Nyheter.

2017-08-04 14:00
"Kärnvapen är helt bisarra och har alltid lyckats stå ovanför vanliga lagar. Det är det vi försöker få bort med det här avtalet. Vi ska inte längre ha sådana vapen", säger Beatrice Fihn, chef för ICAN, International campaign to abolish nucelar weapons. Bild: ICAN
"Kärnvapen är helt bisarra och har alltid lyckats stå ovanför vanliga lagar. Det är det vi försöker få bort med det här avtalet. Vi ska inte längre ha sådana vapen", säger Beatrice Fihn, chef för ICAN, International campaign to abolish nucelar weapons.

Framgångsrik kamp mot kärnvapen

Uppdatering 6 oktober 2017: Organisationen ICAN som Beatrice Fihn leder har tilldelats Nobels Fredspris 2017.

FN har nyligen antagit ett globalt förbud mot kärnvapen. En drivande kraft bakom det historiska avtalet är en kvinna från Angered - Beatrice Fihn, 34. Hon hoppas att Hiroshimadagen nu på söndag blir extra uppmärksammad.

Hon är chef för ICAN (International campaign to abolish nucelar weapons) som är ett överorgan för alla organisationer världen över som driver en kampanj mot kärnvapen.

− Det känns fantastiskt och som en stor seger att få igenom ett avtal, säger Beatrice Fihn. Det är historiskt och en väldigt stark signal om att de här vapnen inte längre är acceptabla.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


 

I övermorgon är det Hiroshima-dagen.

− Överlevarna och deras vittnesmål har varit centrala i processen. De har ju erfarenhet av vad kärnvapen faktiskt gör med människor. Det blir en viktigt dag - både att fira vad vi uppnått, men också att se framåt vad vi behöver göra nu.

 

Välkänd i FN

Beatrice Fihn är numera en välbekant person i FN-huset och bland toppolitiker, men inte mycket omskriven i Sverige.

Hon är uppvuxen i Angered med en mamma som är konstnär och en pappa som är folkhögskolelärare, tidigare journalist. Bägge föräldrarna har ett samhällsengagemang.

− Jag har alltid varit intresserad av internationell politik, FN och sådana frågor, säger Beatrice Fihn. 

Hon minns många politiska diskussioner under uppväxten. Efter skolan började hon läsa Internationella relationer i Stockholm och fick så småningom en praktikplats hos Internationella Kvinnoförbundet för fred i Geneve.

− Då kom jag i kontakt med kärnvapenfrågan och nedrustningsprocessen inom FN i allmänhet och blev helt fascinerad. Jag har jobbat med det sedan dess. Det är åtta år sedan och jag är kvar i Geneve fortfarande, säger Beatrice. Det var inte något jättegenomtänkt, det bara blev så.

 

Bild: Commons

 

Hon tycker att vapenfrågorna är ett fascinerande ämne, "otroligt hopplöst" många gånger. Men hon minns hur förbudet kom mot klusterbomber och hur upplyftande det var att se att det fanns folk som jobbade med de här frågorna.

− Och att det görs många framsteg fast det inte låter så ibland i media. Det kommer till regler och avtal som gör att det går framåt. Det måste föras fram ibland - inte bara allt negativt.

Vad tror du om ICAN:s betydelse för att det blivit ett avtal?

− Jag tror inte det här hade skett utan vår kampanj och påtryckningar. Det har varit en enorm mobilisering i civilsamfundet på ett sätt som vi inte sett på många år. Kärnvapenfrågan har ju inte varit särskilt aktuell på ganska länge. Men nu med det som händer i Nordkorea och med Donald Trump som president har det blivit en aktuell fråga igen.

Men kärnvapenstaterna är inte med. Betyder avtalet något då?

− Ja, absolut. Så fort resten av världen förbjuder det måste kärnvapenstaterna förhålla sig till det. Det kommer att bli svårare för dem att investera i kärnvapenproduktion och det kommer att vara svårare för Nato-länder att vara stolta över kärnvapen.

 

"Demokrati in action"

Beatrice menar att civilsamfundet bara har blivit starkare och starkare i dom här frågorna. Kampanjen mot landminor och klusterbomber har visat att när civilsamhället går samman - många organisationer, stora och små - så kan man göra väldigt mycket.

− Det är demokrati in action, alltså!

Har du bokstavligen suttit med i förhandlingarna?

− Javisst, till stor del. Vi talade i FN och gav input. Och vi har många experter som har deltagit med råd och information till staterna. Så ja, vi har varit väldigt aktiva. Fast en del förhandlingar var förstås slutna.

Speciella svårigheter?

− Det var väldigt spännande att få vara med om en så stor förhandling, under tre månader. Men det är svårt att förhandla avtal med så många länder. Otroligt mycket pusslande. Man måste kompromissa, olika stater ser olika på samma detaljer.

