Nyheter.

2021-02-14 14:00
  • De styrande prövar nu att använda sig av influencers för att minska avfallsproduktionen i samhället. Bild: Fredrik Sandberg/TT
    De styrande prövar nu att använda sig av influencers för att minska avfallsproduktionen i samhället.
  • Patrik Zapata är professor i offentlig förvaltning på Göteborgs universitet. Bild: Privat
    Patrik Zapata är professor i offentlig förvaltning på Göteborgs universitet.
  • Göteborgs modell för mindre matsvinn fick riksefterlaga, men i Göteborg lades arbetet ner i förtid.   Bild: Jonas Ekströmer/TT
    Göteborgs modell för mindre matsvinn fick riksefterlaga, men i Göteborg lades arbetet ner i förtid. 
  • För att sätta fokus på textilkonsumtion har förvaltningen Kretslopp och vatten lagt 150 000 kronor på att nå ut genom influencers.  Bild: Johan Nilsson/TT
    För att sätta fokus på textilkonsumtion har förvaltningen Kretslopp och vatten lagt 150 000 kronor på att nå ut genom influencers. 
Puffetikett
ETC Göteborg

Göteborg byter prisade avfallsprojekt mot influencers

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på ETC Göteborg!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på Dagens ETC förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

Bönfors: Ska vi ha projekt för projektformens skull?

Kommunalråd Emmyly Bönfors (C) är ordförande i miljö- och klimatnämnden och har som ambition att Göteborgs stad ska bli en av Europas första 100 fossilfria städer. Vägen dit är ett miljöledningssystem som klubbades i höstas, ett nytt miljö- och klimatprogram och sju olika strategier. I frågan om avfallsförebyggandet ligger lösningarna i en ny kommunal avfallsplan, liksom i Göteborgregionens. Tjänstemän på miljöförvaltningen ska också hjälpa bolag och förvaltningar att få in miljömålen i ordinarie verksamheter. Hur det går lär vi bli varse, men kvarstår gör frågorna om varför pågående arbete avvecklades.

Det som stack ut med Skrota skräpet och de avfallssnåla projekten var att man var nere på verksamhetsnivå. Nu låter det som att arbetet placeras på en övergripande nivå?

– Ja, jag tänker att det arbetet som gjordes med matsvinn till exempel var ju väldigt framgångsrikt och ett av de få projekt som fick miljöstimulansmedel som blev lyckade. Det är en sådan sak som man vill ska vara implementerad i den ordinarie verksamheten, säger Emmyly Bönfors och exemplifierar med att alla kommunens kök ska tänka på att minska sitt avfall.

– Jag tycker att de resultat som påvisades var att modellen är implementerad. Då får man ställa sig frågan om vi ska ha projekt för projektformens skull eller för att åstadkomma resultat i verksamheten?

Fast det var väl implementerat bara på en liten del av förskolorna och på någon skola.

– Jo, men modellen som sådan går ju att implementera i de andra verksamheterna också för att man visat att det är framgångsrikt.

Vem ska göra det?

– Det ska verksamheterna själva göra utifrån vårt miljöledningssystem. De ska kunna se andra goda exempel som gjorts i staden och omsätta det i praktiken i sin egen verksamhet.

Att professor Patrik Zapata konstaterar att ingen längre pratar om Göteborg som ett föredöme tycker Emmyly Bönfors är tråkigt, men hon menar att projektformen gör arbetet sårbart. Att en eldsjäl till exempel kan sluta, och att det nya arbetssättet är mer långsiktigt. Alla tjänsteutlåtanden ska hädanefter ta hänsyn till de tre hållbarhetsdimensionerna människan, naturen och klimatet. Göteborgsstyrets nya sätt kallar de ”new government structure” och kommunalrådet tror att det kommer att bli nyckeln.

– Jag kan förstå att det alltid finns en oro när man byter ledarskap över vissa frågor och mitt budskap är att jag tycker att många av de insatser som har gjorts har varit bra. Jag har ingen avsikt att något bara ska avslutas, utan att det ska få fortsätta i den ordinarie verksamheten. Det som politiken gärna vill få till en diskussion kring är i vilken form. Det är klart att de som styrt tidigare håller sitt projekt väldigt kärt. Vi har ett annat sätt att styra och jag hoppas att det också ska ge goda resultat.

Göteborg och avfallsförebyggande

2014: Skrota skräpet startas

Skrota Skräpet inleddes och finansierades av miljöstimulansmedel. Målet var att minska avfallsmängderna från stadens verksamheter, att minska ”blandat avfall” där matavfallet inte sorteras ut, samt att fler inventarier och möbler ska cirkulera inom staden. Det senare kan ännu upprätthållas genom Tage, en intern Blocketliknande sajt. Inom Skrota skräpet rymdes avfallssnålt äldreboende, förskola, skola och kontor.

2017: Får skattemedel

Skrota skräpet får skattemedel och drivs i processform med 4 miljoner kronor årligen. Projektet Göteborgsmodellen för mindre matsvinn inleds och halverar de medverkande kökens matsvinn.

2019: Försvinner ur budgeten

När styret byts försvinner finansieringen av matsvinnsprojektet ur budget.

2020: Avveckling

Genom Göteborgs stads budget gavs Kretslopp och vatten i uppdrag att avveckla Skrota skräpet.

Och hur gick det?

40 äldreboenden minskade sina restavfall med 18 procent och matavfall med 14 procent. Avfallskostnader minskade med cirka 40 000 kronor per år

43 förskolor uppskattas ha sparat in 12, 5 ton restavfall och 11,5 ton matavfall

Pilotprojektet Sandeklevsskolan minskade inköpskostnader  med 103 000 kronor per år och avfallskostnader med 15 000 kronor per år.