Nyheter.

2021-02-14 14:00
  • De styrande prövar nu att använda sig av influencers för att minska avfallsproduktionen i samhället. Bild: Fredrik Sandberg/TT
    De styrande prövar nu att använda sig av influencers för att minska avfallsproduktionen i samhället.
  • Patrik Zapata är professor i offentlig förvaltning på Göteborgs universitet. Bild: Privat
    Patrik Zapata är professor i offentlig förvaltning på Göteborgs universitet.
  • Göteborgs modell för mindre matsvinn fick riksefterlaga, men i Göteborg lades arbetet ner i förtid.   Bild: Jonas Ekströmer/TT
    Göteborgs modell för mindre matsvinn fick riksefterlaga, men i Göteborg lades arbetet ner i förtid. 
  • För att sätta fokus på textilkonsumtion har förvaltningen Kretslopp och vatten lagt 150 000 kronor på att nå ut genom influencers.  Bild: Johan Nilsson/TT
    För att sätta fokus på textilkonsumtion har förvaltningen Kretslopp och vatten lagt 150 000 kronor på att nå ut genom influencers. 
Puffetikett
ETC Göteborg

Göteborg byter prisade avfallsprojekt mot influencers

På prov har 150 000 kronor tagits ur avfallstaxakassan för att försöka nå ut genom moderiktiga influencers. Samtidigt har prisade projekt avvecklats och ingen talar längre om Göteborg som en förebild. Det avfallsförebyggande arbetet befinner sig i oroande stiltje, eller i uppstartsfas.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på ETC Göteborg!
Om du redan är det loggar du in här.

Prenumerera digitalt

Från

39 kr

Beställ här!

Beställ senast 26 september så får du en hel månad för bara 39 kronor. Avsluta när du vill.

Prenumerera på papper

Från

327 kr

Beställ här!

Få tidningen både på papper och digitalt. Betala per månad.

En gång gick Göteborg i bräschen. 2011 beslutades att stadens resurshushållning skulle öka.

Arbetet under parollen ”Skrota skräpet” rapporterades minska utsläppen, reducera avfallsmängder och spara in på inköpskostnader. Göteborgsmodellen för minskat matsvinn blev en sådan succé att Livsmedelsverket översatte den till Sverigemodell.

Patrik Zapata är professor i offentlig förvaltning på GU och började studera hållbarhetsarbetet 2014. Då hade till exempel elva familjer medverkat i den uppmärksammade utmaningen ”Leva livet” för att minimera avfall. Till en början fanns det inte så många satsningar att studera, men utvecklingen gick snabbt.

– Praktiken sprang ifrån oss, det bara bubblade upp grej­er – väldigt mycket kom från Göteborg i början, minns Patrik Zapata.

– De var också väldigt framgångsrika med att kanalisera ut den här informationen, till exempel i Kretslopp och vattens tidning ”Kretslopp”.

Satsningen på att minska avfallet motiverades givetvis med hållbarhet, men också med ekonomiska vinster för staden.

Arbetet nedmonterat

Men det flerfaldigt prisade arbetet som utgått från förvaltningen Kretslopp och vatten är nu nedmonterat. 2020 var sista året för Skrota skräpet, i enlighet med det politiska styrets budget. Nyligen hölls slutseminarium och ETC Göteborg har tagit del av slutrapporten. Sedan de första pilotprojekten gjorts visade uppskattningar att ett genomförande på alla stadens äldreboenden och förskolor hade gett en möjlig besparing på 1000 ton avfall och 1700 ton koldioxidekvivalenter per år. Sista numret av tidningen Kretslopp kom redan i april 2018 och Patrik Zapata konstaterar att ingen talar om Göteborg som en förebild längre.

– Det vi ser nu och som gjort oss lite oroliga är att man lägger ner de här projekten och tar bort dem. De blir bara pilot. Man hade mycket enkelt kunnat fortsätta, bygg fler fixotek, gör fler projekt i skolorna.

Han konstaterar att frågan om avfall egentligen är en fråga om konsumtion och att det måste lyftas tydligare om vi ska få ett hållbart samhälle.

– Kretslopp och vatten verkar ha släppt fokus eller vara ointresserade av avfallsförebyggande och istället gått ner till att ta hand om avfall. Det är det de är bäst på och en stor del av deras anställda jobbar ju med att ta hand om vattnet eller avfallet. Men var är den delen som ska se till att minska vattenförbrukningen och avfallsproducerandet och vad har det för resurser?

Förvaltningen är inte längre engagerad i inspirationskanalen GreenhackGBG, tidigare projekt som Avfallsfria Ada har inte fått några efterföljare och därtill har staden dragit sig ur Fixoteken.

Ska verka sammankallande

Men det borgerliga styret vill inte se projekt. Emmyly Bönfors utvecklar varför längre ner i den här texten, men i nuläget är det tänkt att mål i kommunal och regional avfallsplan ska forma det avfallsförebyggande arbetet. Kretslopp och vatten ska verka sammankallande i frågan. Helena Bengtsson, som är enhetschef för den del av förvaltningen som jobbar med avfall och avfallsförebyggande arbete, konstaterar att det finns många nya mål och att det är dags för kickoff för nya arbetssätt.

