Nyheter.

2020-08-01 11:00
  • Miljögifterna på botten av älven har legat som en död hand över området vid Götaverken sedan varvet la ner 2014.  Bild: Annelie Moran
    Miljögifterna på botten av älven har legat som en död hand över området vid Götaverken sedan varvet la ner 2014. 
  • Lena Andersson, vd på Älvstranden Utveckling AB.  Bild: Privat
    Lena Andersson, vd på Älvstranden Utveckling AB. 
  • Emma Josefson, trafikplanerare på trafikkontoret.  Bild: Privat
    Emma Josefson, trafikplanerare på trafikkontoret.
  • Karin Landström, miljöinspektör på miljöförvaltningen.  Bild: Privat
    Karin Landström, miljöinspektör på miljöförvaltningen.
Puffetikett
ETC Göteborg

Frustration när miljögifter fortsätter stoppa projekt

Visionen var ett varv vid Göta­verken om två år och en ny stadsdel i området om 25 år. Men turerna kring de extrema halterna av miljögifter på botten av älven har dragit ut på tiden. Nu har markägaren Älvstranden Utveckling AB fått skjuta på planerna.

”Att de här processerna tar sådan tid är otroligt frustrerande”, säger vd Lena Andersson.

Vill du fortsätta läsa?

Bli prenumerant på ETC Göteborg!
Om du redan är det loggar du in här.

Betala per vecka

Från

39 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje vecka. Avsluta när du vill.

Betala per månad

Från

139 kr

Beställ här!

Din prenumeration på ETC Göteborg förnyas varje månad. Avsluta när du vill.

2014 slogs sista spiken i kistan för Göteborg som varvstad. Damen Shiprepair la då ner Götaverken som varit verksamt sedan 1841 och som under perioder var världens största varv. I samma veva uppdagades miljögifterna på botten av Göta älv. I den målarfärg som varvet använde till båtar fanns det giftiga ämnet Tributyltenn (TBT), som blev förbjudet 2008. TBT mäts i kilo per torrsubstans och Naturvårdsverkets riktlinje är att gränsen för höga nivåer går vid 55 mikrogram/kilo torrsubstans. I Göta älv har halter på 237 000 mikrogram/kilo torrsubstans hittats i sedimenten inom området där torrdockorna tidigare låg.

– Det finns höga halter av TBT i många andra områden längst kusterna i Sverige eftersom det användes i båtfärg. Men det finns nog få områden med så här extrema halter. Det beror troligen på att det har varit en omfattande verksamhet i Göta­verken under en lång period, säger Karin Landström, miljöinspektör på miljöförvaltningen.

En utdragen process

Gifterna har sedan de uppdagades legat som en död hand över området vid Götaverken. I sjökortet är det utmärkt som en plats där man varken får köra båtar eller ankra eftersom det finns en risk för att gifterna virvlas upp och sprids, och ingen ny verksamhet får etableras där. Att komma fram till vilka åtgärder som behövs för att kunna få liv i området och vem som i så fall ska göra dem har varit en utdragen process. 2013 gjorde miljöförvaltningen en intern ansvarsutredning som pekade ut tre tidigare ägare  – Damen Shiprepair Götaverken, Saab/Celcius AB, och Volvo Group Real Estate AB – som ansvariga. Volvo tog på sig att göra en utredning om riskerna med gifterna i området. Miljöförvaltningen menade att utredningen inte blev tillräcklig och då Volvo inte ville ta på sig att göra kompletteringar ledde detta till en juridisk process med många turer.

– Först skrev vi ett föreläggande om att Volvo Group behövde komplettera sin utredning vilket de överklagade. Länsstyrelsens fattade då beslut om att Volvo inte behövde göra det, vilket miljöförvaltningen då överklagade. Men sedan gick Mark- och miljödomstolen på vår linje i våras, säger Karin Landström.

I våras blev det alltså klart att Volvo ska komplettera utredningen, men processen slutar inte där.

– Provtagningar och andra åtgärder som ska komplettera riskbedömningen ska redovisas i juni nästa år. Vi hoppas att utredningen då ska vara komplett och att vi då kan gå vidare med en åtgärdsutredning. Efter åtgärdsutredningen börjar en lång pappersmässig process innan området kan saneras. När det är sanerat och klart vågar jag inte uttala mig om, säger Karin Landström.