En särskild svårighet blev hur avtalet skulle utformas för att ge kärnvapenmakterna chansen att gå med på avtalet. Hur detaljerat skulle det vara i frågan om att göra sig av med kärnvapnen?

− Vi ville ju ha ett avtal där de skall kunna gå med, där det ska finnas med en process för hur de ska kunna göra sig av med sina vapen. USA och Ryssland med 7000-8000 kärnvapen är ju annorlunda än Nordkorea som har tio kärnvapen. Det behövs inte samma process. Det var mycket snack om de här processerna. De ska ju inte får göra hur de vill, ta 50 år på sig. Men samtidigt inte ha för mycket detaljer så de inte kan gå med av prestigeskäl. Det var nog den stora utmaningen, att få alla sådana detaljer rätt.

 

Bild: ICAN

 

Ratificering tar tid

Först ska avtalet skrivas på, signeras, och sedan väntar ratificeringen.

− Signering kan göras ganska snabbt, men ratificeringen tar oftast lite tid - det handlar exempelvis om att se till att avtalet fungerar ihop med landets lagstiftning.

Minst 50 stater måste ratificera för att avtalet ska träda i kraft. Beatrice tror att det målet kan nås inom 18-24 månader.

− Vi hoppas Sverige skriver på nu i september, men det är inte självklart. Det är inte lätt för Sverige, det är Natofrågor. Alliansen har säkert synpunkter.

Framöver gäller det att jobba med de länder som inte har engagerat sig, kärnvapenstaterna framför allt.

− Vi ska pressa dem, lyfta frågan nationellt i deras parlament runt om i världen, jobba med medier, få dem att förstå att nu är de oacceptabelt att investera i de här vapnen.

 

Två personer går på en väg genom förödelsen i Hiroshima efter atombomben som USA fällde den 6 augusti 1945.  Bild: U.S AIR FORCE/AP
Två personer går på en väg genom förödelsen i Hiroshima efter atombomben som USA fällde den 6 augusti 1945.

 

Beatrice Fihn berättar att ICAN har en kampanj som heter "Don't bank on the bomb". Det är en kampanj de haft i flera år och den visar vilka banker och pensionsfonder som investerar i kärnvapenproduktion. Redan tidigare har det varit banker som sagt nej och nu finns ju ytterligare ett väldigt starkt argument för varför de inte ska investera.

Men Japan, är inte det konstigt att de inte skriver på?

− Japan är ju ett speciellt fall, de enda som attackerats i krig med kärnvapen. Samtidigt är de i dag en väldigt nära allierad med USA. Trots att de talar så starkt om det som hände i Hiroshima och Nagasaki så är de beredda att göra så med andra städer genom sitt kärnvapenengagemang ihop med USA.

DIGITAL PRENUMERATION

TVÅ VECKOR GRATIS!

Läs alla artiklar från ETC Göteborg utan kostnad första två veckorna. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom ETC Göteborg direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Prenumerera” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

Kärnvapen-förbudet

Antogs med 122 röster för och en emot. Nej-rösten kom från Natolandet Nederländerna. Resten av Natoländerna bojkottade omröstningen, i likhet med de kärnvapenstater som inte ingår i Nato. Japan, det enda land som utsatts för en kärnvapenattack, valde också att bojkotta.

Sverige röstade för och var ett av få europeiska länder som deltog.

Förbudet träder i kraft när det ratificerats av 50 FN-stater. Första datum för ratificering är den 1 september.

Är juridiskt bindande men enbart för de länder som väljer att underteckna.

Kärnvapen är den sista gruppen av massförstörelsevapen att förbjudas genom internationella avtal. Biologiska vapen förbjöds 1972 och kemiska vapen 1992.

Det finns i dag knappt 15 000 kärnvapen i världen.

Källa: AFP

 

Hiroshima-dagen

På Hiroshimadagen uppmärksammas minnet av offren för atombomben över den japanska staden Hiroshima den 6 augusti 1945 och tre dagar senare, den 9 augusti, den över Nagasaki.

Atombomberna fälldes av USA. De var de första, och hittills de enda kärnvapen, som använts i krig. 

90 000−166 000 respektive 60 000−80 000 människor beräknas ha omkommit i Hiroshima och Nagasaki under de efterföljande två till fyra månaderna som en direkt följd av bomberna. Hälften av dödsfallen i vardera stad skedde det första dygnet.

Fortfarande idag, över 70 år senare, dör folk av bombernas effekt då de överlevande i högre grad än genomsnittet drabbas av cancer och lider av för högt blodtryck.

De båda städerna Hiroshima och Nagasaki har kommit att bli viktiga symboler mot kärnvapen.

Källa: Wikipedia

 

Hiroshima-dagen i Göteborg

Arrangemang i Vasaparken klockan 18:00 och framåt.

Medverkande är bland andra Jazzmusiker för fred, Josefin Lind från Svenska Läkare mot Kärnvapen.

Arrangemanget avslutas i Vasakyrkan.