– Det arbetet startas upp nu och sedan får vi se hur det kommer att gå. Det är alltid svårt, eftersom det inte är andra verksamheters kärnverksamhet att jobba med avfallsförebyggande om man säger så. Vi ska jobba med avfallsförebyggande och med att informera alla verksamheter som alstrar så kallat kommunalt avfall, samt med alla invånare i Göteborg. Men i den utsträckningen som vi tidigare hade projekt kring avfallsförebyggande i staden, det kommer vi inte kunna fortsätta att ha, inte på den nivån, konstaterar hon.

Metoderna för framtiden är ännu inte satta, men det saknas inte mål. Till 2030 har kommunfullmäktige bestämt att alla kommunala verksamheter ska ha minskat sitt kommunala avfall med 40 procent.

Instagram och Youtube

Den som undrar vad som händer just nu får vända blickarna mot Instagram och Youtube. Nu för tiden ligger minskning av avfall som första prioritet i avfallsförordningen och det öppnar för att använda pengar ur avfallstaxan till förebyggande. Två influencers med sammantaget ungefär 80 000 följare fick nyligen dela på 68 500 kronor. Därtill spenderas totalt 81 500 kronor på sådant som projektledning, layout och annonser riktade mot göteborgsområdet.

– Det är inte skattepengar och det är ett led i att vi ska försöka nå ut och informera om hur man ska minska och sortera sitt avfall. Det är svårt att nå ut i detta, säger Helena Bengtsson.

Uppdraget var att förmedla både att textilier kan sorteras, samt att man ska tänka på sin klädkonsumtion. I övrigt fylls de aktuella flödena ofta av dyra märkeskläder, eller hänvisningar till ett stort online-mode­företag.

Det är inte några särskilt gröna förebilder, hur kommer det sig att man valde just de här?

– För att om vi hade valt nån som varit väldigt grön så hade vi inte nått vår målgrupp. Den målgrupp vi vill nå ut till är de som inte alls tänker på den här frågorna och då måste vi använda  personer som kan nå ut till dem, som de tittar på. Vi har haft jättestora diskussioner internt hos oss om den här insatsen. Ska vi göra detta och varför – det finns många om och men. Vi testar detta helt enkelt, säger Helena Bengtsson.

Hur många som faktiskt ändrar beteende kan man inte få mätresultat på, men förvaltningen väntar på analys av hur många göteborgare man nått ut till.

Vad tidigare arbete lett till finns det färska siffror på. För avfallsminimeringen inom äldreomsorg, hann man med samtliga kommunala äldreboende. Ungefär en tiondel av stadens 389 förskolor hanns också med. Om resten vill göra något får de ta det utan stöd från staden. De som vill fortsätta kan dock luta sig på manualer som ligger tillgängliga på stadens hemsida.

– Det är jättebra med manualer, det kan räcka men då måste man ge plats och om det behövs också stöd, åtminstone för att börja, säger Patrik Zapata.

Finns enighet

Det finns en viss politisk enighet om att erfarenheter från Skrota skräpet ska tillvaratas. Politiker från båda sidor poängterar att man gjort tilläggsyrkande om att det ska bli av. Miljöpartiet som ifrågasatte avvecklandet hade dock hellre sett att projekten fått leva vidare. Karin Pleijel (MP) konstaterar visserligen att det viktigaste är att arbetet fortlöper på något vis, men också en oro över att projekten lagts ner.

– Det behöver dels vara tydligt att man ska ta tillvara erfarenheterna och att man behöver inte bara skörda de lågt hängande frukterna utan steppa upp arbetet, säger hon.

Patrik Zapata är bekymrad. Det återstår att se om Göteborg åter kan bli en stad som det talas om.

– Vad är det man stolt kan säga att det här har hänt i Göteborg de senaste åren? Jag ser inget nytt. Jag kan se att en del stannar, men jag ser inte att inte att det tillkommer nåt, säger han.
 

Läs vidare på nästa sida: Bönfors: Ska vi ha projekt för projektformens skull?

Göteborg och avfallsförebyggande

2014: Skrota skräpet startas

Skrota Skräpet inleddes och finansierades av miljöstimulansmedel. Målet var att minska avfallsmängderna från stadens verksamheter, att minska ”blandat avfall” där matavfallet inte sorteras ut, samt att fler inventarier och möbler ska cirkulera inom staden. Det senare kan ännu upprätthållas genom Tage, en intern Blocketliknande sajt. Inom Skrota skräpet rymdes avfallssnålt äldreboende, förskola, skola och kontor.

2017: Får skattemedel

Skrota skräpet får skattemedel och drivs i processform med 4 miljoner kronor årligen. Projektet Göteborgsmodellen för mindre matsvinn inleds och halverar de medverkande kökens matsvinn.

2019: Försvinner ur budgeten

När styret byts försvinner finansieringen av matsvinnsprojektet ur budget.

2020: Avveckling

Genom Göteborgs stads budget gavs Kretslopp och vatten i uppdrag att avveckla Skrota skräpet.

Och hur gick det?

40 äldreboenden minskade sina restavfall med 18 procent och matavfall med 14 procent. Avfallskostnader minskade med cirka 40 000 kronor per år

43 förskolor uppskattas ha sparat in 12, 5 ton restavfall och 11,5 ton matavfall

Pilotprojektet Sandeklevsskolan minskade inköpskostnader  med 103 000 kronor per år och avfallskostnader med 15 000 kronor per år.