”Vi är bakbundna”

Älvstranden Utveckling AB, som äger marken vid Götaverken, kan inte använda området alls innan de får grönt ljus av miljöförvaltningen.

– Det är otroligt stränga föreskrifter gällande detta. Vi har gjort förfrågningar om att lägga till med något enstaka fartyg i veckan i en liten del om området men fått nej till det. Vi är bakbundna i den lagstiftning som finns, då även vi riskerar pekas ut som ansvariga om vi skulle röra området. Att som fastighetsägare inte kunna hyra ut området innebär stora ekonomiska konsekvenser, säger vd Lena Andersson.


Prenumerera på Dagens ETC:s nyhetsbrev

 

Det finns planer på att etablera en ny varvsverksamhet i området och Lena Andersson menar att efterfrågan på detta är stor.

– Det handlar om service av fartyg och utveckling av sjöfarten. Vi vill bland annat jobba med utveckling av elektrifierad sjöfart och där skulle närheten till Lindholmens science park och staden göra varvet unikt och otroligt värdefullt. Hade vi kunna öppna upp området tror jag inte att det hade dröjt länge innan vi hade fått igång en sådan verksamhet, säger Lena Andersson.

2017 uttalade Älvstranden Utveckling AB en vision om att varvet skulle vara på plats redan 2022, alltså om två år i dag. Man såg även att en ny stadsdel skulle etableras i området om 25 år. Men dessa tidsramar ser man i dag som omöjliga.

– Vi har glidit ur den tidsplanen helt och hållet nu. Vi var nog lite för positiva gällande detta. I dag önskar jag att med lite tempo i frågan ha en färdig varvsverksamhet om tio år och bygga bostäder om 30-50 år, säger Lena Andersson.

Enligt henne är det frustrerande att processen tar så lång tid.

– Man skulle önska att miljöförvaltningens verktyg för att reda ut sådana här frågor var starkare, men vi har förståelse för att det är som det är. Att de här processerna tar sådan tid är otroligt frustrerande, säger Lena Andersson.

Karin Landström på miljöförvaltningen menar att hanteringen av detta inte hade kunnat göras snabbare är den gjorts.

– Det har dragit ut på tiden på grund av kompletteringarna och överklagandena. Men det är viktigt att den här typen av beslut ska kunna överklagas. Vi behövde även inledningsvis utreda vem som är ansvarig för området eftersom kommunen inte själva har pengar till att utredningar av det här slaget. Eftersom det fanns ansvariga kvar där kan vi inte söka bidrag av Naturvårdsverket, vilket vi annars hade kunnat, säger Karin Landström.

Undersökt flera brolägen

Miljögifterna är även en fråga för trafikkontoret som håller på att utreda en gång- och cykelbro över älven. Efter att ha utrett flera möjliga brolägen har man kommit fram till det är vid Lundbyhamnen, där Götaverken låg, som det är lämpligast att korsa älven.

– Vi tittat på flera brolägen mellan Älvsborgsbron och Marieholmsbroarna och utrett var bron gör störst nytta och var den inte ställer till det i onödan, bland annat om vilken påverkan den har på sjöfarten. I trafiknämnden i februari presenterade vi att vi ska gå vidare med att titta fördjupat på ett större områden från Stenpiren, Packhuskajen till Lundbykajen, sydöstra Lindholmen, säger Emma Josefson, trafikplanerare på trafikkontoret.

Enligt henne är förhoppningen att en ny bro ska stå klar runt 2030-2035. Men ännu vet man dock inte om den ens kommer vara möjligt att bygga. Miljö­gifterna kan vara ett hinder även för den etableringen.

– Vi håller nu på att kartlägga föroreningsproblematiken i området. Vi kollar på om det finns någon gräns för var det går att anlägga en bro och inte, och var den gränsen i så fall går. Vi måste skapa oss en uppfattning om det är rimligt och möjligt att anlägga en bro där innan vi går in i de mer kostsamma utrednings­insatserna, säger hon.