 fläckar som är tvättade så är vi bättre än referenstvättmedlet på sju. Det är tvättat med ett väldigt starkt referenstvättmedel, säger Per Hansson.

Vad är skillnaden mot vanligt vatten?

– Vi körde ett test mot ett referenstvättmedel, det var det som fanns, säger Mats Marklund, som är VD på Swatab.

Forskarna menar att ni bara plockar bort några milligram joner i tvätten, men att i trumman är det tusentals gram mer salter. Hur tänker ni kring det?

– Varje gång maskinen får in nytt vatten så får man in nytt ”tvättmedel” så att säga. Vi har fler vattenbyten, men gör inte av med lika mycket vatten, säger Per Hansson.

Ser projektet som framgång

Swatab ser projektet i Kristianstad som en framgång. Företaget anser att pilotstudien lärde dem hur tvättprocessen kunde optimeras för att fungera på inrättningar som vårdhem. Bland annat handlar det om att införa program med varmt vatten.

Ni ser också att resultatet av det projektet var att det inte blev rent?

– Resultatet var att tre avdelningar där vi använde systemet var väldigt väldigt nöjda. Sen var det några andra som valde att avbryta projektet. En av anledningarna till att tvätten inte blev ren i dessa fall var att vi inte förstod vikten av att i denna miljön ha korrekta program. Det är något vi lärde oss av testet, säger Per Hansson.

Mats Marklund har inte läst kritiken från forskarna från Lund, men har känt av ett motstånd.

– Det är en väldigt stor industri som jobbar emot oss. Vi känner spontant att de resurser som det verkar läggas på att försöka marginalisera vår produkt så känns det som att det finns något bakom det. Någonstans känns det som att de här drivs av något som minskar deras vinst.

Det här är forskare på universitet, hur menar du då?

– Jag pratar inte om just dem. Jag pekar inte ut några individer. Men vi förstår inte riktigt hur de har kommit in i processen. Varför har de inte kontaktat oss?

Läs vidare på nästa sida: Försvarar beslut om bidrag trots forskarvarning